Östergården och Västergården på 1700-talet

Mönnerums Östergård under 1700-talet

I början av 1700-talet var Måns och Jon med hustrur mantalsskrivna på östra gården i Mönnerums by. Måns var son efter Jon Svensson och Ramfrid Grelsdotter och Jon bör ha varit hans bror. Under de närmast följande decennierna fördubblades antalet bönder genom hemmansklyvning. Alla fyra var släkt med varandra och de ägde vardera ¼ mantal Mönnerum.

Måns

Måns Jonsson (ca 1640) lär ha varit 66 år gammal 1706. Gården ärvdes av hans dotter Maria Månsdotter (1666–1736) gift med Per Månsson i granngården Möckeläng.¹ De är de som i 1695 års mantalslängd döljs bakom ”mågen Per och hustru”. Familjen var bosatt i Pers släktgård Möckeläng varför Mönnerum brukades av sonen Måns Persson.

Det är svårt att veta när Måns Jonsson avlöstes av dottersonen Måns Persson, eftersom mantalslängderna bara ger förnamn. Och det finns en Måns mantalsförd på Mönnerum ända in mot slutet av 1720-talet.

Måns Persson gifte sig 1713 med Lisbeth Persdotter från Kävstebo. Han uppges då vara bosatt i Möckeläng. Det ”Måns barn” vid namn Per som föddes i Mönnerum 1714 skulle kunna vara deras. Följande år, 1715, var Måns i Mönnerum en av faddrarna när hans syster Kerstin Persdotters i Möckeläng barn döptes 7 augusti. Så från 1714/15 och framåt kan Måns i mantalslängden vara identisk med Måns Persson. 

Det är dock knappast troligt att Måns Jonsson med tanke på åldern var mantalspliktig långt in på 1700-talet. I skarven mellan Måns Jonsson och Måns Persson kan en Måns Dansson dölja sig. Nämnde Måns Dansson i Mönnerum avled vid 33 års ålder 1712 och var således född 1679. Det ”Måns barn i Mönnerum kallad Pär” som föddes 1710 kan ha varit en son till Måns Dansson liksom den Måns som kom till världen 1711. Måns Dansson kan även ha varit pappa till ”Måns dotter” i Mönnerum som avled 1709 bara ett och ett halvt år gammal.

Måns Dansson hade en bror, Jöns Dansson, som ägde en hemmansdel i Möckeläng. Efter att Jöns Dansson avlidit förordnades 14 juni 1710 kronolänsmannen av Östkinds tingsrätt att dela skattegården mellan arvingarna. Hälften av arvet skulle gå till brödernas gemensamma far, Dan Jonsson (eller Jönsson)², i Mönnerum. Den återstående halvan skulle Måns dela med sin syster Elisabeth Dansdotter.³

Syskonens far Dan Jonsson kan ha varit född på 1650-talet och möjligen son till Jon Svensson och Ramfrid Grelsdotter, och därmed bror med Sven, Måns, Jon och Per. Måns Dansson skulle i så fall ha varit kusin med bland andra Maria Månsdotter i Möckeläng och Sevard Svensson i Salsbäck.

Bakom mantalslängdernas Måns i Mönnerum kan, om resonemangen ovan stämmer, finnas tre olika personer. Först Måns Jonsson och därefter hans brorson Måns Dansson intill 1712 och slutligen dottersonen Måns Persson fram till 1727.

Jon

Jon är troligen samme Jon som år 1657 misshandlade Lars Håkansson (se ovan). Han bör ha varit ungefär lika gammal som Måns. Jon följdes i mantalslängderna 1710–1717 av Anders. Det är sannolikt den Anders Persson som i november 1716 gifte sig med Karin Matsdotter från Smedstorpet. Paret fick i Mönnerum dottern Anna i september 1717, men deras fortsatta öden är för mig obekanta. Släktskapet mellan Anders, Jon och Måns har inte heller gått att säkert fastställa.⁴

Sven Persson (1696–1775)

Sven Persson finns mantalsskriven på sin släktgård ¼ Mönnerum från 1718 och framåt. Hur släktskapet med de övriga bönderna på Östergården såg ut är ännu inte med säkerhet klarlagt.⁵ Vid ungefär samma tid gifte han sig med Maria Olovsdotter (1700). De fem första barnen anlände i jämn takt i oktober vart tredje år mellan 1720 och 1732.⁶ Till en början tycks Sven ha varit arrendator för att 1731 tillhandla sig gården av sina släktingar. Och den 4 juni 1733 fick Sven Persson laga fasta på ¼ Mönnerum.⁷

Han var då sedan några år tillbaka nämndeman vid Östkinds häradsrätt. På hösttinget 1730 hade nämligen ”beskedlige danemannen” Sven Persson i Mönnerum nominerats och antagits till nämndeman istället för Måns Hansson i Kättinge som ”begärt och bekommit” avsked.⁸

Jon Sevardsson

Jon Sevardsson var son till Sevard Svensson i Salsbäck. Han ärvde ¼ Mönnerum efter sin farfar Sven Jonsson som var bror med Måns och Jon Jonsson. Efter att en arvstvist mellan Jon och hans syskon å ena sidan och farbrodern Per Jonsson å andra sidan kunde Jon Sevardsson mantalsskrivas i Mönnerum 1714 (se ovan).

Jon gifte sig med Ingeborg Ingesdotter (1685–1743) och fick flera barn med henne. Ett av dem var sonen Sevard som föddes i januari 1714. Hustru Ingeborg avled i juni 1743 vid en ålder av 58 år. Tidigare samma år hade han mist tre av barnen: Ingrid (1715), Erik (1717) och Maria (1723). De var mellan 20 och 27 år gamla. Två andra barn hade dött 1731 respektive 1740. Sonen Sevard Jonsson (1714) var bonde i Hälltorp och där gift med änkan Ingrid Sverkersotter. Kvar i hemmet fanns den 16-åriga dottern Karin (1727).

