På 1540-talet fanns enligt Östergötlands handlingar bara en handfull frälsehemman i Jonsbergs socken. Flertalet tillhörde Gottenviks by. År 1540 namnges fyra bönder: Jon, Per, Anders och Nils. Fem år senare hade antalet minskat till tre: Måns, Måns, och Per. Fogderäkenskaperna fortsätter redovisa tre frälsebönder fram till att Gottenviks säteri uppfördes på 1580-talet. Troligen avhystes då de tre bönderna och deras hus revs för att ge plats åt säteriet. Egendomen beräknades då till tre mantal. Och därefter upphör rapporteringen. Strax efter sekelskiftet 1900 såldes som vi sett Gottenvik med underlydande enheter till David Olsson och övergick därmed i enskild ägo.
Till de tidigast omnämnda frälsehemman hör även Skallgärdet. Det finns divergerande uppfattningar om gårdens äldre historia. Almqvist menar att Skallgärdet 1543 löd under Märta Eriksdotter Ryning på Grensholmen i Vånga socken för att senare avyttras utom börden. Mauritz Jöransson uppges ha varit ägare 1581 och möjligen fram till 1610-talet. Dennes måg Josua Arendsson Gyllenhorn (d. 1631) lär 1620 ha sålt Skallgärdet till Lars Skytte (d. 1634) och gården hamnade då under kungsgården Kungsbro i Vreta Klosters socken. Jakob Skytte (d. 1654), kusin med Lars Skytte, bytte 1642 bort Skallgärdet till Fredrik Stenbock (d. 1652) som i sin tur samma år lämnade den i utbyte till Åke Hansson Ulfsparre på Jonsberg.1
Fogderäkenskaperna talar om en Magnus Jöransson på 1580-talet som möjligen är identisk med ovannämnde Mauritz Jöransson. Och att Skallgärde på 1610-talet och fram till början av 1620-talet ägdes av ”fru Anna till Hovgren”. Åke Hansson Ulfsparre uppges som ägare i 1665 års jordebok och hemmanet inordnades under Broxviks säteri när det bildades.
Det äldsta kända skriftliga belägget på Skallgärdet är från 1470, då Olof i ”Skallagridö” tillsammans med Hemming Petersson i Broby fick fastebrev på jord i Öbbebo.2 Förvärvet tyder på att gården vid den tiden inte tillhörde frälset, utan var av skattenatur. Omvandlingen till frälse måste ha ägt rum någon gång mellan 1470 och 1545. Skallgärde lyder fortfarande under Broxvik och har således haft sin frälsenatur oförändrad sedan 1500-talets mitt. En sådan lång period med oförändrad frälsestatus är unikt i Jonsbergs socken.
En av de två gårdar som bildade Kälebo by skall 1565 ha varit frälse och ägts av Carl Holgersson Gera.3 I fogderäkenskaperna redovisas den som frälse från 1555 till 1572 och brukad av bonden Per. Därefter återgick Kälebo frälse till att vara stubbehemman.
Antalet frälsehemman ökade kraftigt under 1600-talet genom förläningar, köp och byten inte minst kopplade till ätten Ulfsparre, men också till pfalzgreven Johan Casimir och ägarna av Gottenvik. Andra hemman lämnades i pant till Ulfsparre, Casimir eller annan adelsätt, varför kronan vid 1600-talets mitt och några decennier framåt inte längre hade någon skatt att hämta i Jonsberg. Genom reduktionen återtog kronan förpantade räntor. Adelns ställning var dock fortfarande stark och bröts först omkring 1900 genom utförsäljningar från Jonsberg och av Gottenvik med flera underlydande hemman.