Båtsmanstorpen utgjorde som redan framkommit en särskild typ av torp som tillhörde 1680-talets militära Indelningsverk. Socknarna på Vikbolandet var inordnade under Östgöta båtsmanskompani och hade till uppgift att förse den i Karlskrona stationerade örlogsflottan med fullgott manskap. Jonsberg liksom övriga berörda socknar indelades i båtsmansrotar och bönderna i respektive rote skulle gemensamt ansvara för att utrusta en båtsman. Båtsmannen och hans familj skulle dessutom förses med ett torp och en täppa för hushållets behov. För att klara den uppgiften ansågs en rote behöva omfatta hemman om tillsammans minst två mantal. Antalet hemman per rote varierade därmed men kunde som lägst vara två. De hemman som bildade en rote var inte nödvändigtvis geografiskt sammanhållna utan kunde vara spridda över socknen. Torpen anlades ofta i utkanten av ägorna och på sämre marker.
Häradshammars socken, dit Jonsberg hörde, indelades 1683 i 28 rotar, varav 5 kallades frälserotar och var knutna till säterierna. Frälserotarna var något större än de övriga och mätte i regel 5 mantal. I övrigt var 4–5 hemman om 3½ mantal den vanligaste storleken på en rote. Jonsberg fanns representerat i 15 av de 28 rotarna och hyste 10 båtsmanstorp.1
På 1690-talet ändrades gränsdragningen. Antalet rotar minskade till 26 och en del hemman flyttades till en annan rote. Mätt i mantal blev varje rote något större och antalet hemman kunde också öka. Efter reduktionen användes inte längre benämningen frälserotar.2
Rotarna var numrerade och fick i regel namn efter en av de största gårdarna i roten och på vars ägor torpen normalt uppfördes. Båtsmanstorpen gavs i sin tur ofta namn efter innehavaren. Och som båtsman tilldelades man vid antagningen ett kort och enstavigt efternamn som var lätt att komma ihåg. Namnet följde gärna med när en ny båtsman tog över uppgiften som rotens soldat. Dock inte alltid utan ibland bytte båtsmanstorpen namn när ny innehavare tillträdde men rotenumret förblev efter 1690-talet detsamma. Mellan 1680- och 1690-talen skiftar däremot numreringen.
Följande tio ordinarie båtsmansrotar har funnits i Jonsberg med torpens namn inom parentes: Salsbäck nr 7 (Löktorpet), Möckläng nr 8 (Oroligtorpet), Gummetorp nr 9 (Malörtstorpet, Hagströmstorpet), Brytsebo nr 10 (Viddviken), Kälebo nr 11 (Marsätter), Mönnerum nr 20 (Överbäcken, Fagertorpet), Utsätter nr 21 (Ömanstorpet), Fettsäter nr 22 (Yxbergstorpet), Möddebo nr 23 (Fromtorpet), Ramsdal nr 24 (Arkmanstorpet).
De ordinarie båtsmännens namn återspeglas således ofta i torpens namn. I Salsbäcks rote blev med tiden Lök ett vanligt namn, i Gummetorps rote Malört och i Möckelängs rote Orolig etcetera. I rotarna 10 och 11, Brytsebo respektive Kälebo, framgår däremot inte båtsmannens namn av torpet. Sandkulle var dock ett ofta förekommande namn bland ordinarie båtsmän i Brytsebo och i Kälebo hette flera båtsmän Skilling, ibland stavat Schilling.
Förutom den ordinarie båtsmannen skulle rotarna fram till 1810 även utse en reserv kallad dubblerings- eller fördubblingsbåtsman. Reservstyrkan fanns kvar en tid efter 1810 och den kallades då förstärkningskarlar. Fördubblingsbåtsmannen skulle utrustas på motsvarande sätt som den ordinarie och förses med torp och täppa. I mantalslängden 1695 finns dubbleringsbåtsmän bokförda på: Mönnerum, Öbbebo, Glofshult, Rocklösa, Hälltorp, Hagerstorp, Käfstebo, Kälebo, Stockholmstorp, Skallgärdet och Ödebo.