I slutet av december 1743 gifte Jon Sevardsson om sig med båtsmansänkan Brita Persdotter som fick 15 lod silver i morgongåva. Det var hennes änkepension. De fick barnen Ingeborg och Jöns tillsammans innan dannemannen Jon avled 1748. Efter faderns död inträdde Sven Persson i Salsbäck som de två barnens förmyndare. Modern Brita Persdotter ropade på auktion i mars 1749 in egendom för deras räkning.⁹

Maria Månsdotter (1666–1736)

Maria Månsdotter var född 1666¹⁰ som dotter till Måns Jonsson i Mönnerum. Hon gifte sig med bondsonen Per Månsson från granngården Möckeläng och fick med honom två söner – Måns och Gudmund Persson – samt två döttrar vid namn Kerstin och Anna Persdotter. Maria och Per ägde tillsammans halva östra hemmanet i Mönnerums by och halva Möckelängs by. Gårdarna hade de ärvt och löst efter sina föräldrar.

Änkehustrun Maria Månsdotter i Möckeläng hade till sommartinget 1727 instämt sina söner och mågar för att dela den fasta egendomen mellan dem. Sonen Måns brukade familjens ägor i Mönnerum. Dottern Kerstin var bondhustru i Möckeläng och sedan 1713 gift med Olof Persson från Gåsätter. Syskonen Gudmund och Anna hade gift sig med bara några veckors mellanrum hösten 1726. Annas make var Rahl (Ragvald) Andersson från Risätter. Och Gudmund var bonde i Möckeläng gift med Karin Lorentsdotter från Granebo. 

Maria Månsdotter ville att de två sönerna, Måns och Gudmund Persson, skulle ärva ½ Möckeläng efter henne och döttrarna Kerstin och Anna ½ Mönnerum. Samtidigt reserverade hon ¼ av Mönnerum för sitt eget underhåll mot att gården efter henne skulle övergå till döttrarna. Och sönerna erbjöd sig betala kontant till hennes underhåll så att de skulle kunna ärva enligt lag.¹¹

Fem år senare, 28 januari 1732, ingick Måns Persson och hans bror Gudmund Persson en ny skriftlig överenskommelse med sina svågrar Olof Persson och Rahl Andersson. Måns och Gudmund överlät sin arvsrätt i halva skattehemmanet Mönnerum till svågrarna ”uti alla tider, barn efter barn, med hus, jord och alla ägor …. nyttja, bruka och behålla utan några penningar eller avgift”. I gengäld lovade Olof och Rahl å sina kära hustrurs vägnar att svågrarna Måns och Gudmund Persson på motsvarande sätt tillförsäkrades 2/3 i skattehemmanet Möckeläng.¹²

Efter dessa uppgörelser fanns det fyra bönder på östra hemmanet: Olof med hustru Kerstin Persdotter, Rahl Andersson gift med Anna Persdotter, nämndeman Sven Persson med hustru Maria Olovsson och Jon Sevardsson med hustru Ingeborg Ingesdotter. Varje hemman mätte ¼ mantal.  

Bönderna i Östergården inför rätta

De tre bönderna i Östergården – Måns, Sven och Jon – var tillsammans med grannarna Per och Jon i Västergården kallade till häradstinget i juni 1727 på grund av försummelse av spannmålsleveranser till den nödlidande allmogen i Vadstena län och fögderier. Anklagelsen gällde inte bara bönderna i Mönnerum utan även flera andra. Kanske var försummelsen någon form av protest.¹³

På hösttinget samma år stod de på nytt inför rätten, nu i en fråga om ”vägs anläggande och vidmakthållande mellan Jonsberg och Giörstorp”, alltså från kyrkan till prästbostaden. Även det ärendet berörde flera av Jonsbergs och Häradshammars ”hemmansåbor och torpare”.¹⁴

Östergården delad på fyra hemman

Rahl Andersson (1699–1770) och Sven Persson (1696–1775) fortsatte att verka som bönder långt in på 1760-talet då de efterträddes av sina söner Anders Raelsson (1728) respektive Olof Svensson (1723).

Dannemannen Olof Persson (1677–1737) avled vid 60 års ålder 1737. Gården behölls inom familjen först genom änkan Kerstin Persdotter och därefter sönerna Per Olofsson och Olof Olofsson. Per Olofsson gifte sig 28 oktober 1744 med Kerstin Persdotter ifrån Jägerstorp. De blev bönder i hans fädernegård 1/3 mantal Gåsätter och där föddes sonen Per 1747. Några år efter sonens födelse avled Per Olofsson och han följs i mantalslängden av en Måns. Som äldste son var det ändå Per Olofsson som kom att överta ¼ Mönnerum.¹⁵

Den yngre brodern Olof Olofsson brukade hemmanet i Mönnerum genom hela 1750-talet. I november 1753 ingick han äktenskap med Kerstin Nilsdotter (1729–1757) från Häradshammars kyrkby. Hon avled bara 28 år gammal i maj 1757. Olof gifte om sig nyårsdagen 1758 med Karin Håkansdotter från Sörby i Häradshammar. Familjen flyttade snart till Gåsätter och är från 1760 mantalsskriven på det hemman som tidigare bebotts av hans framlidne bror Per. Olof avled i Gåsätter i maj 1785.¹⁶

Efter att Olof Olofsson och hans familj flyttat mantalsskrevs från 1760 Måns Månsson (1719–1776)¹⁷ med hustru Anna Jonsdotter (1721) på ¼ mantal Mönnerum. Han var född i Mönnerum som son till Måns Persson. Den sistnämnda är samme Måns Persson som tillsammans med brodern Gudmund Persson blev bonde i Möckläng efter uppgörelsen med sina systrar (se ovan). Måns Månsson var således kusin med bröderna Per och Olof Olofsson. Förutom ¼ Mönnerum brukade han även 1/3 Möckeläng.

