Bilaga 2: Skogen

Skogen

I hertig Karls donation till ätten Ulfsparre ingick förutom Jonsberg, Djäknetorp, Klockarbo, Stockholmstorp, Håcklö och Björnö även gården eller kanske torpet Skogen.1 Alla dessa hemman, bortsett från Skogen, är väl belagda i senare källor och kan återfinnas även på sentida kartor. Geografiskt ligger de rätt nära varandra kring Jonsbergs kyrka, dock med Björnö något längre bort i nordväst. Skogen däremot har länge lyst med sin frånvaro, både i Häradshammars jordeböcker och på kartor. Gården finns inte ens upptagen i Gösta Franzéns kartläggning av bebyggelsenamnen i Östkinds härad.2

Eftersom Skogen nämns tillsammans med de övriga hemmanen under Jonsbergs säteri kan man lätt tro att torpet varit beläget inom samma geografiska område som de övriga. Skriftliga källor från 1500- och 1600-talen placerar emellertid Skogen i Östra Husby socken och efterhand blev torpet känt som Åketorp. Det är beläget utmed Bråviken mellan Mauritzberg och färjeläget vid Skenäs.

Det äldsta skriftliga belägg jag funnit kommer från Älvsborgs lösen 1571. Där framgår att Åke i Skogen var en av 147 beskattade bönder i Östra Husby. Han betalade 3 mark och 3 öre för 2 kor, 2 ungnöt och 1 gris. Några andra beskattningsbara tillgångar ägde han inte. Åke var en av de lägst taxerade bönderna i Östra Husby.3

De gårdar som donerades till ätten Ulfsparre var alla arv och eget gårdar (AoE) tillhörande hertig Karl. AoE-gårdar är i viss utsträckning införda i Östkinds härads jordeböcker, ibland med namn på bonde och gård men vid andra tillfällen bara till antalet. Och där hittar man inte Skogen men väl de andra gårdarna. Torpet Skogen finns däremot i jordeböckerna över hertig Karls (senare kung Karl IX) AoE. Första noteringen jag funnit är i 1576 års jordebok över arv och eget i Häradshammar där Åke i Skogen nämns sist av alla efter de övriga sex donerade gårdarna. Han beskattades med ett halvt pund smör vilket var lägst av samtliga. Skatten utökades 1582 med tre dagsverken men var fortfarande den lägsta.4

Skogen återkommer regelbundet i jordeböckerna över hertig Karls arv och eget i Häradshammar fram till och med 1608.5 År 1609 bytte Skogen namn till Acketorp (Åcketorp) och därefter Åketorp. Åketorp står på samma plats i jordeboken och betalade samma låga skatt som Skogen. Även om bondens namn inte anges tyder allt på att Åketorp är identiskt med det torp som tidigare kallades Skogen.6

Åketorp, f.d. Skogen, fortsätter registreras som en AoE-gård i Häradshammar fram till 1670-talet.7 I andra samtida källor hittar man Åketorp under Östra Husby. Så är till exempel fallet i 1620 års rannsakningslängder efter Älvsborgs andra lösen 1613, men också i 1630 års boskapslängd, i mantalslängderna från 1642 och framåt liksom i 1650 års geometriska jordebok.

I rannsakningslängden namnges tre bönder i Åketorp: Jarl 1613–1614, följd av Jon 1614–1616 och därefter Henning 1617–1618. Ingen av dem förmådde betala den årliga skatten om 6 mark. De blev alla tre restnoterade.8

När 1630 års boskapslängd upprättades hette bonden i Åketorp också Henning. Han taxerades för 2 hästar, 3 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 6 får och 2 svin. Det placerar honom på den nedre halvan när bönderna i Östra Husby rangordnas efter djurinnehav.9

Mantalslängden från 1642 namnger en Erik i Åketorp bland frälsebönderna i Östra Husby. Och Åketorp återkommer i därpå följande längder.10 Samma år bytte Åketorp skattenatur till krono efter ett jordbyte mellan Åke Hansson Ulfsparre och kronan. Som kronohemman kom Åketorps ägor att kartläggas och beskrivas i den geometriska jordeboken för 1650.11

Skogen och senare Åketorp var således först ett AoE-hemman donerat till Ulfsparre. Enligt 1660 års jordebok och följande skall, som vi sett, gården 1642 efter byte omvandlats till ett kronohemman, vilket dock inte framgår ur mantalslängderna. Jordeböckerna menar vidare att Åketorp 1652 likt många andra gårdar i Häradshammar och Östra Husby förlänades till pfalzgreven Johan Casimir. Räntan (skatten) skulle därefter levereras till Skenäs. Några år senare (1655) fick Margareta Adler och hennes arvingar Åketorp och flera andra gårdar i pant för sin långivning till kronan.12

Jordeböckerna från 1660, 1665 och 1670 registrerar fortsatt Åketorp som ett AoE-hemman i Häradshammar dock med tillägget att torpet är beläget i Husby. Av särskilda längder över gårdar under Skenäs från 1665 och 1670 framgår likaså att Åketorp tillhörde Östra Husby socken.13 År 1675 fördes Åketorp i jordeboken definitivt över från Häradshammar till Östra Husby. Antalet AoE-hemman i Husby steg därmed från 28 till 29.14

När Häradshammars jordeböcker summerar gårdar efter skattenatur är varken Skogen eller Åketorp inräknade. Inte heller i Östra i Husbys jordeböcker finns något Åketorp före 1675. Man måste gå till AoE-jordeböcker och andra källor för att hitta Skogen respektive Åketorp. Förmodligen är det ”köpta gods under Skenäs” i 1665 års jordebok som ligger till grund för Gösta Franzéns uppgift om Åketorp som ett ¼ Aoe-hemman i Östra Husby under Skenäs kungsgård.15 Åketorp är dock, som framgått, mycket äldre än så och har en föregångare i Skogen, och finns växelvis i Häradshammar och Östra Husby.     

