Skogsdelningar och enskifte

Skogsdelningar

Lilla Långdalsskog

Gummetorp var en av fyra delägare i Lilla Långdalsskog. De övriga tre var Fyrskeda, Braskebo och Salsbäck. På landshövdingens befallning uppmättes skogen av lantmätare den 18 maj 1754 och jordägarna kom överens om hur den skulle brukas och skötas. Arealen beräknade lantmätarens till 34 tunnland och 4 kappland vilket motsvarar ungefär 17 hektar. Gummetorp var en av de mindre delägarna och tilldelades omkring 2 hektar av Lilla Långdalsskog.

Den största delägaren var frälsehemmanet Braskebo under Jonsbergs säteri som företräddes av Per Hummerhielm på Hovgren. Nästan halva skogen, eller omkring 8 hektar, tillföll Braskebo. Näst störste delägare var frälsehemmanet Fyrskeda under Gottenviks säteri som efter delningen tillfördes 5–6 hektar skog. Den minsta andelen, cirka 1,5 hektar, hörde till bönderna i Salsbäck. Uppgörelsen är daterad i Gottenvik den 9 oktober 1754 och Carl Krabbe har skrivit under för Gummetorp.1

Österskogen

Österskogen var ett stort oskiftat skogsområde som mätte över 200 tunnland eller cirka 100 hektar. Skogen sträckte sig från Kvistom jämte båtsmanstorpen Löktorpet och Malörtstorp ända till Lövdal och Äspdal. Det var gemensam mark för de sex hemmanen: Gummetorp, Salsbäck, Granebo, Gässlingsbo, Lövdal och Äspdal.

Vid delningen av Österskogen sommaren 1823 representerades Gummetorp av Nils Persson junior (1777) och Anders Nilsson (1796). Den senare var son till änkan Anna Andersdotter (1770) och företrädde hennes intressen. Annas make Nils Persson senior (1746–1815) hade, som vi minns, avlidit i bråk vid 69 års ålder, och gården ärvts av den efterlevande änkan.

Från Salsbäck deltog såväl den yngre som den äldre Olof Nilsson. Olof Nilsson junior företrädde förutom sin egen gård i Salsbäck även hemmanen Äspdal och Gässlingsbo som han ägde tillsammans med sin svåger Måns Jonsson.

Granebo, som var den största delägaren, tillhörde Jonsbergs säteri. Dess ägare, kornetten Swartz, representerades vid förrättningen av säteriets förvaltare, herr Petter Källgren. För att bevaka Lövdals andel hade Måns Jonsson från Djurstorp och Nils Jonsson från Lunnebo infunnit sig i Äspdal. Den förstnämnde ägde halva Lövdal tillsammans med sina systrar. Den andra delen ägdes av omyndiga barn till Måns Månsson och de företräddes av sin förmyndare omnämnde Nils Jonsson. Utöver gårdsägarna eller deras representanter deltog även Jonas Persson från Kälebo och Lars Olofsson i Särstad som gode män. 

Lantmätaren Bergman och de gode männen menade att Österskogen till ¾ bestod av sämre skog och resten var mer eller mindre dugliga mossar. Ungefär 13 procent av hela arealen, eller 26 ¼ tunnland, tillföll de två bönderna i Gummetorps by. Granebo, som var största delägaren, tilldelades en andel på 30 procent. Äspdal erhöll 20 procent, Salsbäck 17 procent, Lövdal 11 procent och Gässlingsbo 8 procent av hela Österskogen.2

Enskifte av Gummetorp 1824–1825

I mitten av sommaren 1824 var det dags för nästa skifte. På Nils Perssons begäran kom lantmätare Gustav Grewell till Gummetorp den 26 juni för att storskifta byn. Förrättningen hade på sedvanligt sätt kungjorts i kyrkan. Den här gången biträddes Anna Andersdotter av sin bror bonden Olof Andersson i Lunnebo, Häradshammar. Lantmätare Grewell hade till sin hjälp nämndemannen, ”välförståndige” Lars Olofsson från Särstad i Häradshammar samt Måns Andersson från Gårdsjö i Häradshammar.

Grewells första åtgärd blev att upprätta en ny karta över Gummetorps ägor. Den befintliga från 1693 fann han otillräcklig. Förrättningen fortsatte den 14 juli med utstakning av rågångar. Alla berörda rågrannar var kallade: Mönnerum, Salsbäck, Granebo, Narvetorp, Braskebo, Häggebo och Fyrskeda (Försjö). De två senare var frälsehemman under Gottenvik, Säteriets ägare hade utfärdat fullmakt åt sin inspektor Tengbom att för Gottenviks räkning delta i förrättningen. Inspektor Petter Kjellgren företrädde de tre frälsehemmanen Narvetorp, Braskebo och Granebo, som alla tillhörde Jonsbergs säteri.