Den fjärde bonden, Jon Sevardsson, med rötter i Salsbäck, avled 1748. Även den gården kom att stanna inom släkten. Den ärvdes av Maria Raelsdotter (1736–1780) som löste ut sina släktingar.¹⁸ Maria var dotter till Rael Andersson (1699–1770) och Anna Persdotter (1703–1765) och bror med Anders Raelsson som också ägde ¼ mantal Mönnerum. Via mamman går rötterna bakåt till Jon Svensson och Ramfrid Grelsdotter.¹⁹

Maria Raelsdotter gifte sig med Jon Sevardsson (1741) som var bördig från Hälltorp och vid tiden för bröllopet dräng i Mönnerum. Hans farfar var Jon Sevardsson den äldre med rötter i Salsbäck. Och pappan hette Sevard Jonsson (1714) bonde i Hälltorp. Maria och Jon var alltså släkt med varandra på håll.

Innan Maria Raelsdotter och Jon Sevardsson tog över Mönnerum 1768 brukades gården först av Olof Andersson (1728–1760) med hustru Brita Persdotter. Året efter Olofs död var inspektor Erik Dahlqvist mantalsskriven på hemmanet, men bara för 1761. Dahlqvist var inspektor på Jonsberg och bosatt i Djäknetorp. De närmast följande åren var först Måns och därpå Sven mantalspliktiga. Det skulle kunna vara grannarna på Östergården, Måns Månsson respektive Sven Persson. Men från 1768 och framåt ägdes och brukades hemmanet av Jon Sevardsson och Maria Raelsdotter.

Mantalsskrivna bönder på Mönnerums Östergård 1703–1765 (Klicka för att läsa mer)

År	Mantalsskrivna bönder
1703 – 1709	Måns, Jon
1710 – 1712	Måns (Dansson), Anders Persson
1714, 1717	Måns (Persson), Anders Persson, ¼ Jon Sevardsson (i Salsbäck)
1718 – 1722	½ Måns (Persson), ¼ Sven (Persson), ¼ Jon Sevardsson
1727	½ Måns Persson, ¼ Sven (Persson), Jon Sevardsson
1734	¼ Olof Persson, ¼ Rahl (Rael) Andersson, ¼ Sven Persson, ¼ Jon Sevardsson
1740	¼ änkan Kerstin, ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ Jon Sevardsson
1741 – 1746	¼ Per (Olofsson son till Kerstin), ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ Jon Sevardsson
1747 – 1748	¼ brukar Per Olsson (Olofsson) i Gåsätter, ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ Jon Sevardsson
1749 – 1750	¼ änkan Kerstin brukar sonen Olof Olofsson, ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ änkan Britta
1751 – 1753	¼ änkan Kerstin brukar sonen Olof Olofsson, ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ Olof (Andersson)
1754 – 1759	¼ Olof Olofsson, ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ Olof Andersson
1760	¼ Måns (Månsson), ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ Olof (Andersson)
1761	¼ Måns (Månsson), ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ brukar inspektör Dahlqvist (Djäknetorp)
1762	¼ Måns (Månsson), ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ Måns
1763 – 1764	¼ Måns Månsson, ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ Måns
1765 –1767	¼ Måns Månsson, ¼ Rahl Andersson, ¼ nämndeman Sven Persson, ¼ Sven

Sex släktled i Mönnerums Östergård (Klicka för att läsa mer)

Nummer
1	Jon Svensson gift med Ramfrid Grelsdotter, bonde i Mönnerum. Barn: Sven (i Salsbäck), Måns, Jon, Per, Dan
2	Son till nr 1. Måns Jonsson (1640) bonde i Mönnerum.
3	Dotter till nr 2. Maria Månsdotter (1666–1736) gift med Per Månsson (d. 1708/09) i Möckeläng, ägare av ¼ Mönnerum och 1/3 Möckeläng
4.1	Son till nr 3. Måns Persson (1690) gift med Lisbeth Persdotter (1691); bonde i Möckeläng 1710–1712, Mönnerum 1712/14–1727/34, Möckeläng 1734–1759
4.2	Dotter till nr 3. Kerstin Persdotter gift med Olov Persson från Gåsätter (1677–1737); bonde i Möckeläng 1714–1727/34. Mönnerum1734–1737
5.1	Son till nr 4.1. Måns Månsson (1717–1776) gift med Anna Jonsdotter (1721); bonde i Mönnerum och Möckeläng 1760–1773
5.21	Son till nr 4.2. Per Olovsson gift 1744 med Kerstin Persdotter från Jägerstorp; ägare av ¼ Mönnerum, bonde i Mönnerum 1740–1748, Gåsätter 1749–1750
5.22	Son till nr 4.2. Olov Olovsson gift 1753 med Kerstin Nilsdotter (1729–1757) omgift 1758 med Karin Håkansdotter; bonde i Mönnerum 1749–1759, Gåsätter 1760-
6.21	Son till nr 5.21. Per Persson (1747) gift 1775 med Ingrid Nilsdotter från Önsätter (1753–1776) omgift 1777 med Maja Persdotter (1758) från Hylinge; bonde i Mönnerum

Mönnerums Västergård under 1700-talet

Bröderna Per och Bengt Persson övertog Västergården efter fadern Per Persson. Bönderna i Mönnerum var fortfarande dagsverksskyldiga hos kaptenen välborne herr Paul Rudebeck på Jonsbergs säteri. Tillsammans med åtskilliga andra av säteriets underlydande bönder och torpare var Per och Bengt Persson instämda till Östkinds häradsting i februari 1719 för att de försummat sin dagsverksskyldighet och fick plikta med böter. För Per och Bengt handlade det om nio dagsverken vardera mellan 1710 och 1718.²⁰

Tidens arvsregler föreskrev att en dotter ärvde hälften så mycket som en son. Per och Bengt Persson ärvde därför vardera 2/5 av västra skattegården i Mönnerum och systern Britta 1/5. Hon kom att gifta och bosätta sig i Friggesätter i Ny socken (Östra Ny) med sin make Sven Jonsson.

Vid mitten av 1720-talet var frågan om rätten till bördslösen av västra skattehemmanet i Mönnerum ett återkommande mål i Östkinds härads tingsrätt. Främst var det Per Persson som tvistade med sin svåger Sven Jonsson i Friggesätter. Men även brodern Bengt Persson var indragen liksom Per Larsson i Salsbäck och Botvid Larsson i Mönsebo. De två senare var söner till framlidne Lars Persson i Mönsebo och därmed kusiner till Per och Bengt Persson.²¹

Per och Botvid Larsson talade inte i egen sak utan företrädde sin omyndige brorson Olof Ersson (Eriksson). Denne Olof var son till framlidne Erik Larsson, som var mantalsskriven på Mönnerum mellan 1703 och 1709. 

