Rusthållet Gåsåker var den första gården i Jonsberg som skiftades med hjälp av förordningen om laga skifte. Förrättningen inleddes den 15 juni 1837 då lantmätaren Gustaf Grewell infann sig för att leda arbetet och genomföra skiftet. Gåsåker var på ett mantal och hade två delägare: Daniel Andersson och arvingarna efter hans bror Alexander Andersson. Den senare hade olyckligt gått genom isen och drunknat i Hästöströmmen i februari 1837.1
Ett laga skifte omfattade både in- och utägor och tog längre tid att genomföra än ett storskifte eller enskifte. I vissa fall flera år, särskilt när ärendet överklagades. Laga skiftet av Gåsåker framstår som tämligen smärtfritt och kunde fastställas av Östkinds häradsrätt den 24 juli 1838.
Efter laga skiftet av Gåsåker 1837–1838 dröjde det två decennier innan processen fortsatte. Men därefter sköt utvecklingen snabbt fart. Hälften av alla laga skiften i Jonsberg genomfördes åren 1858–1874 av lantmätarna Gustaf Jonzon och Klas Sellberg. Det sista laga skiftet ägde rum i början av 1920-talet efter att Jonsbergs säteri gått i konkurs och övertagits av Vikbolandsbanan. Skiftet avsåg förutom säteriet även de underlydande frälsegårdarna Möddebo och Källtorp.
De laga skiftena skedde i följande ordning:
Möckeläng 1856–1858
Öbbebo Knutgärde 1856–1858
Brytsebo 1–2, 1856–1859
Kälebo 1–2, 1858–1860
Stenvik 1858–1862
Mönnerum 1–2, 1858–1865
Salsbäck 1864–1865
Simmetorp 1874
Arkö 1873–1876, 1877, fiskevattnen 1906
Utsätter 1877–1879
Dröstorp 1878–1880, grenadjärtorp 1916–1917
Gränsö 1889–1892
Lindö 1902–1904
Jonsbergs säteri 1922–1923
Möddebo 1922–1923
Källtorp 1922–1923
Laga skiftet i Jonsberg omfattade sammanlagt 17 skatte- och kronohemman samt Jonsbergs säteri med tillhörande två frälsegårdar. Tretton av skatte- och kronohemmanen var sedan tidigare storskiftade, medan fyra var oskiftade. Räknat i mantal uppgick den laga skiftade arealen för skatte- och kronohemman till 15 7/8 vilket utgjorde nästan 60 procent av all mantalslagd skatte- och kronojord.
Totalt hade därmed 23 av 38 skatte- och kronohemman från 1749 års jordebok skiftats i någon form: storskifte, enskifte eller laga skifte (Tabell 4.1). Den skiftade arealen uppgick 19 ¼ mantal. Av alla skatte- och kronohemman 1749 hade 60 procent skiftats och 71 procent av mantalet.2 Bland oskiftade gårdar kan nämnas: Hagerstorp, Nordanskog, Kävstebo, Esstorp, Gässlingsbo, Vigelsbo, Görstorp och Isnäs.
TABELL 4.1: Skiften av skatte- och kronojord i Jonsberg
| Skifte | Antal hemman | Mantal | Andel hemman | Andel mantal |
|---|---|---|---|---|
| Storskifte | 16 | 15 1/8 | 42,1 | 55,8 |
| Enskifte | 2 | ¾ | 5,3 | 2,8 |
| Laga skifte | 17 | 15 7/8 | 44,7 | 58,5 |
| Totalt skiftat | 23 | 19 ¼ | 60,5 | 71,0 |
Vissa gårdar storskiftades först för att senare laga skiftas. Antalet skiftesförrättningar blir därför större (35) än antalet skiftade hemman (23). I raden ”Totalt skiftat” ingår de hemman som skiftats minst en gång.
Källa: Lantmäteriet: Lantmäteriakter Jonsbergs socken.