Häradsrätten

Häradet var länge en viktig institution för befolkningen på landsbygden inte minst för rättsliga ärenden. Varje vår, sommar och höst samlades häradets bönder till ting för att inför häradsrätten reda ut oenigheter och andra juridiska spörsmål. Vid behov kunde ledamöterna kallas till extra, eller urtima, ting. Sammankomsterna varade normalt ett par dagar men kunde sträcka sig upp till en vecka.¹

När tinget höll sina sammanträden samlades inte bara de som var direkt berörda av förhandlingarna utan även många nyfikna. Långväga resenärer behövde mat, om de inte hade matsäck med sig, och övernattning. Fylla och slagsmål mellan överförfriskade personer var nog inte ovanligt. Tinget kunde säkert vara ett livfullt avbrott i vardagen. 

De ärenden som togs upp av häradsrätten handlade om: slagsmål, stölder, dråp, tvister om egendom och arv, utfärdande av lagfarter (fasta) och mycket annat. Häradet hade även till uppgift att utse elektorer för val av bondeståndets riksdagsmän. Och juridiska handlingar som till exempel jordeböcker fördes häradsvis. Vidare skulle häradsrätten godkänna och registrera bouppteckningar samt fastställa skifteshandlingar vid storskifte och enskifte. En särskild ägodelningsrätt hade motsvarande uppgifter i samband med det laga skiftet, och det var också dit missnöjda bönder kunde sända sina klagomål. 

Häradsrättens arbete leddes av en häradshövding. Vid sin sida hade han flera lokalt utsedda nämndemän. Den äldste och mest erfarne av nämndemännen kallades häradsdomare och tjänstgjorde som ordförande för nämnden. Häradshövdingen var, till skillnad från nämndemännen, juridiskt skolad. Han dömde tillsammans med nämndemännen och skulle garantera att lagarna följdes och straffen blev de rätta. Enligt 1734 års lag krävdes en enig nämnd för att ändra häradshövdingens beslut. Nämndemännen hade också att biträda vid olika förrättningar i bygden, som till exempel skiften.

Östkinds tre socknar – Östra Husby, Östra Stenby och Häradshammar – utsåg vardera fyra nämndemän, inalles tolv. Kapellförsamlingarna var dåligt representerade i nämnden. Jonsberg bidrog med tio nämndemän under 1600-talet och Kvarsebo hade ingen representant alls förrän i början av 1700-talet.²

Flertalet nämndemän var skattebönder, andra brukade krono-, stubbe- eller frälsehemman. Oavsett jordnatur var nämndemännen välbeställda bönder som hade allmogens tillit. Det var inte ovanligt att de också var, hade varit eller senare blev kyrkvärdar eller sexmän eller åtog sig annat förtroendeuppdrag. Släktskap mellan nämndemän var inget hinder. Vissa nämndemän tycks bara ha tjänstgjort enstaka år medan andra var verksamma över längre tid.

Av Jonsbergs tio nämndemän under 1600-talet kom inte mindre än tre från Simmetorp. I ett fall var det en son, Jon Olofsson, som avlöste sin far, Olof Andersson. Många av Jonsbergs nämndemän tjänstgjorde bara en kortare tid, ibland endast ett år. Först mot slutet av 1600-talet blev det fråga om längre perioder, på ett decennium eller mer. Omnämnde Jon Olofsson från Simmetorp tjänstgjorde i nästan tre decennier, från 1682 till 1711, och var även häradsdomare under en period. Då Jonsberg dominerades av stubbehemman är sådana bönder rikt representerade bland nämndemännen. 

Lytisberg var tingsplats för Östkinds härad och är känt i medeltida brev sedan 1380.³ Den sedan länge försvunna byggnaden lär ha legat nära kyrkan i Östra Husby. Ett nytt tingshus skall ha uppförts under senare delen av 1700-talet. Det uppges ha varit i bruk fram till 1822, då folkskolan tog över. Byggnaden revs 1896 för att ge plats åt en ny skola.⁴

År 1823 förlade Östkinds härad sin tingsplats till Tingsborg i Höckerstad i Östra Ny socken. Höckerstad ligger vid korsvägen intill kyrkan och hade varit Björkekinds härads tingsplats sedan 1719. Östkind och Björkekind bildade 1873 gemensam domsaga som 1904 ombildades till Bråbygdens domsaga och 1948 till Bråbygdens och Finspånga läns domsaga. Tingsplatsen har sedan 1863 varit placerad i Norrköping.