Tvisten kring rätten till bördslösen upplöstes genom Lagmansrättens förlikningsdom 15 september 1725. Bengt Persson hade året innan (20 maj 1724) sålt sin andel i Mönnerum till svågern Sven Jonsson i Friggesätter. Och Sven Jonsson fick fastebrev på 1/3 av Mönnerums västra skattegård på vintertinget 1727.²² Resterande 2/3 tillföll Per Persson genom arv och bördsinlösen.²³

Sven Jonsson i Friggesätter med hustru Brita Persdotter flyttade aldrig till Mönnerum. Den som, tillsammans med Per Persson, mantalsskrevs på västra hemmanet från och med 1727 hette Jon (Joen) Hemmingsson (1698–1746). Han var gift med Karin Svensdotter som var dotter till Sven Jonsson och Brita Persdotter. Jon Hemmingsson var alltså svåger med Per Persson i granngården.

Innan Jon med familj flyttade in brukades gården en kort tid av Bengt Hemmingsson från Trädgårdstorpet under Jonsbergs säteri. Möjligen var Jon och Bengt bröder. De två möttes hur som helst inför tingsrätten på vintertinget 1728. Jon menade att Bengt bärgat mer vass, eller ”röö”, på gården än vad han var berättigad till och krävde ersättning. Bengt å sin sida anförde att Jon inte ersatt honom för ”trädats uppkörande”.

Tingsrätten befriade Bengt från Jons tilltal och lämnade frågan om vassens bärgning till skatterättsägaren (gårdsägaren), Sven Jonsson i Friggesätter, att avgöra. Målet om betalning för det uppkörda trädat ansågs tills vidare ”differerat”, dvs. bordlagt. Samtidigt fick Jon ersätta Bengt för rättegångskostnader.²⁴

I samband med mantalsskrivningen i Fjärdingstad i januari 1728 blev Jon Hemmingsson vittne till ett bråk mellan Helge Larsson i Braskebo och Botvid Jonsson i Öbbnebo. Jon kunde inför tingsrätten berätta att han hört Botvid kalla Helge för en ”skälm” och han stött till honom så att Helge fallit baklänges. Ett annat vittne intygade att Helge benämnts ”tjuv”. Botvid Jonsson tillstod skällsorden samt slagsmålet och bad om förlåtelse. Han fick plikta för förseelsen och betala expenser (rättegångskostnader).²⁵

Om Jon Hemmingssons bakgrund vet vi bara att han var måg hos Sven Jonsson i Friggesätter med hustru Brita Persdotter från Mönnerum. Det var på så sätt han blev brukare av västra skattehemmanet i Mönnerums by. Möjligen hade han en bror vid namn Måns Hemmingsson som var bonde i Satterstad. Han kan också ha haft någon släktrelation med Per Persson i Skälv, eftersom han och Måns av Östkinds härads tingsrätt utsågs till förmyndare för Per Perssons omyndiga barn.²⁶

Jon Hemmingsson var bara 48 år gammal när han avled i början av december 1746. Han efter lämnade hustru Karin Svensdotter och flera barn bland andra sonen Sven (1731/32). Det var denne Sven som lite senare kom att ta över hemmanet 1/3 mantal Mönnerum. Han representerade den sjätte generationen inom samma släkt räknat från 1600-talets mitt.

Sven Jonsson (1731/32) gifte sig första gången med Anna Mattsdotter (1728–1775). Familjen finns mantalsförd på Mönnerum från 1756 och framåt efter att Sven betalt lösen till sin syster   Karin Jonsdotter för hennes andel i Mönnerums Västergård.²⁷ Hustrun avled och begravdes vid midsommartid 1775 i lungsjukdom. I maj följande år, 1776, gifte nämndemannen Sven Jonsson (1731/1732) i Mönnerum om sig med ”ärliga pigan” Karin Håkansdotter (1749) från Löktorpet. Hon var dotter till båtsmannen Håkan Lök (1712–1797) och dennes hustru Maria Jonsdotter (1711).

Åren innan blivande nämndemannen Sven Jonsson tillträdde fädernegården brukades den av hans svåger Måns Andersson från Sörby gift med Svens syster Karin Jonsdotter. De var mantalsskrivna i Mönnerum mellan 1749–1755 och under den tiden föddes tre barn. Ett av dem var sonen Jon eller Jonas (1753) som senare kom att gifta sig i Mönnerums Nergård (Västergård).

Per Persson (1677–1751) ägde vid 1700-talets mitt större delen, eller 2/3, av västra skattegården. Den resterande tredjedelen tillhörde systern Brita Persdotter gift med Sven Jonsson från Friggesätter. Per Persson och hans syster Brita Persdotter var ättlingar till den Per som bodde i Mönnerum vid 1600-talets mitt. Britas barnbarn Sven Jonsson (1731/1732) kom, som vi noterat, att ta över hennes 1/3 av Mönnerum. Pers 2/3 Mönnerum fördes vidare genom dottern Maria (1720)

Per Perssons dotter Maria Persdotter (1720) gifte sig i oktober 1739 med Sven Håkansson (1713) från Utsätter. Maria fick 20 lod silver av Sven i morgongåva. De nygifta tycks ha bosatt sig i Mönnerum för där föddes sonen Håkan i september 1740.

Sven Håkansson med hustru är mantalsskrivna på 1/3 Mönnerum från 1743. Morgongåvan kom snart till pass för Sven Håkansson avled hösten 1745 endast 32 år gammal. Maria gifte om sig 1746 med Nils Eriksson (1722/23), som varit dräng på gården. De fick tillsammans sonen Per (1752). Halvbröderna Håkan Svensson och Per Nilsson kom med tiden att ta över var sitt hemman om 1/3 mantal i Mönnerum.

