Arv och eget består av de tusentals hemman som Gustav Vasa ärvde eller skaffade sig på annat sätt. Gårdsbeståndet fördes vidare genom hans söner men kom efter hand att upplösas och omfördelas till nya ägare.
Vid 1500-talets mitt fanns enligt Östergötlands handlingar fem arv och eget gårdar i Jonsbergs socken: Jonsbergs gård, Djäknetorp, Håcklö, Klockarbo och Stockholmstorp. Alla utom Djäknetorp känner vi igen från de medeltida brev där såväl kronan som adeln gjorde anspråk på äganderätten (se ovan). Tvisten slutade med att gårdarna övergick i adelns ägo. På 1540-talet ägdes hemmanen av Ebba Eriksdotter Vasa (d. 1549) och kom därefter att ingå i Gustav Vasas arv och eget. Dit räknades också Björnö senast 1563.
Efter Gustav Vasas död övertogs arv och eget gårdarna i Jonsberg av hans son hertig Karl (blivande Karl IX) som residerade på Nyköpings slott. I fogderäkenskaperna för Östkinds härad upptas hemmanen ofta mer summariskt som ”Hertig Karls bönder eller hemman” och efter trontillträdet ”Kung Karls bönder eller hemman”. Mer detaljerade uppgifter över respektive hemman återfinns i de särskilda räkenskaperna över arv och eget.1
Arv och eget gårdarna kom att utgöra grunden för bildandet av Jonsbergs säteri. I praktiken blev därmed Djäknetorp, Håcklö, Klockarbo, Stockholmstorp och Björnö frälsehemman under Jonsberg. Deras fortsatta öden var i hög grad beroende av vad som hände med sätesgården. De drogs till exempel in till kronan under reduktionen för att kort därefter bytas tillbaka tillsammans med huvudgården. Benämningen ”arv och eget” lever i jordeböckerna kvar fram till 1725 års reform av räkenskaperna.2
Fogderäkenskaperna över arv och eget inkluderar även gården eller torpet Skogen. Den finns omnämnd bland de hemman som 1586 donerades till Hans Eriksson Ulfsparre. Gårdens läge har tidigare varit okänt men allt tyder på att Skogen är identiskt med Åketorp i Östra Husby. (se vidare bilaga 2)
Av de ursprungliga frälsegårdarna under Jonsbergs säteri kom Klockarbo att avhysas under slutet på 1600-talet och läggas samman med huvudgården. Djäknetorp förblev under Jonsberg fram till att Jacob Hindrik Wilhelmii 1784 förvärvade gården. I köpet ingick även kronohemmanet Djäknetorp (se ovan). År 1809 köpte Alexander Alexandersson i Hagerstorp båda gårdarna i Djäknetorps by och de kvarstod därefter inom släkten Alexandersson under flera generationer.
Björnö och Håcklö tycks växelvis ha tillhört Jonsberg respektive Hovgren samtidigt som Jonsberg ibland ägt Hovgren. Båda hemmanen, liksom Hovgren, tillföll syskonen bankbokhållaren John och demoiselle Ebba Swartz i samband med arvsskiftet på Jonsberg 1875 efter fadern Carl Jacob Swartz. Syskonen sålde snart sitt gårdsinnehav till sin syster Anna Wilhelmina Swartz som var gift med ingenjören Johannes Ringborg. Ny ägare efter de senare blev 1896 Olaus Nilsson som varit arrendator på Hovgren.3
August Eriksson fick 1907 lagfart på Björnö och Håcklö tillsammans med O.F. Eriksson och O.E. Karlsson. Björnö såldes 1908 vidare till Carl August Holmgren i Norrköping. Axel A. Johansson fick lagfart på Håcklö 1909 och sålde 1910 vidare till Karl Erik Andersson (1877) och Karl Gotthard Videll i Norrköping.
Karl Erik Andersson med familj bosatte sig i Håcklö och han blev ensam ägare 1915. Gården återköptes dock till Hovgren av August Nilsson efter att familjen Andersson 1918 flyttat till Drothem. Redan 1927 såldes emellertid Håcklö på nytt och nu till Ernst Fredrik Karlsson (1889) från Kvarsebo socken på andra sidan Bråviken. Den nye ägaren brukade själv gården. (se vidare Hovgrens säteri)
Stockholmstorp löd under Jonsberg ända från 1500-talet fram till säteriets konkurs på 1920-talet. Konkursen innebar att järnvägsbolaget tog över Stockholmstorp och den mark man inte behövde såldes 1925 till Nils Adolf Johansson. Gården gick därmed liksom de övriga arv och eget gårdarna över i enskild ägo. Av 1500-talets arv och eget samt frälsehemman är numera enbart Skallgärdet frälseägt.
- Digitala forskarsalen: Landskapshandlingar 1530–1630, Östergötland, Östkinds härad. ↩︎
- I Östergötlands läns jordeböcker 1635–1670 påträffar man arv och eget i Häradshammar efter Östra Husby och inte under Häradshammars socken (Digitala forskarsalen: Jordeböcker ca 1630–1750, Östergötland). ↩︎
- Arkiv digital: Inskrivningsdomaren vid Bråbygdens och Finspånga läns domsaga C1:17, s. 102. ↩︎