Ett drygt decennium efter Älvsborgs första lösen erbjöd, eller rentav tvingade, Johan III kronans bönder att köpa bördsrätten till sina hemman. Och nästan alla berörda bönder i Jonsberg antog eller tvingades anta erbjudandet. Det är inte helt klarlagt vad köpen innebar eller om de upphävdes redan under följande regenter. För Arkö och Gränsö finns dock klara belägg på att Lasse Eriksson respektive Peder Nilsson förvärvade såväl arvsrätt som äganderätt till sina kronohemman. De betalade också ett avsevärt högre belopp – 15 respektive 20 daler – än övriga bönder. Dessa övriga bönder kan ha köpt arvsrätten så att gårdarna kunde överlämnas till en efterlevande son eller dotter. (Se vidare bilaga 1)
I samband med bördsrättsköpen upprättades värderingslängder över gårdarna.1 Från Jonsbergs socken finns uppgifter om värde och ”utgivit” för 43 krono- och stubbebönder samt 3 torpare. Arkö och Gränsö är inte värderade men utgiftssumman har av fogden även räknats som värdering. Då Arkö och Gränsö skiljer sig markant från övriga krono- och stubbehemman, har jag ibland bortsett från dem i det här sammanhanget.
Stubbe- och kronohemmanen, förutom Arkö och Gränsö, värderades tillsammans till 199 daler. Högsta värderingen är för Rocklösa med 8 daler och för lägsta noteringen på 2 daler svarar: Vigelsbo, Stenvik, Norrebo (Nordanskog) och Riddartorp. Mellersta värdet (medianen) uppgick till 5 daler och medeltalet blir 4,85 daler.
En daler motsvarade 4 mark. Ett medelstort stubbehemman i Jonsberg värderades därmed till 20 mark. Lösensumman för Älvsborgs lösen 1571 var som vi minns i genomsnitt 8 mark per bonde. Boskapen var dock lågt värderade varför 1571 års lösen kan ha varit lika betungande som bördsrättsköpen 1583.
På gårdsnivå finns generellt en rätt god korrelation (r=0,62) mellan 1571 och 1583 års värden uttryckta i mark. Arkö och Gränsö har höga värden vid båda tillfällena. Gåsåker, Ödebo, Simmetorp, Rocklösa, Granebo och Skriketorp kvarstår likaså i toppskiktet. Relativt låga värden återkommer för till exempel: Vigelsbo, Lövdal, Norrebo (Nordanskog) och Stenvik. Samtidigt fick vissa betala relativt mycket mer 1583 än 1571. Till den gruppen hör Björsätter, Salsbäck, Ramnö och Rumgärdet.
Bördsrättsköpen var även riktade till kronans torpare. Bara tre sådana köp tycks ha genomförts i Jonsberg och det gäller Gässlingsbo, Skogsberga och Estorp. De värderades till 2, 1 respektive 2,5 daler. Beloppen motsvarar de lägst skattade stubbe- och kronohemmanen. I värderingslängden anges vidare att Jägerstorp, Nygärde, Gustorps äng, Hälltorp och Sverkelsbo inte åsatts något värde.
Stubbe- och kronohemmanen i Jonsberg var 1583 lägre värderade än motsvarande gårdar i Häradshammar. Medianvärdet för Häradshammar var 8 daler jämfört med Jonsbergs 5. Och de högst värderade gårdarna låg på 12 (Särstad) och 10 (Fjärdingstad, Hylinge och Yxnö) daler i Häradshammar mot 8 i Jonsberg. Kronogårdarna i Östra Husby och Östra Stenby var ännu högre värderade med medianer på 10 daler och de högsta beloppen uppgick till 16 daler (tabell 3.4). Berga i Östra Husby och Berg i Östra Stenby står för de senare noteringarna.2
På slätterna i Björkekinds härad, fanns också högt värderade kronogårdar med Svällstad i Kuddby och Skarpenberga i Å främst, vardera skattade till 19 daler. Och flera gårdar i Kuddby är upptagna till 16 respektive 15 daler. Medianen för Kuddbys 19 hemman stannar vid 10. Samma mittvärde får de 5 kronogårdarna i Tåby socken. När man rör sig ut mot kusten sjunker värderingarna. Rönö liknar mer Jonsberg med värden mellan 2 och 8 daler och ett mittvärde på 5,5 (tabell 3.5).
Detta geografiska mönster känner vi igen från Älvsborgs lösen 1571. De bergigare och kargare yttre delarna av Vikbolandet, under medeltid kallad Brythiamarken, har generellt erbjudit sämre förutsättningar för jordbruk än slättbygderna närmre Norrköping. Hemmanen har i allmänhet varit mindre, lägre värderade och lägre beskattade. Stubbehemman har vidare varit den mest företrädda kategorin av kronohemman.
Tablå: Bördsrättsköpta stubbe- och kronohemman i Jonsberg efter värdering
| Värde i daler | Stubbe- och kronohemman |
|---|---|
| 8 | Rocklösa |
| 7 | Björsätter, Kolstorp, Salsbäck, Simmetorp |
| 6 | Fyrskeda, Granebo, Gåsåker, Häggebo 1, Häggebo 2, Lindö, Lindöja, Ramnö, Rumgärdet, Skriketorp, Ödebo |
| 5 | Brytsbo 1, Brytsbo 2, Djäknetorp, Dröstorp, Görstorp, Hagerstorp, Möddebo 1, Möddebo 2 |
| 4 | Gummetorp, Isnäs 1, Isnäs 2, Kälebo 1, Kälebo 2, Källtorp, Kävstebo, Mönsebo, Narvetorp, Ramsdal |
| 3 | Lövdal, Ormsätter, Öbbnebo |
| 2 | Nordanskog, Riddartorp, Stenvik, Vigelsbo |
Källa: Riksarkivet Täby, Handlingar angående bördsrättsköpen under Johan III 1574–1591, volym 2, s. 1819ff (bild 417ff).