Per Persson (1677–1751), Marias far, avled vid 74 års ålder 1751, och följs i mantalslängden av svärsonen Nils Eriksson. Maria Persdotter (1720–1782) och hennes andre make Nils Eriksson (1722–1782) dog med bara en månads mellanrum under vårvintern 1782. Hon i februari och han i mars. De var båda omkring 60 år och var drabbade av ”håll och stygn”.

Det var tänkt att sonen Håkan Svensson (1740–1801) skulle gifta sig med Maria Persdotter från Hylinge och bröllop planerades till juni 1760. Maria avled dock i mässling strax dessförinnan. Håkan gifte sig istället 1767 med Karin Svensdotter (1747–1780) från Salsbäck och fick flera barn med henne. Tillsammans köpte de ”avlöningshemmanet utjorden Mönnerum” den 9 april 1769 av Håkans styvfar och mamma, Nils Eriksson och Maria Persdotter.²⁸ Till att börja med står de nya ägarna mantalsförda på 2/3 Mönnerum, men några år senare (1773) delades hemmanet mellan halvbröderna Håkan Svensson (1740) och Per Nilsson (1752).²⁹

Per Nilsson gifte sig i oktober 1775 med Maria Olovsdotter (1747) från Önsätter. Vigseln ägde rum i Häradshammar som var hennes hemförsamling. En vecka senare var det åter bröllop i Häradshammars kyrka. Då mellan Per Persson från Mönnerum och Ingrid Nilsdotter från Önsätter (se nedan).

Efter hustrun Karin Svensdotters tidiga bortgång 1780 sålde snart Håkan Svensson sitt 1/3 Mönnerum till Sven Nilsson i Dröstorp.³⁰ Enligt husförhörslängden flyttade Sven Nilsson till Dröstorp 1781 från Norrbo (Nordanskog) och vidare till Mönnerum 1782. Samma källa visar att Håkan Svensson lämnade Mönnerum för Salsbäck 1786 för att senare återkomma till Mönnerum som inhyses.³¹ På hösttinget 1790 utsågs Nils Olofsson i Mönnerum som förmyndare för Håkan Svensson efter ansökan från hans måg Per Månsson i Salsbäck som menade att svärfar var ”slösaktig”.³² Håkan Svensson avled i Mönnerum 1801 vid 61 års ålder.

Även Håkans halvbror Per Nilsson sålde i maj 1781 sin ärvda del av Mönnerum till Sven Nilsson från Dröstorp/Nordanskog och hans hustru Ingrid Jonsdotter efter att Håkan Svensson avsagt sig bördsrätten.³³ Per med familj uppgavs 1787 vara utflyttade till Rumgärdet. Och några år senare var Per Nilsson bonde i Håcklö.³⁴

Den tredje bonden i Mönnerums Västergård var ovannämnde Sven Jonsson (1731/1732) barnbarn till förre ägaren Brita Persdotter. Det köpebrev som Sven Jonsson (1731/1732) presenterade för Östkinds häradsrätt 12 februari 1781 visar att han liksom bröderna Håkan och Per sålt 1/3 Mönnerum till Sven Nilsson i Dröstorp/ Nordanskog med hustru Ingrid Jonsdotter.³⁵ Sven Jonsson (1731–1813) med familj uppges i husförhörslängden 1783 vara utflyttad ”på ägorna” närmare bestämt till ”Sven Jonsson-torpet bortvid skogen”. Torpet har visat sig vara beläget på den plats där vi idag hittar Mönsätter. Sven avled 1813 två år efter hustrun Karin Håkansdotter (1749–1811).

Sven Jonsson, Håkan Svensson och Per Nilsson blev den sjätte och sista generationen i Mönnerum inom samma släkt. Genom köpen av deras tre hemman blev Sven Nilsson med familj i början av 1780-talet ägare av hela Mönnerums Västergård. Och han kan inte relateras till de tidigare bönderna i Mönnerum. 

Sven Nilsson var född på frälsegården Rocklösa som son till Nils Timansson, och finns mantalsskriven på Mönnerum från mitten av 1780-talet. Äldsta barnen, Nils (1763) och Annika (1765), var födda i Rocklösa. Hustrun Kerstin Olovsdotter (1738) var bördig från Lunnebo i Häradshammar och avled till följd av ”pleursie” (lungsäcksinflammation) i september 1767, bara 29 år gammal. Sven Nilsson gifte ett år senare om sig med Ingrid Jonsdotter (1752) från Lindöja.

För att kunna driva sitt relativt stora jordbruk drog Sven Nilsson på sig betydande skulder mot säkerhet i Mönnerum. Bland långivarna fanns den mer långväga handelsmannen Dichman/Dickman i Västervik och dennes måg lagmannen Risselschiöld.³⁶ Men också de närboende adelsmännen Carl Jacob von Block på Broxvik och Bleckert Casimir Sparre på Gottenvik.³⁷ Såväl socialt som geografiskt skiljer sig dessa kreditorer från det gängse mönstret. Det var inte ovanligt att bönder tvingades skuldsätta sig och lämna den egna gården som pant. Men långivarna var i regel andra bönder och/eller släktingar i grannskapet och inte adel eller stadsbor. Bönder stadda vid kassa tycks ha fungerat som sockenbankirer. Sven Nilsson fick svårt att betala tillbaka det han lånat av von Block. Ärendet gick så långt att häradsrätten medgav von Block rätt till första uppbud på Mönnerum. Men hotet kunde avvärjas.³⁸

Familjen Sven Nilsson bodde kvar i Mönnerum fram till 1792 men hade redan 1785 börjat sälja delar av gården. Jon Hansson i Kättinge förvärvade således 1/3 av Mönnerums uppgård 1785 och finansierade köpet genom inteckningslån hos direktör Lars Sköldarm.³⁹ En kort tid därefter bodde familjen något år (1787–1788) vid Broxvik där Sven Nilsson var gårdsfogde innan de återvände till Mönnerum.

