Kättinge skola på höger hand utmed väg 209 i riktning mot Arkösund. Ett par kilometer senare står det Mönnerum på vägskylten. Svarta bokstäver på gul botten och röd kant signalerar enskild väg. Asfalten byts mot grus. Vägen smalnar och slingrar sig fram längs gärden och hagar och genom skog. Långt borta kan man skönja gården Fettsätter, som under flera århundraden ägts av ”Tåben” på Broxvik. Han som lär ha klagat på att bondhustrurna förstörde vedspisarna genom att ”låta iskallt vatten koka över”.
Vägen leder uppför backar och ned igen. Högt på en höjd i en skarp kurva ligger Norra Mönnerum. Gården flyttades dit från byn i samband med laga skiftet och kallades till en början Lilla Mönnerum. På andra sidan ån låg den numera rivna gården Mönsebo. Ån är en rest av sjön Mönnen eller Mönsen. Sjön fortsatte genom det öppna fältet till vänster om vägen och den gamla sjöbottnen kallas idag för Flyna.
I nästa vägskäl möts man av en ladugård. Mönnerum står det i blockbokstäver på den rödfärgade ladugårdsväggen. Ladugården byggdes i början av 1950-talet. Resterna av en äldre ladugård, troligen uppförd efter laga skiftet, kan spåras i nedförsbacken till vänster om vägen. De två mangårdsbyggnaderna med tillhörande uthus ligger högt uppe på höjden. Mängden hus vittnar om att här har en av Jonsbergs större byar funnits.
Äldsta belägg
Ändelsen ”rum” i gårdsnamnet Mönnerum tyder på medeltida anor. Det gör även resterna av borgen Stensborg i byns närhet. Borgen har daterats till medeltiden, men uppgiften anses osäker.1 [1] Fornlämningar i form av stensättningar finns registrerade av Riksantikvarieämbetet på flera håll i utkanterna av byns ägor. Och ett gravfält är identifierat mellan den gård som numera kallas Lilla Mönnerum och Överbäcken.2
Skriftliga belägg på Mönnerum finns från 1540-talet. Av Östergötlands handlingar från den tiden framgår att Mönnerum var en by i Häradshammars (Hersme) socken med två gårdar eller hemman. Båda klassificerades som skattehemman och var tillsammans med Möckeläng och Fettsätter de enda skattehemmanen i den här delen av Jonsberg. I hela Häradshammars socken fanns enligt 1543 års längd 44 skattehemman och av dessa låg 13 i Jonsberg.3
Det ena hemmanet i Mönnerums by beskattades som ett 12 öresland och den andra som ett 8 öresland. Öresland var ett mått på gårdens avkastning och inte primärt dess storlek. Samtidigt är avkastningen delvis beroende på den odlad arealen. Storleken på ett 8 öresland har beräknats till cirka 4 hektar och ett 12 öresland skulle således motsvara omkring 6 hektar.4 Ett 12 öresland var vid den här tiden en stor gård i Häradshammar. Socknens största skattehemman fanns i Myrby och Fjärdingstad och mätte vardera 16 öresland. Inget skattehemman i Jonsberg var över 12 öresland.
Fogderäkenskaperna för 1555 nämner förutom de två gårdarna även Mönnerums kronokvarn. Kvarnen i Mönnerum finns upptagen för beskattning även i de följande längderna och var en av flera kronomjölkvarnar i Häradshammar.5 Från och med 1630-talet uppgavs kvarnen i Mönnerum stå ”öde”. Och enligt ett jordrannsakningsprotokoll från 1680-talet hade förfallet gått så långt att det att det inte längre var mödan värt att bygga upp kvarnen igen. Även mjölkvarnarna i Gåsätter, Skälvsätter och vid Ripa å var i samma usla skick, liksom skattesågkvarnen i Djäknetorp.6
Mönnerums by har med sina två hemman varit en av de större byarna i Jonsbergs socken. I äldre tid kallades gårdarna för östra respektive västra skattehemmanet. På 1700-talet gick man över till att benämna dem Nergården (Nedergården) och Uppgården (Oppgården). Skatten från båda gårdarna förpantades till Hans Eriksson Ulfsparre på Jonsbergs säteri 1613. Jordnaturen blev därmed skattefrälse.
Omkring 1660 överfördes Mönnerums by tillsammans med andra gårdar från Jonsbergs säteri till det av Hans Åkesson Ulfsparre återupprättade Ugglö säteri. Hans Åkesson Ulfsparre som var brorson till Hans Eriksson Ulfsparre påbörjade några år senare byggandet av Broxviks säteri genom att lägga samman skattegårdarna Ribbingstorp och Håkanbäck. Broxvik gjordes till ättens huvudgård. Ugglö med underlydande gårdar, bland dem Mönnerums by, hamnade nu som frälse respektive skattefrälse under Broxvik.
Genom Karl XI:s reduktion på 1680-talet återtog kronan den årliga räntan från Mönnerums by. Gårdarna kallas därefter i jordeboken för ”gammalt skatte”. Båda hemman inordnades under det nybildade Indelningsverket. Nergården blev reservhemman för Östgöta Kavalleri och Uppgården ett militärt avlöningshemman för trumpetaren i Västanstångs kompani. På byns ägor skulle dessutom en ordinarie båtsman och en fördubblingsbåtsman beredas mark och bostäder. De två båtsmännen ingick i rote 20.
- Fornsök, Jonsberg 43:1, L2012:9952 (www.raa.se), Ortnamnsregistret (www.isof.se). ↩︎
- Fornsök, Jonsberg (www.raa.se) ↩︎
- Digitala forskarsalen: Landskapshandlingar 1530–1630, Östergötland 1543. Förutom de två gårdarna i Mönnerum respektive Fettsätter och Möckeläng även Bredåker, Glovshult, Håkanbäck, Knutgärde, Ribbingstorp, Rösätter, Utsätter och Öbbebo. Håkanbäck och Ribbingstorp lades senare under Broxviks säteri och Bredåker under Jonsbergs säteri. Knutgärde lades samman med Öbbebo. ↩︎
- www.ukforsk.se > subjects > enheter ↩︎
- Digitala forskarsalen: Östergötlands landskapshandlingar 1543–1547, 1555. ↩︎
- Digitala forskarsalen: Jordeböcker ca 1630–1750, Östergötland 1630–1690. Arkiv digital: Östergötlands läns landskontor, jordrannsakningsprotokoll 1680–1694. ↩︎