Några lantmätare återkom till Jonsberg flera gånger för att genomföra de uppdrag som anförtrotts dem. De var även verksamma i grannsocknarna och bör således ha blivit väl insatta i östra Vikbolandets ägarförhållanden.1
Gustaf Johan Grewell (1774–1857) föddes i Normlösa socken i Östergötland. Hans far Lars Grewell (1729–1817) var militär och även modern Ulrika Märta de Charlière (1733–1774) kom från en militärsläkt. Gustaf Grewell gifte sig med Ulrika Maria Ekmansson (1783–1846), som var dotter till lantmätare Ekmansson. Familjen var bosatt i Söderköping från 1811. I äktenskapet föddes tre söner varav den yngste, Gustav Emil Grewell, blev lantmätare. Mer omtalad tycks den äldste sonen – Johan Fredrik – ha varit som utbildade sig till präst och utsågs till prost. Grewell anlitades åren 1827–1838 för inte mindre än 8 skiften i Jonsberg, varav 5 storskiften, 2, enskiften och 1 laga skifte.
Gustaf Jonzon (1817–1894) var västgöte född i Fredsbergs socken, Skaraborgs län, som son till en slussbyggmästare. Han utexaminerades till lantmätare1838, avancerade till vice lantmätare 1848 och kommissionslantmätare 1851 innan han 1863 utnämndes till andre lantmätare i Östergötland. Familjen bodde vid den tiden i Gusum. Jonzons första uppdrag i Jonsberg var laga skiftet av Mönnerum som inleddes 1856. Under de följande tio åren anförtroddes han ytterligare 5 laga skiften i Jonsberg. Gustaf Jonzons hustru, Fredrika Charlotte Schött, var dotter till lantmätare Samuel Schött i Östergötland. Likt flera kollegor utsågs han till riddare av Vasaorden. Makarna Jonzon avled i Uppsala 1894.
Jonas Christoffer Lagergren (1767–1842) son till inspektorn Nils Lagergren i Motala och Anna Regina Gralou. Efter examen 1792 avancerade han till andre lantmätare i Östergötland 1812. Hans första hustru var prästdotter från Skedevi socken i norra Östergötland. Efter hennes död 1804 gifte han om sig med en dotter till lantmätare Fredrik Vadman. Familjen bodde på Haget i Kristbergs socken vid sjön Boren. Lagergren genomförde hela sex storskiften i Jonsberg mellan 1799 och 1808.
Samuel Fredrik Mörk (1766–1814) son till länsman Samuel Mörk och Anna Kristina Gråsten i Skeppsås socken på Östgötaslätten. Studentexamen 1786 följdes 1792 av slutförd lantmäteriutbildning. Han arbetade från 1810 som nivellör (höjdmätare) vid Göta kanal, och utsågs 1813 till kommissionslantmätare. Mörk som även drev lantbruk i Skeppsås drunknade i Vättern 1814. I Jonsberg deltog han i 3 storskiften i början av 1800-talet.
Klas Ulrik Agaton Sellberg (1826–1899) var född i Linköping som son till slottsvaktmästare Klas Fredrik Sellberg och hans hustru Fredrika Helena Strandman. Han utexaminerades som lantmätare 1848 och utsågs till kommissionslantmätare i Östergötland 1862. Mellan 1858 och 1874 genomförde Sellberg 4 laga skiften i Jonsberg. Senare (1885) förordnades han till förste lantmätare innan han avskedades (pensionerades) 1892. För sina insatser belönades han med ridderskap av Vasaorden. Sellberg var gift med Karolina Charlotta Asklöf (f. 1825) och avled i Stockholm 1899.
För att bli lantmätare krävdes en gedigen utbildning ovanpå studentexamen. Det var inget som en enkel bonde vanligen kunde kosta på sina barn. Föräldrarna var ofta präster, militärer, köpmän och så kallade ofrälse ståndspersoner. Yrket som lantmätare gick ibland i arv från far till son. Och flera lantmätare gifte sig med döttrar till lantmätare. Som lantmätare hade man en god samhällsställning och de olika skiftesreformerna skapade en stor arbetsmarknad men periodvis också hög arbetsbelastning.
- Biografiska uppgifter från Viktor Ekstrand, Svenska landsmätare: Biografisk förteckning 1628–1900. Del 1. (1896–1903), s. 114ff. Beträffande Grewell se även adelsvapen.com /Grewell. Och beträffande Jonzon även Arkiv digital: Ringarums kyrkoarkiv, Husförhörslängd 1861–1871, s. 260, 303, 340. ↩︎