Närheten till kyrkan kan förklaras av dess allmänt starka ställning i samhället och tingets sammankomster inleddes med gudstjänst även innan så påbjöds i 1734 års lag. Kyrkans läge var dessutom centralt i socknen vilket kan ha underlättat resorna dit. För att bestrida utgifter för resor, mat, uppehälle med mera till häradshövding och nämndemän i samband med tingen var allmogen skyldig att svara för så kallad tingsgästning. Den uttogs först in natura för att senare övergå i årliga avgifter, benämnda tingsgästningspenningar. Enligt 1734 års lag hade nämndemän och häradshövding även rätt till viss andel av utdömda böter. Om det påverkade domsluten kan man fundera över.

Häradet kunde även äga skog, häradsallmänningar, som disponerades gemensamt av bönderna i häradet. Både kronan, kyrkan och adeln ställde anspråk på att få tillgodogöra sig allmänningar. Bo Jonsson Grip⁵ genomförde således 1377 ett jordbyte som innebar att han förvärvade en stor del av de allmänningar i Östkinds härad som låg inom Östra Husbys och Häradshammars gränser. Jonsberg förefaller däremot mindre berört och då främst i gränstrakterna mot Häradshammar, bland annat nämns Rocklösa och Håkanbäck. Många av de uppräknade gårdsnamnen är dock idag okända.⁶ Vissa av dem kan tänkas ha ödelagts till följd av Digerdöden vid 1300-talets mitt och efterföljande pestepidemier. Ungefär en tredjedel av Europas befolkning beräknas ha avlidit under Digerdöden.

---

1. Allmänt om häradsrätten och nämndemännen i Östkinds härad, se: Magnus Arnér, Östkinds härads nämndemän 1594–1700 (2017), s. 7–35. ↩︎
2. Magnus Arnér 2017, s. 35ff. ↩︎
3. Digitala forskarsalen: Svenskt Diplomatarium, SDHK 11624. Brevet handlar om en fastighetsaffär i Gårdsjö i Häradshammar och är utfärdat i Lytisberg vid Husby 28 januari 1380. Bo Jonsson Grip och hans arvingar får full dispositionsrätt till egendomen Gårdsjö. Bland de tolv vittnena (fastarna) återfinns: Bengt i Utsätter och Karl i Möckeläng. De två var också vittnen vid tre fastighetsaffärer 1381 rörande Varby, Mullingstorp samt Ripetorps kvarn och Önsätter. Köpare var åter riksdrotsen Bo Jonsson Grip. (SDHK 12040, 11917 och 11918, samtliga utfärdade i Lytisberg). ↩︎
4. Magnus Arnér daterar, liksom Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister, det nya tingshuset till 1780 (Arnér 2017, s. 8. Bebyggelseregistret.raa.se). Hos Wikipedia finns årtalet 1760 (wikipedia.org/Östkinds härad). Även en mindre tingsstuga nära kyrkan finns upptagen i Bebyggelseregistret och skall ha använts fram till 1779, kanske efter att Lytisberg avvecklats 1760 (Wikipedia.org).  ↩︎
5. Bo Jonsson Grip (ca 1335–1386) var en av Sveriges rikaste och mäktigaste män. Han var bland annat riksråd, drots och lagman i Östergötland. Lagmannen förestod en lagsaga som var en högre rättslig instans än häradsrätten. Bo Jonsson Grip lånade ut stora belopp till kung Magnus Eriksson och som säkerhet pantsatte denne avkastningen från hela län och stora jordegendomar. Då kronan inte kunde betala lånen kom Bo Jonsson Grip att äga hela Finland och ungefär 1/3 av Sverige. (wikipedia.org /Bo Jonsson Grip) ↩︎
6. Digitala forskarsalen: Svenskt Diplomatarium, SDHK 11121, utfärdat i Yxnö 11 november 1377. Bland många nämnda gårdar finns Ellewik som uppges ligga intill ”Hakabäck och stora allmänningen”. Stora allmänningen är möjligen identisk med Brythiamarken. ↩︎