För Salsbäcks del handlade det inte bara om rågången utan också om att bevaka rätten att få passera via Gummetorp till sina yttre ägor, och även fortsättningsvis få använda den dittills gemensamma grustäkten på vägen bort mot den plats där Appelberg snart skulle komma att uppföras. Salsbäcks talan fördes av Olof Nilsson den yngre. Mönnerums by hade inte skickat någon av sina bönder.

Efter att rågångsdelningen var klar möttes lantmätaren, de två gode männen och de två jordägarna den 16 juli för att tillsammans gradera och storskifta ägorna. Rågrannarna behövde inte längre närvara. Då tog ärendet en ny vändning genom att Nils Persson föreslog enskifte istället för storskifte. Efter någon vecka kunde lantmätaren presentera ett förslag till enskifte. Det godtogs av båda parter efter vissa justeringar.

Gummetorps by delades därigenom i två jämbördiga hemman med sammanhållna ägor. Efter lottdragning fick Anna Andersdotter det västra skiftet (mot nuvarande Berglund) med beteckningen Gummetorp 1:2. På Nils Perssons lott föll således det östra skiftet (mot nuvarande Appelberg), Gummetorp 1:3. Bostadshusen skulle ligga kvar på den gemensamma bytomten. Nils och Anna godkände uppgörelsen med sina underskrifter den 24 juli 1824.3

Delningen innebar att vardera ägaren fick 24 tunnland (12 ha) åker, äng och hagmark.4 Av skogsmarken, där Österskogen nu ingick, tilldelades Anna Andersdotter 58,29 tunnland och Nils Persson 65,68 tunnland. Skogsmarken beskrivs som ”bergig och med sämre backar”. Skillnaden i areal kan bero på att Annas mark kanske var av något bättre kvalitet än den som tillhörde Nils. Den totala arealen blev därmed drygt 78 tunnland för Anna och för Nils något över 86 tunnland.    

Några veckor senare, 12 augusti, möttes man på nytt för att fastställa gärdsgårdsdelningen mellan de två lotterna. Efter fyra dagar hade en överenskommelse nåtts och signerats av båda parter. Därmed var enskiftet i praktiken avslutat. Ärendet tog således bara knappt två månader att genomföra. Förrättningen med tillhörande karta ”gillades och fastställdes” av landshövdingeämbetet den 11 februari 1825.

Enskiftet berörde även Christinsängen eller Kerstinsängen och båtsmanstorpet nummer nio, benämnt Malörtstorp. Christinsängen var en utjord delad mellan Gummetorp, Narvetorp och Häggebo. Den var belägen långt från Gummetorp i gränstrakterna mellan Fyrskeda, Häggebo och Ramsdal. Och som ägare av Häggebo och Fyrskeda var Gottenviks säteri kallat att närvara vid skiftet av Gummetorp. Gummetorps del av utjorden skiftades jämbördigt mellan byns två gårdar. Och samma förfarande tillämpades för båtsmanstorpet. 

Av den karta lantmätaren upprättade i anslutning till enskiftet framgår att den gemensamma bytomten låg väster om vägen och sträckte sig från det nuvarande bostadshuset närmast vägen (Gummetorp 1:3) och ned mot uthusen. Enligt bokverket Sveriges bebyggelse lär, som framgått, boningshuset vara från 1760-talet. Men dendokronolgin pekar mot 1770-talet. Oavsett datering bör det var den byggnad vi ser markerad på enskifteskartan. Med tillkomstår på 1770-talet bör det vara en av de äldsta ännu kvarvarande mangårdsbyggnaderna i Jonsberg. 

Utsnitt från Enskifteskartan över Gummetorp 1824
Karta 1824. Enskifte av Gummetorp nr 1..
Källa: Lantmäteriet: LMS Enskifte 1824 Jonsbergs socken Gummetorp nr 1.

Gummetorp 1:3

Nils Persson (1777), ägaren till Gummetorp 1:3, var en betrodd person. Liksom sin far, Per Nilsson, tjänstgjorde han som nämndeman och kunde även tituleras kyrkvärd och fjärdingsman. Nils avled vid 62 års ålder i maj 1839. I mars samma år hade hustrun Lisa gått bort som också blev 62 år gammal. Gården ärvdes av dottern Anna (1803) som var gift med bondsonen Måns Jönsson (1803) bördig från Lövdal. De stannade i Gummetorp fram till 1846 då de övertog och flyttade in i Fyrskeda.

Efter fyra generationer – Nils Persson, Per Nilsson, Nils Persson, Anna Nilsdotter – tog en annan släkt över. Ny ägare blev torparsonen Carl Jonsson (1801) född i Sverkelsbo. Hans syster Maja Jonsdotter (1797) var fram till sin död 1835 gift med Nils Nilsson (1804) på den andra gården i Gummetorp. Systern hade alltså avlidit när Carl kom till Gummetorp. Carl Jonsson var gift med Maja Stina Olofsdotter (1799) från Mysinge i Östra Husby. Hon kom inflyttande till Jonsberg 1832 från sin födelsesocken Östra Husby till Fettsätter. Carl och Maja Stina var hemmansbrukare i Fettsätter fram till att de 1846 förvärvade Gummetorp 1:3. Deras enda barn var sonen Jonas (1835).

