Frågan om inrättandet av ett tullhus vid Arkösundet och Hästöströmmen aktualiserades på 1770-talet. En syneförrättning genomfördes i maj 1773 och på uppdrag av Kronan genomförde Mattias Wallberg uppmätningar i augusti 1774. Tullhuset var tänkt att placeras på Arkö holme, som ägdes av Gottenvik, och där Arkö krog var belägen. Ägaren av Gottenvik, greve Fredrik Posse, var dock inte underrättad och kallad till förrättningen. I en skrivelse till Kungl. Maj:t påminde han om vem som var ägare till holmen och underströk att inte minsta del av hans äganderätt fick i otid äventyras.
Tullhuset kom istället att förläggas till Hästö. Det var en utjord och ett augment till Såneby rusthåll, och ön användes som betesmark för rusthållets hästar. Holmbetet på Hästö hade redan 1709 skatteköpts av Måns Björnsson från Sörby rusthåll.1 År 1800 flyttade bonden Måns Hemmingsson dit från Häradshammar. Samtidigt ankom hans son Hemming Månsson från Rönö. Den här släkten kom att bo kvar på Hästö genom flera generationer. Det gäller också för de vid samma tidpunkt inflyttade familjerna Carl Carlsson och Jon Carlsson.
Utjorden Hästö delades således av tre familjer och skiftades 1891 mellan deras dåvarande ättlingar.2 Som grannar hade de tullstationens uppsyningsmän och vaktmästare. Tulluppsyningsman Erik Lindgren anlände 1814 från Norrköping tillsammans med sin tioårige son Wilhelm. Lindgren hade en tid tjänstgjort vid tullen i Gryt där hans hustru bodde kvar. Sämjan i äktenskapet tycks inte ha varit den bästa för 1820 fick de lov att skiljas efter beslut i Konsistoriet i Linköping och Östkinds häradsrätt. Skilsmässor var mycket ovanliga vid den tiden. Strax därefter avled Lindgren 44 år gammal i frossa, och då hade sonen gått till sjöss.
De tidiga tulluppsyningsmännen och deras fruar var födda utom Jonsberg och kom inflyttande från andra tullhus som Gryt, Västervik, Utö och Stockholm. De stannade ofta bara några år innan de förflyttades till en annan tullstation. De avviker också från bondebefolkning genom att bära släktnamn och inte patronymikon.
Efter hand uppfördes flera stugor på Hästö och ön blev attraktiv för sommarboende i och med järnvägens ankomst till Arkösund. Flera avstyckningar gjordes mellan 1906 och 1926. En som skaffade sig ”lägenhet” på Hästö var rådmannen i Norrköping Axel Beckman. Och han har fått en hamn uppkallad efter sig, ”Beckman-hamnen”. År 1918 etablerade Olof Einar Månsson ett båtbyggeri på Hästö. Han var född i Norrköping och kom till Arkösund från Maria församling i Stockholm. I slutet av 1930-talet sålde Månsson varvet till tre bröder Johansson med anor från Kälebo (se ovan). Månsson själv flyttade som pensionär till Karlshamn på Nordanskogs ägor.