Torp och lägenheter på Mönnerums mark

Överbäcken, Båtsmanstorpet nr 20

I utkanten av ägorna till Mönnerums by nära gränsen mot Gummetorp och Salsbäck låg torpet Överbäcken. Namnet anger att det låg ovan bäcken, och bäcken är Salsabäcken. Den avvattnade Salsbäcks ängar och hade sitt utflöde i sjön Mönsen, idag Flyna. Samtidigt utgjorde bäcken gränsen mellan å ena sidan Mönnerum och å den andra Salsbäck samt Gummetorp.

Enligt Ortnamnsregistret är tidigast belägget på Överbäcken från 1670, och bostället betecknas både som torp och båtsmanstorp. Men redan 1642 var båtsmannen Nils mantalsskriven på Överbäcken tillsammans med den inhyste Mats. Båtsman Nils tillhörde det äldre indelningsverket med anor från 1500-talet och Gustav Vasa. Denna äldre organisation ersattes genom riksdagsbeslut 1682 av ett nytt indelningsverk. Förutom Nils i Överbäcken namnges 1642 ytterligare sju båtsmän i Jonsberg, bland dem Arvid i Gummetorp och Per i Mönsebo. Båtsmannen Nils i Överbäcken finns kvar i mantalslängderna genom hela 1640-talet fram till 1649.

Mellan 1668 och 1675 beboddes Överbäcken av torparen Per Olofsson med hustru och barn. Han följdes av torparen Ingard men efter 1678 nämns inget Överbäcken. Torpet återkommer i mantalslängden 1695 som boställe för båtsmännen Kruskopp.

Efter riksdagsbeslut 1682 omorganiserades den svenska krigsmakten, såväl armén som flottan. Socknarna på landsbygden delades in i rotar och varje rote skulle rusta en soldat respektive båtsman och förse denne med bostad och utrustning. Förutom den ordinarie båtsmannen skulle även en reserv, kallad fördubblingsbåtsman utses. Ersättaren skulle rustas på samma sätt som den ordinarie.

Mönnerums by bildade på 1680-talet en båtsmansrote tillsammans med Mönsebo, Jägerstorp och Braskebo. Den gavs nummer 22. Efter en ändring av rotegränserna tillkom Ormsätter och rotenumret ändrades till 20. Bönderna i Mönnerums by skulle på sina ägor bereda plats för såväl den ordinarie båtsmannen som fördubblingsbåtsmannen. Rotens förste ordinarie båtsman hette Per Månsson Kruskopp och bodde på Östergårdens ägor, medan Västergården på sina ägor inhyste fördubblingsbåtsmannen Nils Larsson Kruskopp.¹

Båda båtsmännen tycks ha varit bosatta på Överbäcken. Om de bodde i var sitt torp eller delade bostad är outsagt. Senare källor anger att det funnits flera hus kring Överbäcken, men också att de bebotts inte bara av båtsmän. I mantalslängden 1749 omtalas sockenskräddaren Erik Andersson som boende på Mönnerums ägor. Gissningsvis bodde han i anslutning till båtsmanstorpet. Det bekräftas av den äldsta husförhörslängden för Jonsberg 1765–1770. Efter hand skiljer längderna mellan båtsmanstorpet nr 20 och Överbäcken. Av husförhörslängden 1806–1816 framgår att fördubblingsbåtsmannen hade en egen stuga bredvid det ordinarie båtsmanstorpet.

Närvaron av ytterligare hus framgår dessutom av prästens notering ”i en stuga” i husförhörslängden 1835–1847. Även de efterföljande längderna antyder minst ett hus utöver båtsmanstorpet och Överbäcken.

I folkmun kan båtsmanstorpet en längre tid ha kallats Fagertorpet efter båtsman Fager. Det var dock först 1923 som namnet Fagertorpet blev officiellt och används i församlingsboken 1914–1923. Vid den tiden var båtsmanstorpen avvecklade och torpet nr 20 noterat som obebott. Folkskollärare Levin och hans familj anges från 1921 som ägare av såväl Överbäcken som Fagertorpet och Båtsmanstorpet.

Ortnamnsregistret daterar Fagertorpet till 1923 med tillägget båtsmanstorp. En senare uppgift, från 1968, talar om att torpet är rivet. Enligt en annan samtida uppgift i Ortnamnsregistret skulle Överbäcken vara en lägenhet å Fagertorpet. Båtsmanstorpet nr 20 och lägenheten Överbäcken skulle således båda från 1923 ha tillhört fastigheten Fagertorpet. 