I anslutning till Karl XI:s reduktion inlöstes panten till Adlers arvingar och den årliga räntan återgick till kronan. Åketorp blev därefter ett augmentshemman tillhörande Östgöta Livkompani och tilldelades nummer 31. I slutet av 1720-talet friköptes gården från kronan och kallas därefter i jordeboken för ”Nytt skatte”.16

Vid början av 1800-talet ägdes Åketorp liksom granngårdarna Kungstorp och Myckelsätter av ryttmästare Klingspor på Mauritzberg.17 Gårdarna kom efterhand att sambrukas med Mauritzberg. Vid en ägostyckning 1926 delades ¼ mantal Åketorp upp i fem delar samtliga tillhörde dåvarande ägaren av Mauritzberg, hovrättsnotarie Helmer A:son Sjöberg.18 Denne ägde även granngårdarna Myckelsätter och Kungstorp.

  1. Ulfsparre af Broxvik nr 9, tabell 87 (www.adelsvapen.com). ↩︎
  2. Gösta Franzén, Bebyggelsenamnen i Östkinds härad, Ortnamnsarkivet i Uppsala 1984.  ↩︎
  3. Digitala forskarsalen: Älvsborgs lösen 1571, 5116/4, Östra Husby bild 222ff., s. 41ff. ↩︎
  4. Digitala forskarsalen: Landskapshandlingar, Östergötland, Jordebok Hertig Karls arv och eget i Östergötland 1576:14, bild 87 ff., 1582:9 bild 96 ff. ↩︎
  5. Digitala forskarsalen: Landskapshandlingar, Östergötland, Jordebok Hertig Karls arv och eget i Östergötland / Arv och eget i Östergötland: 1577:2, bild 63ff., 1578:15 bild 93ff., 1579:16, bild 34ff., 1580:9, bild 77ff., 1581:18 bild 95ff., 1582:9 bild 96ff., 1583:17 bild 73ff., 1586:19, bild 73ff., 1587:17 bild 11ff., 1589:18 bild 12ff., 1590:21 bild 13ff., 1592:2 bild 108ff., 1593:15 bild 9ff, 1594:4 bild 54, 1595:2 bild 72ff., 1596:8, bild 76ff., 1597:2 bild 17, 1598:9 bild 17ff., 1600:4 bild 20, 1601:5 bild 17ff., 1603:2 bild 132, 1604:11 bild 16ff., 1605:14 bild 16, 1607:2 bild 16ff., 1608:1 bild 25ff. Torparens namn: 1576–1578 Åke, 1580–1581 Hans Åkesson, 1582 Åke, 1586–1590 Hans, 1592–1595 Anders, 1596–1597 Hans, i övrigt saknas uppgift om namn. ↩︎
  6. Digitala forskarsalen: Landskapshandlingar, Östergötland, Jordebok Arv och eget i Östergötland 1609:3 bild 145ff., 1610:3, bild 63ff. ↩︎
  7. Digitala forskarsalen: Landskapshandlingar, Östergötland, Jordebok Hertig Karl Filips arv och eget i Östergötland 1611:3 bild 13, 1612:5 bild 12 (oreda i redovisningen), 1613:7 bild 8, 108, 1615:5 bild 10, 1616:8 bild 12ff., 1617:9 bild 13ff., 1621:4 bild 160ff. Arv och eget i Häradshammar fortsätter därefter i Jordeböcker 1630–1750. Östergötlands län 1635 bild 814ff, 1640 bild 811, 1650 bild 745ff, 1660 bild 259, 1665 bild 921ff., se även bild 933ff (köpte gods under Skenäs), 1670 bild 937ff, se även bild 964. ↩︎
  8. Digitala forskarsalen: Älvsborgs lösen 1613, volym SE/RA/511/7/ IV/76, Hertig Johans hertigdöme, Rannsakningslängder 1620, bild 359ff. ↩︎
  9. Digitala forskarsalen: Skatter, Boskaps- m.fl. längder 1620–1640, Östergötland volym 23, 1630, Östra Husby bild 741–743. ↩︎
  10. Digitala forskarsalen: Mantalslängder1640-1820, Östra Husby 1642 s. 259. Se även följande längder. ↩︎
  11. Lantmäteriet, LMS, Geometrisk ägoavmätning 1650 Åketorp nr 1 Östra Husby. Se även: LMS, Skattläggning 1687 Åketorp 1687 nr 1 Östra Husby, samt LMM, Arealavmätning 1703 Åketorp Östra Husby 05-ÖHU-17. ↩︎
  12. Digitala forskarsalen: Jordeböcker ca 1630–1750, Östergötlands län 1660 bild 260, 1665 bild 922, 1670 bild 938. Se även jordeböckerna 1675, 1680 m.fl. ↩︎
  13. Digitala forskarsalen: Jordeböcker ca 1630–1750, Östergötlands län 1665 bild 947, 1670 bild 964. ↩︎
  14. Digitala forskarsalen: Jordeböcker ca 1630–1750, Östergötlands län 1675 bild 923, 958. ↩︎
  15. Gösta Franzen 1984, s.34. ↩︎
  16. Digitala forskarsalen: Jordeböcker ca 1630–1750, Östergötlands län 1690 bild 895,1731 bild 1162. ↩︎
  17. Digitala forskarsalen: Mantalslängder Östra Husby 1800–1804. ↩︎
  18. Lantmäteriet, LMS Ägostyckning 1926 Åketorp 05-ÖHU-266. ↩︎