Carl Jonssons åldrige far, änklingen Jon Carlsson, flyttade med sonen och dennes familj till Gummetorp, där han avled 1849 vid 86 års ålder till följd av ”ålderdomsbräcklighet”, Efter Jon Carlssons död flyttade änkan Lena Månsdotter, Carl Jonssons svärmor, till dottern i Gummetorp. Även Lena Månsdotter dog av ”ålderdomsbräcklighet” 82 år gammal 1857. Vid 1800-talets mitt var det bland bönder vanligt att man på detta eller liknande sätt tog han om sina föräldrar.   

Carl Jonsson avled 1862 i ”sotsjukdom”. Under sin levnad gjorde han karriär från uppväxten som torparson i Sverkelsbo (Hälltorps ägor under Broxviks fideikommiss), via giftermål med en bonddotter från Mysinge och hemmansbrukare i Fettsätter till självständig bonde i Gummetorp. Utöver gården lämnade han inga stora tillgångar efter sig. Bouppteckningen visar att Gummetorp var taxerat till 4 000 riksdaler och värdet på hans övriga tillgångar uppskattades till knappt 200 riksdaler. Kreatursinnehavet inskränkte sig till en ko och en gris, tillsammans värderade till 44 riksdaler.5

I skiftet mellan far och son brukades Gummetorp 1:3 några år (1859–1864) av förre båtsmannen Adolf Arvidsson Lök (1818) med hustru Anna Britta Nilsdotter (1814). Kontraktet bröts med Adolf Löks död 1864.6

Jonas Carlsson kom att överta och bruka Gummetorp 1:3 efter föräldrarna när han 1864 tillsammans med hustrun Christina Vilhelmina Nilsdotter (1837) från Narvetorp återvände efter en tids vistelse i Norrköping. En av hans drängar var den då 15-årige Magnus Alfred Jonsson (1853). Mot slutet av 1860-talet, när Magnus Alfred var dräng i Gummetorp, arrenderade Jonas Carlsson granngården Salsbäck 1:3 av Magnus Alfreds blivande svärfar, Nils Olofsson. Trettio år senare köpte Magnus Alfred Jonsson tillsammans med hustrun Anna Alexandra Nilsdotter Salsbäck 1:3 av hennes två systerdöttrar.7

Av skäl som vi inte vet något om sålde Jonas Gummetorp till Petter Pettersson (1816) och hyrde från 1874 bostad för sig och familjen av Hans Gustav Jonsson i Salsbäck 1:2. Petter var bördig från Kuddby, närmare 60 år gammal och änkling när han tillsammans med sönerna Johan Petter (1849) och Carl August (1855) kom till Gummetorp 1874 närmast från Björsätter. Jonas Carlsson med familj förde efter försäljningen ett ambulerande liv mellan olika torp och gårdar i trakten.    

Samma år som Jonas avvecklade gården avled hans mor Maja Stina Olofsdotter (1799–1874), Om händelserna har något med varandra att göra vet vi inte. Majas död kallas i död- och begravningsboken för en ”vådlig händelse”. Hon hade fallit mot stenar och träffats nära tinningen så svårt att hon avled. Omständigheterna kring fallet var oklara och ledde till en polisundersökning.

Pettersson

Petter Pettersson (1816), även kallad Per Persson, avled den 4 januari 1891 till följd av ”ålderdomsbräcklighet”. Arvtagare var hans två söner, Johan Petter och Carl August. Förutom fastigheten bestod kvarlåtenskapen av bland annat fem kor, ett sto, ett par oxar, samt ungnöt, får, höns och ett bisamhälle.8

Den pettersonska släkten kom att äga Gummetorp genom tre generationer och närmare nittio år. Johan Petter (1849) löste ut sin bror och tog över gården efter faderns död 1891. Hustrun hette Amanda Augusta Nyström (1843). Hon var född i Ringarum och kom till Gummetorp 1888 från Rönö. De gifte sig i november 1888, men tycks inte ha fått några egna barn. Två fosterdöttrar namnges däremot i de kyrkliga böckerna: Anna Matilda Persson (1883) och Sara Helena Hjelm (1903). En tid hade de dessutom kopparslagaren Gustaf Hjalmar Enell (1842) med hustru Hilma Eulalia (1879) som hyresgäster. 