I oktober 1787 sålde Sven Nilsson med hustru ytterligare 1/3 av Mönnerum. Denna gång på offentlig auktion till bokhållaren Isak Toutin. Denne avstod dock från affären varför Olof Månsson i Utangärstad med hustru Brita Nilsdotter blev ny ägare. I samband med försäljningen förbehöll Sven Nilsson för egen räkning den mark han upplåtit till Sven Jonsson i ägornas utkanter och dit denne flyttade 1783.⁴⁰ För Sven Nilsson blev det dock aldrig aktuellt att flytta dit då han avled före Sven Jonsson och medan han fortfarande var aktiv bonde.

Genom sin första hustru Kerstin Olovsdotter (1738–1767) ärvde hennes och maken barn Nils Svensson (1763) och Annika Svensdotter (1765) ¼ Lunnebo. Efter sonen Nils bortgång 1783 blev även Sven Nilsson delägare i Lunnebo. Han sålde 1790 sina 4/9 av ¼ Lunnebo till dottern Annika Svensdotter (1765) då gift med lotsen Olof Lindström (1756–1791) från Gränsö.⁴¹

Sven Nilsson och hans hustru Ingrid Jonsdotter sålde 1792 deras återstående tredjedel av Mönnerums Uppgård till Per Ingesson i Möckeläng. Per Ingessons köp förklarades dock ogiltigt eftersom han inte var bördsman. Istället övertogs Mönnerum av Sven Nilssons dotter Annika Svensdotter gift med lotsen Sven Jonsson Lindberg (1742–1812). Sven Nilsson flyttade i samband därmed till Djäknetorp, där han som arrendator drev jordbruket. Han avled i slag 1802 vid en ålder av 64 år. (Se vidare släktlinje 5 nedan)

Det tredjedels hemman i Mönnerums Västergård som ovannämnde Jon Hansson förvärvade 1785 sålde han efter några år till Erik Svensson (1732) och dennes hustru Maria Olofsdotter (1751).⁴² Hustru Maria avled i ”håll” i november 1788. Och med bara några dagars mellanrum miste Erik dessutom i april följande år (1789) två av barnen, 14 och 6 år gamla i ”frossa” respektive ”vattusot”. Det dröjde endast ytterligare ett år innan Erik flyttade till Häradshammar 1790.⁴³ Ny ägare blev Fredrik Fredriksson (1760) från Karlösa i Häradshammar med hustru Kerstin Nilsdotter (1756).    

Den tredjedel av Mönnerum som Olof Månsson i Utangärstad förvärvade 1787 avyttrade han efter några år till Arvid Nilsson ifrån Grönevad.⁴⁴ Barn och barnbarn till Arvid Nilsson förblev därefter bönder i Mönnerum fram till laga skiftet.

I början av 1790-talet var Mönnerums Västergård åter uppdelad i tre tredjedelshemman precis som innan Sven Nilsson började med sina fastighetsköp ett tiotal år tidigare. Även Östergården var som framgått uppdelad på flera bönder. Mönnerums by innehöll därmed en ansenlig samling hus och förhållandevis många människor bodde i byn. Gyttret av gårdar framgår bland annat av laga skifteskartan från 1858 men också av häradsekonomiska kartan från 1868–1877.⁴⁵ Byar med två gårdar, som till exempel Salsbäck och Gummetorp, eller ensamgårdar, som Granebo och Narvetorp, var annars den vanligaste bebyggelseformen i Jonsberg.

 Mantalsskrivna på Mönnerums Västergård 1703–1776 (Klicka för att läsa mer)

År
1703–1708	Per Persson, Erik Larsson (1675–1709). Erik Larsson son till Lars Persson i Mönsebo och bror till Per Larsson i Salsbäck och Botvid Larsson i Mönsebo; Eriks son Olof Ersson brorson till Per och Botvid (Arkiv digital: Östkinds härads dombok 4 februari 1725 §19).
1709–1722	Per (Persson) och Bengt (Persson)
1727, 1734	Per (Persson), Jon Hemmingsson
1740–1742	Per (Persson), Jon Hemmingsson
1743–1745	1/3 Per (Persson), 1/3 Sven Håkansson (1713–1745), 1/3 Jon Hemmingsson
1746–1747	2/3 Per (Persson), 1/3 Jon Hemmingsson (1698–1746)
1748	2/3 Per (Persson), 1/3 änkan Carin (Svensdotter)
1749–1751	2/3 Per (Persson) (1677–1751), 1/3 Måns (Andersson)
1752–1754	2/3 Nils (Eriksson), 1/3 Måns (Andersson)
1755	2/3 Nils (Eriksson), 1/3 brukas av Måns
1756–1764	2/3 Nils (Eriksson), 1/3 Sven (Jonsson)
1765–1768	2/3 Nils (Eriksson) (1722–1782), 1/3 nämndeman Sven (Jonsson)
1771–1772	2/3 Håkan (Svensson), 1/3 nämndeman Sven (Jonsson)
1773, 1776	1/3 Håkan (Svensson), 1/3 Per (Nilsson), 1/3 nämndeman Sven (Jonsson)

Sex släktlinjer på Mönnerums Västergård (Klicka för att läsa mer)

Nummer
1.	Per Olausson (Olsson) h. Ingvi Eriksdotter
2.	Son till nr 1 Lars Persson
3.	Son till nr 1 Per Persson
4.1	Son till nr 3 Per Persson
4.2	Son till nr 3 Bengt Persson
4.3	Dotter till nr 3 Brita Persdotter gift med Sven Jonsson från Friggesätter
5.1	Dotter till nr 4.1 Maria Persdotter gift med Sven Håkansson från Utsätter och omgift med Nils Eriksson
5.2	Dotter till nr 4.3 Karin Svensdotter gift med Jon Hemmingsson
6.1	Son till nr 5.1 Håkan Svensson gift med Karin Svensdotter från Salsbäck
6.2	Son till nr 5.1 Per Nilsson gift med Maria Olovsdotter från Önsätter
6.3	Son till nr 5.2 Sven Jonsson gift med Karin Håkansdotter från Löktorpet

Storskiften

Åkermarken i Mönnerums by storskiftades 1777 och delningen godkändes av Östkinds häradsrätt den 2 mars 1778. Uppgården ägdes och brukades då av tre bönder och Nergården av fyra. En av de tre bönderna i Uppgården var omnämnde Håkan Svensson (1740) som 1767 gifte sig med Karin Svensdotter från Salsbäck. De övriga två bönderna var Håkans halvbror Per Nilsson (1752) samt Sven Jonsson (1731). Nergården beboddes vid samma tid av bönderna: Per Persson (1747), Olov Svensson (1723), Anders Raelsson (1728) och Jon Sevardsson (1741).⁴⁶

Mönnerums hagar, skogsmarker och ängar storskiftades 1790. De uppmätta ägorna förblev dock odelade på grund av en tvist om dragningen av rågången uti sjön Mönsen mot gården Mönsebo på andra sidan vattnet. I början av oktober 1795 infann sig därför lantmätaren på nytt i Mönnerum. Rågången hade då fastställts efter häradssyn och var vintern 1794/95 utmärkt med ekpålar ute på isen. Delningen kunde nu verkställas och skiftena lottades ut mellan delägarna. Protokollet uppvisades, upplästes och godkändes vid Östkinds härads sommarting 4 maj 1796. Det innebar en ny rågång jämfört med tidigare.⁴⁷

Ärendet var dock ännu inte avslutat. Vid midsommartid 1799 anlände lantmätaren till Mönsebo för att än en gång reda ut rågångsdragningen mot Mönnerum i sjön Mönsen. Ingen representant från Mönnerum infann sig. Bara två personer var närvarande. Den ene var frälsebonden Anders Mattsson på Mönsebo, och den andre var ingenjören, herr Olof Edman. Edman var närvarande som ombud för Mönsebos ägare, kammarherren Carl von Block på Broxvik.

Lantmätaren mätte denna gång upp Mönsebo strand, vilket inte gjorts tidigare. Det ansågs nu nödvändigt med hänvisning till häradstingets beslut i maj 1796 om ändrad rågångsdragning. Utstakningen av gränsen måste dock anstå till isen lagt sig.

I februari 1801 möttes man därför på nytt i samma ärende. Förutom Olof Edman och Anders Mattsson från Mönsebo deltog från Mönnerum bönderna: Sven Lindberg och Arvid Nilsson representerande Uppgården samt Per Andersson, nämndemannen Nils Olofsson och Jon Sigvardsson från Nergården. Vittnen var nämndeman Måns Persson i Lövdal och Alexander Alexandersson i Hagerstorp. Båda två var personer som tycks ha haft ett gott anseende i bygden. Lantmätaren gjorde en ny utstakning av gränsen. Mönnerums delägare förklarade sig omedelbart missnöjda med det nya förslaget och Edman förbehöll sin huvudmans rätt till öppen talan om ersättning för annan gräns än den nu föreslagna.⁴⁸

Mönnerums by gränsade inte bara mot Mönsebo utan hade även rågångar mot Salsbäck, Gummetorp, Möckeläng, Önsätter, Öbbebo och Fettsätter. Till Mönnerums by hörde dessutom utjorden Ålkärret som var åkermark belägen intill ån och nära den plats där Jonsbergs station långt senare kom att uppföras. Namnet Ålkärret lär syfta på ett rikt ålfiske i ån, och kärr tyder på våtmark.

Vid en lantmäteriförrättning 1802 fastställdes Ålkärrets gränser mot Djäknetorp, Narvetorp och Hagerstorp. På samma gång delades också Wirsätters lindor, med gräns mot Möckeläng och Risätter, och en del hagar och åkrar inom byn som förblivit odelade trots att de varit uppmätta och utstakade. Utjorden Ålkärret skiftades slutligen 1836 mellan bönderna i Mönnerum, och såldes i mitten av 1860-talet (1865–1868) till ägaren av Djäknetorp, Jonas Alexandersson.⁴⁹

Wirsätters lindor låg i byns utkanter och vid sockengränsen mellan Jonsberg och Häradshammar. Intill lindorna fanns Wirsätters äng, även kallad Sörby av Wirsätter och Broxviks äng, där både Möckeläng och Broxvik hade intressen. Wirsätter är troligen namnet på en äldre gård eller ett torp som legat på platsen. Enligt en teori kan sådana här ängar ha ingått i bebyggelse som ödelades i samband med Digerdöden. 