Byarna Mönnerum och Kälebo var så pass stora – två mantal vardera – att de svarade både för den ordinarie båtsmannen och dennes ersättare (fördubblingsbåtsmannen). Utsätters rote hade sin ordinarie båtsman i byn medan reserven var bosatt på allmänningen. Dubbleringstorpen är mer ojämnt mantalsförda än de ordinarie. Antalet reducerades efter hand. Sista noteringen för Hälltorp är 1710 och Stockholmstorp 1752. Samtidigt ersatte Björsätter 1746 granngården Ödebo som dubbleringshemman.
Båtsmännen i Jonsberg började mantalsskrivas vid mitten av 1690-talet. I längderna hittar man uppgifter om såväl ordinarie båtsman som fördubblingsbåtsman för varje rote. Totalt tjugo båtsmän. Båtsmännen var visserligen mantalsbefriade men deras ej namngivna hustrur var skattepliktiga. Och även ogifta båtsmän finns noterade.
Förutom i mantalslängderna kan man söka soldater i Centrala soldatregistret.3 Det är en databas där båtsmän, ryttare, livgrenadjärer och övriga soldater registrerats läns-, socken- och rotevis. Av Jonsbergs tio båtsmansrotar finns för åren 1683 och 1686 uppgifter om fem: Brytsbo, Gummetorp, Möckeläng, Salsbäck och Ramsdal.
Mantalslängderna ger en betydligt fylligare bild än soldatregistret. I längderna skiljer man mellan ordinarie båtsman och dennes reserv och var och en skrivs på det hemman där torpet var beläget. Även efterlevande änkor och avskedade båtsmän är mantalsförda på sin bostad. Motsvarande uppgifter finns inte i soldatregistret. Namnskicket i mantalslängderna varierar, ibland hela namnet andra gånger bara efternamnet.
För perioden 1680-tal till 1810-tal har jag återfunnit ungefär hälften av Jonsbergs mantalsskrivna båtsmän i Centrala soldatregistret.4 Täckningen blir bättre med tiden och ökar från 20 till 70 procent. Men åtskilliga av de mantalsskrivna båtsmännen finns inte i soldatregistret som samtidigt innehåller namn som inte kan återfinnas i längderna eller i kyrkböckerna. Soldatregistret menar till exempel att de första båtsmännen i Salsbäcks rote hette Nils Unger och Jöns Ung. Förste mantalsskrivne ordinarie båtsman i Salsbäcks rote bar namnet Mattias Hök och fördubblingsbåtsman var Johan Lök. De var 1695 skrivna på Granebo respektive Glofshults ägor. Nämnde Nils Unger är 1695 mantalsförd som båtsman i Önsätters rote.5 Se vidare Löktorpet – Jonsbergs båtsmansrote nummer 7.
Den båtsman som kom att ge namn åt ett torp kunde, som i Salsbäck, börja som reserv för att senare bli ordinarie med oförändrat efternamn. Så var också fallet i Gummetorps rote där Malört först var rotens reserv och bosatt på Hagerstorps ägor innan han blev ordinarie. Gummetorps förste ordinarie båtsman hette Mört. Och i Kälebo rote började Skilling som fördubblingsbåtsman för att senare bli ordinarie.
- Riksarkivet Vadstena: Båtsmanshållet GIc:1. ↩︎
- Riksarkivet Vadstena: Båtsmanshållet GIc:2, 4. ↩︎
- Soldatreg.se/sök soldat ↩︎
- Lars Nilsson, ”Kan man lita på centrala soldatregistret?”, An-tecknat 2025:1, Sollentuna släktforskare (sollentunaslaktforskare.se) ↩︎
- Mattias Hök är troligen identisk med Olof Mattsson Höök som enligt Båtsmanshållet var rotens förste båtman 1683 och följande år (Riksarkivet Vadstena: Båtsmanshållet GIc:1). ↩︎