Johan Petter omkom i en olycka den 30 juli 1919 vid nyss fyllda 70 år. I samband med höbärgningen föll han från ett hölass och ådrog sig så svåra skador att han avled. Hemmanet övertogs av hans enda arvinge, brodern Carl August Pettersson (1855), som var bosatt i Arkebo i Kuddby och gift med Maria Charlotta Bengtsson (1857).

Den 20 oktober 1919 infann sig folkskollärare J A Levin och fjärdingsman A G Svensson hos Anna Augusta Nyström i Gummetorp för att uppteckna boet efter hennes tragiskt bortgångne make Johan Petter Pettersson. Hemmanet var vid den tiden taxerat till 13 300 kronor, vilket motsvarade värdet av 25–30 kor. Djurbeståndet uppgick till ett par oxar, fyra kor, en kviga, en kalv, två får med lamm, en gris och sexton höns. Kreaturen värderade till 5 482 kronor.

Brodern och brorsönerna i Arkebo hade bistått Johan Petter med lån. Han hade också skulder till bland andra handelsmannen Bergengren och fosterdottern Sara Hjelm. Hos Bergengren hade han, likt andra bönder, handlat på bok och vissa skulder var så gamla att de avskrevs av förrättarna.9

Brodern Carl Augusts äldste son var född i Gummetorp 1890 och fick namnet Karl Gustav, senare känd som ”Gustav i Gummetorp”. Även om föräldrarna vid den tiden var bosatta i Wallby i Kuddby döptes han i Jonsbergs kyrka. Faddrar var kyrkvärden Hans Gustav Jonsson från Salsbäck med hustru Johanna Karolina Håkansdotter.

Sonen Karl Gustav (1890–1966) flyttade till Gummetorp från Arkebo i april 1920 och blev arrendator åt sin pappa. Han gifte sig samma år med Helga Kristina Johansson (1896). Hon var född i Jonsberg som dotter till rättare Johansson på Broxvik. Fadern dog redan påföljande år och 1906 flyttade modern Alida Skott med barnen till sin far i Ringarum. Helga återkom till Jonsberg från Ringarum 1911. Ända sedan dess hade hon tjänat piga hos Hans Gustav Jonsson och Johanna Karolina Håkansdotter i Lilla Mönnerum. Så långa anställningar var inte vanliga, ofta bytte pigor liksom drängar plats vart eller vartannat år.

Vigseln mellan Gustav och Helga förrättades i Jonsbergs kyrka den 4 juni 1920, och det efterföljande kalaset lär ha ägt rum i Lilla Mönnerum (Mönnerum 1:4). Äktenskapet var till en början barnlöst. Det kanske var anledningen till att de tog Tore Hilding Björn (1920) som fosterson. Husförhörslängden från Kuddby 1915–1927 visar att fostersonen hade eldaren Hilding Albert Björn och spinnerskan Torborg Ebba Alice Karlsson som biologiska föräldrar.

Gustaf och Helga övertog Gummetorp efter farbrodern, men valde 1927 att flytta till Arkebo i Kuddby. Som arrendator anlitades John Levi Samuelsson (1896), känd som ”Samuel i Gummetorp”. Han var gift med Hildur Margareta Johansson (1899) och de hade tillsammans hela sju barn. Samuelsson stannade som arrendator fram till 1933 då han efterträddes av Otto Emil Ottosson (1889) med hustru Gerda Cecilia f. Andersson (1899). De hade barnen Gustav Emil Bertil (1921), senare bonde i Ramnö, och Gerda Maria (1930).

Gustav återkom till Gummetorp 1938 för att själv ta hand om gårdens skötsel. Han var då änkling sedan 1936. Med sig hade han sonen Hans Gustav Rikard, ”Hasse i Gummetorp”, (1933–2018) och fostersonen Tore Hilding Björn (1920–2012). Den senare stannade i Gummetorp fram till 1939 då han vid 19 års ålder flyttade till Brännkyrka församling i Stockholms stad.

Det var naturligtvis inte enkelt för Gustav att ensam sköta gården och ta hand om ett minderårigt barn och en tonåring. Han anställde hushållerskor, den ena efter den andra, för att klara uppgiften. Och Hasse fick nog tidigt lära sig att vara vuxen. Det var han som blott 19 år gammal fick ta hand om de skenande hästarna när pappa förolyckades på de yttre ängarna i början av juni 1952.10

Boningshuset i Gummetorp 1:3, med gamla anor kanske ända från 1770-talet, är en låg byggnad med begränsad bostadsyta fördelad på kök och kammare. Det är troligen den byggnad som beskrivs i bouppteckningen efter Nils Nilsson 1776. De sociala myndigheterna i Vikbolandets kommun menade i slutet av 1950-talet att det här var en olämplig miljö för små barn att växa upp i. Hasse var då gift med Ingrid Blomqvist (1934) från Östra Ny och de hade en liten dotter.

I samma stuga hade bara några decennier tidigare John Levi Samuelsson bott med hustru och sju barn. Och han följdes av Emil Ottosson med en son och dotter på tolv respektive tre år när familjen flyttade in 1933. Men i Välfärdssamhället hade synen på barn och deras uppväxtvillkor ändrats väsentligt. Hasse med familj och Gustav tvingades lämna Gummetorp. Efter beslut av ägodelningsdomaren lades 1960 Gummetorp 1:3 samman med Gummetorp 1:2 till en gemensam brukningsenhet kallad Gummetorp 1:12. Ägare av Gummetorp 1:2 var kommunens starke man Erik Glimnér. Nu var Gummetorp åter en enhet precis som före enskiftet 1825, och hade en ägare likt tiden före 1760-talet.11

Gummetorp 1:2

Efter lottdragning tilldelades änkan Anna Andersdotter den västra delen av Gummetorp när byn enskiftades 1824. Gården ärvdes av yngste sonen Nils (1804). Han hade flera syskon. Där fanns halvbröderna Per (1788), Sven (1782) och Olof (1786). Per dog ung 1813, Sven blev bonde i Skälvsätter i Häradshammar och avled i bröstsjukdom 1862, åttio år gammal, och efterlämnade en dotter. Olof blev bonde i Salsbäck efter fadern Nils Persson (se Salsbäck).

I pappans andra äktenskap föddes förutom Nils (1804) även Anna Maja (1792) och Anders (1796). Det var Anders som biträdde mamman, Anna Andersdotter, vid skiftet av Österskogen 1823. Anders arbetade som dräng på halvbrodern Olofs gård i Salsbäck när han avled 1846.

Anders Nilsson lämnade inga stora tillgångar efter sig. Värdefullast var enligt bouppteckningen den del om 5/96 av Haddesätters äng i Örtomta i Östra Husby, som han ärvt efter sin pappa Nils Persson. Gångklädernas värde var så obetydligt att arvingarna beslöt att dela ut dem bland behövande fattiga.12 Systern Anna Maja (1792) gifte sig med Måns Alexandersson i Hagerstorp och fick flera barn med honom.

Nils Nilsson (1804) uppfattades troligen som ”konstig” och avvikande och sattes under förmyndare i juli 1835. Halvbrodern Olof i Salsbäck utsågs till att sköta hans affärer. Mer troligt är att Nils var sjuklig, för i längden 1855–1862 har prästen skrivit att Nils led av fallandesot, en dåtida term för epilepsi.

Nils (1804) var gift två gånger. Först med Lisa Andersdotter (1790–1829) och efter hennes död gifte han om sig med Maja Jonsdotter (1797–1835). De var båda uppväxta på torp under Jonsberg respektive Broxvik. Lisa kom från torpet (backstugan) Sanden under Jonsbergs säteri. Och Majas föräldrar var torparen Jon Carlsson (1762–1849) med hustru i Sverkelsbo under Broxvik. Till den familjen hörde också Carl (1801) som 1846 kom att förvärva Gummetorp 1:3 (se ovan). Maja var vid födseln så svag att hon enligt födelseboken döptes i hemmet under vittnens närvaro. Nils´ båda fruar dog således före fyrtio års ålder i ”håll” respektive ”slag”. I hans andra äktenskap föddes 1831 sonen Nils.

Djurbeståndet i Gummetorp 1:2 runt 1830 var förstås mindre än i den på 1780-talet ännu oskiftade Gummetorps by. Boet efter Jonas Nilsson innehöll som vi minns två hästar, sex kor, sju får och två svin. I Lisa Andersdotters bouppteckning från mars 1829 nämns en ”koo” och en ”bägga” med lamm. Och när hennes svärmor, Anna Andersdotter, avled påföljande år var uppsättningen densamma.13

Däremot finns en hel del boskap förtecknade i bouppteckningen 1835 efter Nils andra fru Maja Jonsdotter. Där nämns bland annat två ston, fyra kor och fyra kalvar förutom får och en sugga. Kreaturen representerade tillsammans med ”bruk och utsäde” nästan hälften av boets tillgångar. Skulderna var dock långt större än tillgångarna varför det blev ett rejält underskott.

Nils sjukdom kan ha gjort det svårt för honom att sköta gården. Familjen hade vid Majas frånfälle ett fyrtiotal lån. Största långivaren var Nils halvbror Olof Nilsson i Salsbäck. Han hade bland annat lagt ut för skatt, kronotionde och sammanskott under flera år. Varken pigan Lena Cajsa eller drängen Jonas Svensson hade fått lön för det senaste halvåret.  Vid förrättningen biträddes änkomannen Nils ”i sitt sjukliga tillstånd” av ”dess halvbror” Olof Nilsson i Salsbäck.14

Sjukdomen och förmyndarskapet ledde till att Nils (1804) systerson Alexander Månsson (1814) från Hagerstorp anlitades för att sköta ägorna. Han var gift med Anna Stina Persdotter från Brytsbo (1814). De lämnade dock Gummetorp 1846 och flyttade till Yxnö i Häradshammar.

Per Eriksson (1796) med hustru Anna Jonsdotter (1804) blev ny hemmansbrukare i Gummetorp, där familjen stannade fram till 1852. Per (1796) var född i Särstad i Häradshammar, medan Anna (1804) var jonsbergsbo från Vigelsbo. Hon var syster till ovannämnda Carl Jonsson (1801–1862) och Maja Jonsdotter (1797–1835). Per och Anna flyttade 1841 till Granebo från Önsätter i Häradshammar och efter fem år i Granebo blev de arrendatorer i Gummetorp. Och när det kontraktet löpte ut flyttade de vidare till Överbäcken på Mönnerums ägor.

Nils (1804) son Nils (1831) tog därefter över gårdens skötsel. Han gifte sig 1853 med sin kusin Anna Lena Månsdotter (1835) från Hagerstorp. Hennes mamma, Anna Maja Nilsdotter, var bror med Nils Nilsson (1804). Efter tio år som hemmansbrukare i Gummetorp flyttade de med sina två barn till Norrköping. Flytten öppnade möjligheter för drängen Erik Eriksson (1830) hos Nils Gustav Larsson i Mönnerum att överta arrendet av Gummetorp och gifta sig med Sven Larssons i Möckeläng piga Brita Maja Magnusdotter (1816). Nils Gustav och Sven var bröder med Lars Svensson i Mönnerum som far.15

Nils Nilsson (1831) återvände med sin familj till Gummetorp efter faderns död 1864. Nils var ende arvinge och vid bouppteckningen i maj 1864 arbetade han som gårdssnickare på gården Almstad i Tåby socken. Nils (1831) övertagande av Gummetorp innebar att Erik Erikssons arrende löpte ut och han flyttade med familjen till Lövdal. Vid samma tid kom också Jonas Carlsson tillbaka till byn och övertog Gummetorp 1:3 efter sina föräldrar. Båda gårdarna i Gummetorp fick således nya ägare vid mitten av 1860-talet. Gummetorp 1:2 var då taxerat till 4000 riksdaler riksmynt, och värdet bör ha varit detsamma på båda hemmanen.16

Kanske var det så att Nils (1831) håg mera stod till snickeri än jordbruk. Anders Magnus Larsson från Mönnerum nämns i husförhörslängderna från 1870-talet som brukare, och även ägare, av Gummetorp. Anders Magnus var ytterligare en son till den ovannämnde Lars Svensson och bror med Nils Gustav Larsson och Sven Larsson. 

Gummetorp 1:2 berördes bara marginellt av den rågångsreglering som ägaren av Fyrskeda, Nils Magnus Nilsson, begärde 1878. Förrättningen ägde rum 17–19 juni 1879 under ledning av lantmätare Axel W. Lodén. Kyrkoherde Israel Kinnander hade på sedvanligt sätt läst upp kungörelsen i Jonsbergs kyrka efter högmässan söndagen den 25 maj 1879.

Gummetorp och Fyrskeda hade endast en kort gräns mot varandra mellan Braskebo skog och Långdalsängen på vägen mot Granebo. Rågången gick emellertid i flera krokar varför lantmätare Lodén föreslog rätning med visst ägoutbyte mellan gårdarna. Resultat blev en obetydlig vinst för Fyrskeda. Utöver Gummetorp berördes Granebo, Narvetorp, Braskebo, Hagerstorp och Häggebo av regleringen. Det mest omfattande ägoutbytet skedde mellan Fyrskeda och Häggebo.17

År 1883 flyttade Nils Nilsson (1831) åter till Norrköping från Gummetorp. Fädernegården sålde han till Sven Johan Pettersson (1832) och Anna Carlsdotter (1835) som var hemmansbrukare i Granebo. Köpebrevet skrevs under 1 september 1883. De flyttade in i Gummetorp med sina fyra barn i början av november 1886.18

Gummetorp 1:2 blir Berglund

Det bör ha varit ungefär vid denna tid som Gummetorp 1:2 flyttades ut från byn till sitt nuvarande läge utmed vägen mot Granebo och Gässlingsbo. Namnet kom också, då eller senare, att ändras till Berglund. Gården övertog därmed backstugan Berglunds namn. Backstugan kom istället att kallas Lilla Gummetorp. Enligt Ortnamnsregistret skedde utflyttningen 1878, och i Sveriges bebyggelse uppges ekonomibyggnaderna vara från cirka 1885.19

Nils Nilsson (1831) förvärvade istället torpet Hjälmsätter på ägorna till Gummetorp 1:2 och flyttade dit med sin familj från Norrköping 1890. Därefter fick han förmodligen mer tid över för att ägna sig åt snickeri. Som snickare i Hjälmsätter kunde han kanske bättre förverkliga sina snickeridrömmar.

Sven Johan Petterssons och Anna Carlsdotters dotter Amanda Maria Svensson (1875) gifte sig 1899 med Emil Nilsson (1876) från Önsätter. De arrenderade Gummetorp av hennes pappa fram till 1905 då familjen flyttade till Gåsätter i Häradshammar. Men redan påföljande år var de tillbaka i Jonsberg, nu som arrendatorer av Granebo.

Nils Albert Hagström (1863) tillträdde som ny arrendator i Gummetorp och stannade fram till 1909. Hagström hade dessförinnan varit daglönare vid Björsäter. Han var gift sedan 1890 med Kristina Albertina Nilsdotter (1867) och de hade sonen Josef Albert (1890). När arrendet på Gummetorp löpte ut till följd av Sven Johan Petterssons död i maginflammation1906 fick Nils Albert Hagström möjligheten att arrendera Salsbäck 1:3. Hela familjen flyttade 1909 in på Salsbäck 1:3.     

Efter Sven Johan Petterssons bortgång sålde arvingarna Gummetorp 1:2 till Karl Erik Karlsson (1850). Han var född på andra sidan Bråviken i Lunda församling i Södermanlands län. Till Gummetorp kom familjen närmast från gården Lindö i Jonsberg. Hustrun hette Ulrika Kristina Sundqvist (1848) och de hade fem barn med sig i flytten, bland annat sonen John Rickard (1880). Totalt bestod familjen av åtta barn, men tre av dem hade dött i unga år.

Båda Gummetorps-gårdarna berördes åren runt 1910 av det utdikningsföretag som initierades av Nils Magnus Nilsson i Fyrskeda. För att torrlägga de vattensjuka markerna på Narvetorp och Salsbäcks ägor grävdes ett bredare och djupare dike från Braskebo gärde, över Salsbäcks ängar och vidare över Gummetorps marker fram till anslutningen till bäcken (Salsabäcken) invid Berglund. Projekt berörde framförallt Salsbäck 1:3. För Gummetorp rörde det sig om ett tillskott på mindre än 1/3 hektar ny åkermark.20

John Rickard, Karl Erik Karlssons son, gifte sig i april 1911 med Anna Fredrika Olsson (1880) och paret bosatte sig i Hagströmstorpet. Där föddes 1914 sonen John Erik med tilltalsnamnet Erik. John Rickard arbetade först på pappans gård för att senare (1917) arrendera den och därmed flytta till Gummetorp 1:2 eller Berglund 1923. Den nuvarande mangårdsbyggnaden var vid den tiden, enligt Sveriges bebyggelse, helt nybyggd.21 Ekonomibyggnaderna är däremot, som vi sett, daterade till 1885. Det äldsta boningshuset låg på den gamla bytomten alldeles intill den andra Gummetorps-gården och på samma plats återfinns det än idag. Huset har varit obebott så länge jag kan minnas.

Efter Karl Erik Karlssons död 1932 tog John över gården och kunde titulera sig hemmansägare. Taxeringsvärdet för ¼ mantal Gummetorp nr 1 var då 13 100 kronor. John och Annas enda barn, sonen Erik (1914), bytte 1939 efternamn från Karlsson till Glimnér. Erik gifte sig 1942 med Elsa Margit Elisabeth Åberg (1920), kallad Lisa. De fick sonen Sören (1942).

Glimnér

Erik Glimnér kom att göra politisk karriär inom Bondeförbundet som senare bytte namn till Centerpartiet. Han blev ordförande i Jonsbergs kommunalfullmäktige 1947 och efter 1952 års storkommunreform i Östra Vikbolandets kommunalfullmäktige som 1967 följdes av Vikbolandets kommun. Hans ambitioner sträckte sig dock längre än till kommunalpolitiken. Han valdes först in i landstinget och 1968 tog han plats i riksdagens andra kammare där han satt ett drygt decennium fram till 1979. Från en relativt enkel bakgrund, och med enbart folkskola i ryggen, lyckades han således klättra ända upp till Sveriges högsta politiska församling. En prestation långt utöver det vanliga.

Erik Glimnérs mor Anna var född i Rönö 1880 utom äktenskapet av Kristina Charlotta Andersdotter. Hon växte upp som fosterbarn hos torparen Anders Larsson och hans hustru på Nybygget under Ekhult i Rönö socken. Hennes första anställning utom hemmet var som piga i Hagerstorp hos Per Olof Andersson 1901. Efter ett år i Hagerstorp följde flera tjänster i olika stadshushåll i Norrköping. År 1911 var hon tillbaka i Jonsberg och gifte sig den 23 april med hemmasonen John Rickard Karlsson från Gummetorp 1:2.

Eriks farfar och farmor var båda sprungna ur drängfamiljer. Farfar, Karl Erik Karlsson (1850), var son till statdrängen på Valla i Lunda socken Carl Gustaf Persson (1816) och hans hustru Sophia Jansdotter (1819). Vid femton års ålder blev Karl Erik tjänstegosse på Stora Ålberga i Kila socken, nära Lunda. Efter flera drängplatser i Kila och Östra Husby kom han 1870 till Rocklösa i Jonsberg. Där träffade han pigan Ulrika Kristina Sundqvist (1848) och de två gifte sig i Jonsbergs kyrka den 6 september 1872.

Eriks farmor var dotter till drängen Jan Magnus Sundqvist (1816) och hans maka Maja Stina Persdotter (1802). Vid mitten av 1800-talet bodde familjen på Sandtorpet som låg på Trosby ägor i Tjällmo socken. Som vuxen försörjde sig Ulrika Kristina som piga på olika gårdar bland annat i Varv och Vinnerstad, och kom till Rocklösa i Jonsberg 1871.

Efter giftermålet flyttade familjen runt mellan olika gårdar i Östra Husby och Häradshammar. Karl Erik Karlsson titulerades till en början statdräng och arbetare innan han 1878 blev torpare på Skallran under Lönö. Familjen ankom på nytt till Jonsberg 1893 då Karl Erik övertog arrendet på ½ mantal Lindö. Gården ägdes vid den tiden av F. O. Lind i Stockholm. När Gummetorp 1:2 blev till salu 1909 köptes, som vi sett, gården av Karl Erik Karlsson. Och ärvdes därefter av sonen John och efter honom av barnbarnet Erik.

Det var under Erik Glimnérs tid som de två Gummetorps-gårdarna lades ihop till en enhet, Gummetorp 1:12, efter att kommunen socialt dömt ut Gummetorp 1:3 som lämplig bostad för småbarn.

  1. Lantmäteriet: Lantmäteristyrelsens arkiv, Jonsbergs socken, Fyrskeda nr 1, Laga delning 1754. ↩︎
  2. Lantmäteriet: Lantmäterimyndigheternas arkiv, 05-HÄR-99, Storskifte 1824. ↩︎
  3. Lantmäteriet: Lantmäterimyndigheternas arkiv, 05-JON-76 Enskifte 1824; se även Lantmäteristyrelsens arkiv, Gummetorp nr 1. ↩︎
  4. Av åkern fick var och en cirka 5 tunnland. Anna fick något mer äng än Nils, 9,48 tunnland mot 7,47. Och Nils kompenserades med 11,72 tunnland hagmark att jämföras med Annas 9,64 tunnland. ↩︎
  5. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:44 nr 2587. Bouppteckning efter Carl Jonsson. ↩︎
  6. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:45 nr 415. Bouppteckning efter Adolf Arvidsson Lök. Löks hustru heter där Ryberg i efternamn. ↩︎
  7. Lars Nilsson, ”Salsbäck” ↩︎
  8. Arkiv digital: Björkekinds och Östkinds domsaga, Bouppteckning FIIIa:5, nr 953. Bouppteckning efter Petter Pettersson. ↩︎
  9. Arkiv digital: Bråbygdens domsaga, Bouppteckning FII:10 nr 15, vt 1920. Bouppteckning efter Johan Petter Pettersson. ↩︎
  10. Lars Nilsson, ”Salsbäck”. ↩︎
  11. Digitala forskarsalen SVAR: Fastighetsböcker, Norrköpings domsagas arkiv, Inskrivningsmyndigheten. ↩︎
  12. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:42 nr 711. Bouppteckning efter Anders Nilsson. ↩︎
  13. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:38 nr 200 och nr 1389. Bouppteckning efter Lisa Andersdotter respektive Anna Andersdotter. ↩︎
  14. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:39 nr 1837. Bouppteckning efter Maja Jonsdotter. ↩︎
  15. Se vidare Mönnerum ; ”Möckeläng” (opublicerat under arbete). ↩︎
  16. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:45 nr 411. Bouppteckning efter Nils Nilsson. ↩︎
  17. Lantmäteriet: Lantmäterimyndigheternas arkiv, 05-JON-112 Ägoutbyte 1880. ↩︎
  18. Arkiv digital: Bråbygdens domsaga, Bouppteckning 1906–07 nr 4530. Bouppteckning efter Sven Johan Pettersson. Hustrun Anna uppges där vara född Ringquist, i husförhörslängderna heter hon genomgående Carlsdotter, men enligt dödboken var hon född Ringquist. ↩︎
  19. Ortnamnsregistret, Gummetorp. Sveriges bebyggelse, Östergötlands län del 9, s. 172. ↩︎
  20. Lantmäteriet: Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-JON-151 Syneförrättning 1910. Se vidare Lars Nilsson, ”Salsbäck”. ↩︎
  21. Sveriges bebyggelse, Östergötlands län del 9. s. 172. ↩︎