Storskifteskarta Mönnerum 1777

---

1. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 7 juni 1727 §22, EVIIAABA bild 3120–3150. ↩︎
2. Svårt att avgöra om det står Jönsson eller Jonsson. Jönsson var dock inget släktnamn i Mönnerum. Dessutom var det inte ovanligt att man växlade mellan Jönsson och Jonsson liksom mellan Olofsson och Olsson samt Persson och Petterson m.fl. Bland förnamn finns motsvarande variationer mellan t.ex. Jon och Jöns. ↩︎
3. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 14 juni 1710 §57, EVIIAABA:317 bild 720 s. 128. ↩︎
4. Anders Persson kan ha varit son till Per Jonsson och född omkring 1690 med tanke på efternamn och tiden för giftermålet. Dessutom var Anders mantalsskriven på Mönnerum tillsammans med ”mor Anna” som kan ha varit Per Jonssons hustru Anna Andersdotter och hans egen mamma. Anders Persson efterträdde i så fall sin farbror Jon. ↩︎
5. Sven Persson (1696) kan ha varit bror med ovannämnde Anders Persson. Det styrks av efternamn och födelsetid. Men också av att Sven förvärvade gården av sina släktingar strax efter faderns, Per Jonsson, död 1729. ↩︎
6. Det fjärde barnet, Per, föddes dock i augusti 1729, och det sjätte, Måns, nyårsdagen 1735. ↩︎
7. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 4 juni 1733 §15, A1:10 bild 3690 s. 715. ↩︎
8. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 19 oktober 1730 §15, EVIIAABA:763 bild 7780. ↩︎
9. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:115 (1750) s. 20. ↩︎
10. Födelsedatum beräknat utifrån uppgiften att hustru Maria Månsdotter i Mönnerum avled 12 januari 1736 vid 70 års ålder (Arkiv digital: Jonsbergs kyrkoarkiv, Död- och begravningsbok 1708–1747 s. 235). ↩︎
11. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 7 juni 1727 §22, EVIIAABA:674 bild 3120–3150. ↩︎
12. Arkiv digital: Småprotokoll Göta hovrätt EVIIAAC: 51 (1732) s. 756 § 7; Östkinds härads dombok 3 februari 1732 §12, A1:10 bild 630 s. 121; Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:1 nr 1251, Anna Persdotter. ↩︎
13. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 6 juni 1727 §15, EVIIAABA:674 bild3040-3080. Vadstena län finns omtalat från 1490-talet med skiftande gränser fram till 1719 då det avvecklades. Häradets förpliktelser mot Vadstena kan i tid sträcka sig bakåt till 1550-talet då Cecilia Vasa, dotter till Gustav Vasa och känd för ”bullret i Vadstena”, fick Vadstena slott och Skenäs slott inklusive bland annat socknarna i Östkinds härad i förläning. Flera gårdar i Häradshammar ägdes före reformationen av Vadstena kloster och i fogderäkenskaperna fortsatte de även därefter att kallas Vadstena klosterhemman (Digitala forskarsalen: Landskapshandlingar, Östergötland 1545:10 med flera; Även: Jordeböcker ca 1630–1750, Östergötland Jordebok 1635 med flera). ↩︎
14. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 25 oktober 1727 §45, EVIIAABA:674, bild 6650. ↩︎
15. Det framgår av att sonen Per Persson (1747–1783) ärvde ¼ Mönnerum efter sin far (Digitala forskarsalen: Bouppteckningar, Östkinds häradsrätt, Bouppteckning efter Per Persson F:II7 nr 45). ↩︎
16. Enligt bouppteckningen efter Olof Olofsson hade han ärvt Gåsätter efter sina föräldrar och under äktenskapet betalt löseskilling till sin brorson Per Persson i Mönnerum (Digitala forskarsalen: Bouppteckningar, Östkinds häradsrätt Bouppteckning FII:7, nr 949). ↩︎
17. Måns hade en tvillingbror vid namn Sven som blev bonde i Djäkentorp. ↩︎
18. Digitala forskarsalen: Bouppteckningar, Östkinds häradsrätt Bouppteckning FII:6 nr 539. ↩︎
19. Jon Svensson var farfar till Maria Raelsdotters (1736–1780) mormor Maria Månsdotter (1666–1736). ↩︎
20. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 5 februari 1719 §26, EVIIAABA:574 bild 2760. Till de bötfällda hörde även prästen Anders Malmer, som tydligen hade dagsverksskyldighet på Jonsbergs säteri. ↩︎
21. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 21 oktober 1724 §§17, 58, EVIAABA:624 bild 17670f, 17910f; 4 februari 1725 §19, EVIIAABA:637 bild 1260ff. ↩︎
22. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 13 februari 1727 §1. ↩︎
23. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 3 juni 1728 §13. ↩︎
24. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 5 februari 1728 §5. ↩︎
25. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 5 februari 1728 §14. ↩︎
26. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 4 februari 1732 §40, 47. ↩︎
27. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:180 (1763) s. 456. ↩︎
28. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:214 (1769) s. 489; Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:6 nr 757, Karin Svensdotter 1781. Håkan Svensson avyttrade i februari 1771 sin ärvda 1/6 Utsätter (Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:229 (1771) s. 463). ↩︎
29. Per Nilsson köpte 1/3 Mönnerum av Håkan Svensson 1 juni 1774 och fick laga fasta 28 maj 1776 (Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:250 (1774) bild 7910 §18; EVIIAAC:264 (1776) bild 8280 §18). ↩︎
30. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:293 (1781) 21 maj 1781 bild 8680. ↩︎
31. Vid Sven Nilssons försäljning av 1/3 Mönnerum 1787 till Olof Månsson i Utangärstad fick ”gamle bonden Håkan Svensson” behålla lilla kammaren och fähuset jämte tegar och betesmark (Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:333 (1787) bild 10420 §35). ↩︎
32. Arkiv digital: Götahovrätt Småprotokoll EVIIAAC:351 (1790) bild 12850, s. 1291. I häradsrättens protokoll kallas Håkan Svensson för Hans Svensson.  ↩︎
33. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:293 (1781) bild 8670. ↩︎
34. Maria Olofsdotters, Per Nilssons hustru; arvedel i ¼ Önsätter sålde familjen 1780 till hennes bror Per Olofsson i Svenneby. (Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:288 (1780) bild 10090). ↩︎
35. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:293 (1781) bild 8490 §26. ↩︎
36. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:293 (1781) bild 8780 §4; EVIIAAC:299 (1782) bild 8520; EVIIAAC:339 (1788) bild 9710. Troligen en och samma handelsman som 1781 kallas Johan Dickman, 1782 Christiern Dickman och 1788 Dichmann. ↩︎
37. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:305 (1783) bild 8560 §3, 9. ↩︎
38. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:339 (1788) bild 9650 §15; EVIIAAC:374 (1793) bild 12990 §6. ↩︎
39. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:319 (1785) bild 8820. ↩︎
40. Göta hovrätt: Småprotokoll EVIIAAC: Arkiv digital 333 (1787) bild 10420 §35. ↩︎
41. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:351 bild 12520 §4; Östkinds häradsrätt Bouppteckning Kerstin Olovsdotter Råcklösa 1767 FII:7, s. 141, Bouppteckning Nils Svensson Mönnerum 1783 s. 739. ↩︎
42. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:345 bild 1040 §18; Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:8 nr 225 (1789) Maria Olofsdotter Mönnerum. ↩︎
43. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt Bouppteckning FII:8 nr 225. ↩︎
44. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:374 (1793) bild 10640 §16. ↩︎
45. Lantmäteriet: Riket allmänna kartverk, Häradsekonomiska kartan Jonsberg 56:19. ↩︎
46. Lantmäteriet: Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-JON-53 Storskifte Mönnerum 1778. ↩︎
47. Lantmäteriet: Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-JON-60 Storskifte Mönnerum 1796. ↩︎
48. Lantmäteriet: Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-JON-62 Rågångsåtgärd 1801. ↩︎
49. Lantmäteriet: Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-JON-63 Delning 1802, 05-JON-86 Gränsåtgärd 1836. ↩︎