Båtsmän           

De första båtsmännen i Mönnerum lystrade till namnet Kruskopp. De finns som framgått omnämnda i 1680- och 1690-talens Båtsmanshåll. Båtsmännen var befriade från mantalsavgift, men 1695 började man mantalsskriva deras hustrur. Och även ogifta båtsmän antecknades i längderna även om de var skattebefriade.

Namnet Kruskopp levde bland fördubblingsbåtsmännen kvar ända fram till 1810. Det året upphörde kravet på att utse en ersättare till den ordinarie innehavaren. Från 1716 och flera därpå följande decennier hette Mönnerums ordinarie båtsman Anders respektive Nils Lindberg. Enligt centrala soldatregistret antogs Anders Lindberg som båtsman 1716 och avskedades 1738.² Båtsman Lindberg med hustru Karin Bengtsdotter framträder även i Jonsbergs födelselängder och han dessutom som fadder vid barndop. Mellan 1717 och 1733 födde hustrun Karin Bengtsdotter fem barn.

Första noteringen av namnet Fager finns i 1757 års mantalslängd. Jon Fager är då uppförd som ordinarie båtsman boende på Mönnerums ägor. Möjligen är han identisk med den tidigare båtsmannen Jon Mörlbom som finns i längderna 1754–1756. I så fall bytte denne Jon efternamn till Fager. Han kan också vara identisk med den tidigare fördubblingsbåtsmannen Jon Kruskopp. Efter mitten på 1750-talet var Fager etablerat som namn på ordinarie båtsman och levde kvar ända fram till slutet på 1800-talet, när Indelningsverket avskaffades och ersattes av en värnpliktsarmé.

Mantalsskrivna båtsmän på Mönnerums ägor 1695–1810

År	Ordinarie båtsman	Fördubblingsbåtsman
1695	Per Kruskopp	Nils Kruskopp
1703–1707	Per Kruskopp	Nils Kruskopp
1709–1712	Per Kruskopp	Erik (Kruskopp)
1714	Erik (Kruskopp)	Måns Kruskopp
1716	Anders Lindberg	Nils Kruskopp
1717–1724	Anders Lindberg	Måns Kruskopp
1725–1739	Anders Lindberg	Nils Kruskopp
1740–1743	Nils Lindberg	Sven Kruskopp
1744–1748	Nils Lindberg	Håkan Kruskopp
1749–1751	Nils Lindberg
1752–1753	Nils Lindberg	Jon Kruskopp
1754–1756	Jon Mörlbom	Hemming Kruskopp
1757	Jon Fager	Hemming Kruskopp
1758–1761	Henning Fager	Måns Kruskopp
1762–1765	Måns Fager	Håkan Kruskopp
1766–1810	Fager, vanligen utan förnamn	Kruskopp, vanligen utan förnamn

Två av båtsmännen – Måns Fager (1736–1782) och Anders Kruskopp (1751–1790) – uppges i Jonsbergs husförhörslängd 1778–1790 ha avlidit i Karlskrona, kanske i samband med tjänstgöring. De efterlämnade familjerna flyttade från Överbäcken till Östra Husby 1784 respektive Östra Stenby 1790. I andra fall bodde båtsmännens änkor kvar på torpet liksom de avskedade båtsmän.

Anders Kruskopp (1751–1790) måste ha varit tämligen ny som båtsman i Mönnerum 1790 eftersom han i det årets mantalslängd efterträdde Bengt Kruskopp. Luckan efter Anders Kruskopp fylldes av Nils Persson Kruskopp (1758–1797) som ”blivit fördubblingsbåtsman för Mönnerum 1790 och boende i Överbäcken”. Nils Persson med hustru Lisa Månsdotter (1754) och tre barn kom inflyttande från Skarpåker. Familjen flyttade snart vidare och blev torpare i Håcklö, där Nils Persson avled i vattusot 1797.

Måns Fager (1736–1782) följdes som ordinarie båtsman av Håkan Fager Kruskopp (1730–1799) som tidigare varit hans ersättare. Håkan Fager Kruskopp var gift med Maria Olovsdotter (1739). Det blev ett barnrikt äktenskap med åtta barn födda mellan 1760 och 1777. Efter hustruns död gifte Håkan Fager 1787 om sig med änkan Maja Nilsdotter från Salsbäck. Familjen bodde kvar i Överbäcken efter att Håkan Fager ”avskedats” och han kallas i vissa mantalslängder för ”gamle Fager”. Håkan Fager avled 1799 i ”håll”.

En annan båtsman som avled i Karlskrona kort efter antagningen var Per Kruskopp. Han var mantalsskriven på Mönnerum för 1809 och avled samma år. Kanske var han indragen i kriget mot Ryssland 1809–1810 där Sverige förlorade Finland. Enligt bouppteckningen efter denne Per Kruskopp var han ogift och saknade släktingar på orten.³ Möjligen är han identisk med den Petter Kruskopp (1788) som antogs till båtsman 1808 och vars tjänstgöring lär ha avslutats 1810.⁴ I mantalslängden efterträddes han av Bengt Kruskopp som ett år senare blev dräng i Granebo.

Familjen Måns Fager (1766–1819) drabbades av flera dödsfall till följd av lungsot 1819. På grund av sjuka barn, troligen i tuberkulos, begärde han avsked som båtsman. Ansökan beviljades och Måns Fager efterträddes 1810 av ogifte Joh. Fager (1785) som stannade i Överbäcken fram till 1814. Men även avskedade Måns med hustru och sex barn bodde kvar.   

Måns Fagers hustru Maja Carlsdotter avled i februari, Måns Fager i juni och sonen Carl i september. Carl var bara 18 år gammal och arbetade som skomakardräng hos skomakaren i Talltorpet på häradsallmänningen. Efter faderns död hade Lars Larsson i Mönnerum utsetts till Carls förmyndare. Kvar i livet fanns hans systrar Stina Kajsa och Lena. Bland de få tillgångar Carl Månsson lämnade efter sig märks särskilt ett par skridskor.⁵ Kanske ”skrinnade” han likt senare generationer på Mönsen när isen lagt sig och sjön var spegelblank och snöfri.

Som ny båtsman efter avflyttade Joh. Fager inträdde 1815 Nils Gottman Fager (1793). Han var då nygift med Anna Andersdotter (1789–1831) och de kom till Överbäcken från Rönö som också var makens födelseförsamling. Prästen i Rönö var inte helt tillfreds med Nils Gottmans bibliska kunskaper för i husförhörslängden kan man läsa: ”fått några gånger att läsa hustavlan”. Även de betyg som han tilldelades i Jonsberg var skrala.

Nils Fager stannade som båtsman i Överbäcken ända in på 1840-talet. Efter att hustrun Anna Andersdotter (1789–1831) avlidit i ”frossa” gifte han 1833 om sig med Stina Johansdotter (1789–1847). Även hans andra hustru avled i Överbäcken i mars 1847 vid 57 års ålder. Själv bodde han kvar som avskedad båtsman med pension och fattigunderstöd från socknen.

Nils Fager efterträddes av Måns Håkansson Fager (1824–1882) som också stannade i flera decennier på sin post. Hustrun hette Lena Persdotter (1821–1876) och de hade flera barn tillsammans. Till familjen hörde dessutom under några år på 1850-talet fosterbarnet Anders Petter Karlsson Orolig (1848). Han var son till Fagers kollega Orolig från båtsmanstorpet under Möckeläng. Omhändertagandet var kanske ett sätt att hjälpa en nödställd yrkeskamrat om än kortvarigt och ”på församlingens bekostnad”.

Måns Fagers hustru Lena Persdotter avled 1876, varefter han gifte om sig med änkan Maja Lena Jonsdotter (1834). Hon hade tre barn med sig i boet och de fick ett eget. Sex år senare (1882) avled kronobåtsman Måns Håkansson Fager och den kvarvarande familjen flyttade från Överbäcken till Möddebo.  

Den siste båtsmannen var Karl Johan Johansson Fager (1863). Han flyttade in vid 20 års ålder i november 1883 och efterträdde avlidne Magnus Håkansson Fager. I november 1892 äktade han Anna Karolina Wastesson (1866) och de fick tillsammans två döttrar. När båtsmansyrket avvecklades överfördes Johansson Fager till beväringen 1892. Familjen bodde kvar i båtsmanstorpet nummer 20 fram till 1897 då de flyttade till Styrstad utanför Norrköping.

Vid en hälsoundersökning hos flottan i september 1886 mätte Karl Fager 5 fot och 9 tum i strumplästen, cirka 180 cm. Kroppsbyggnaden beskrevs som stark, ögonfärgen var mörkbrun, håret svart och färgsinnet normalt, skägg saknades. