I september 1944 skulle alla Sveriges bönder efter riksdagsbeslut lämna uppgifter till Statistiska Centralbyrån om sina gårdar. Den information som efterfrågades gällde bland annat arealstorlek fördelad på åker, äng, skog med mera. Vidare redskap och maskiner, tillgång till vatten, avlopp och el samt gödselstadens kvalitet. Dessa uppgifter skulle redovisas på blankett a1.1
Från Gummetorp 1:2 skickades rapporten in den 13 september signerad av ägaren John Karlsson. Gustav Pettersson på 1:3 levererade en dag senare. Av formulären framgår att de två gårdarna var av ungefär samma storlek, 38 respektive 39 hektar varav 10 hektar åker och 14 respektive 24 hektar skog. Det var en fördelning som i huvudsak lades fast genom enskiftet 1825 även om man då använde delvis andra markkategorier (se ovan). Både åker- och skogsarealen var något under genomsnittet för Jonsberg.2
En liknande undersökning från 1919 visade på motsvarande arealstorlek som 1944 och att spannmålsskörden 1918 främst utgjordes av blandsäd, havre och höstråg. Potatisskörden uppgick samma år till 800–1000 kilo per gård. Odlingen och bärgningen av hö var också viktig för en bondgårds välmående. Höet från Gummetorps ägor skulle för vart och ett av de två hemmanen försörja 5–6 kor, ett par dragdjur, några ungdjur och någon kalv. Karlsson på Gummetorp 1:2 (Berglund) höll sig dessutom med får och lamm. Svin och höns fanns på båda gårdarna. Djurhållningen i Gummetorp 1:2 och 1:3 motsvarade 1919 den på en medelstor gård i Jonsberg.3
Åkermarken var 1944 till största delen täckdikad. Båda gårdarna hade vatten i ledningar till djuren, men inte till boningshusen. Gummetorp 1:2 (Berglund) var dessutom utrustad med gödselstad med ogenomtränglig botten, cementerad urinbrunn och gropsilo. Karlsson såväl som Petterson hade anskaffat radsåningsmaskin, slåttermaskin, hästräfsa på hjul och släpräfsa. Maskinparken i Berglund innehöll dessutom en självbindare. El och telefon var indraget i Berglund, men inte i Gummetorp.
Ingen av gårdarna i Gummetorp höll sig med traktor, tröskverk eller mjölkmaskiner. Sådd och skörd och andra körslor skedde med hjälp av hästar. Korna handmjölkades. Tröskning skedde kollektivt under höstarna gård efter gård genom ett gemensamt ägt tröskverk.
Traktorer, egna tröskverk och mjölkmaskiner var ovanliga i Jonsberg i början av 1940-talet men förekom på större gårdar. Ibland ägdes en traktor gemensamt av två bönder. Elektrifieringen pågick och många hade el indraget för belysning och drivkraft. Telenätet var också under utbyggnad.
Efter utflyttningen av Gummetorp 1:2 från den gamla bytomten och nybyggnationen tycks ”moderniseringen” av jordbruket ha gått något raskare där än på Gummetorp 1:3. Den fortsatta strukturrationaliseringen med åtföljande stordriftsfördelar bör ha bidragit till att de två gårdarna lades samman till en enhet.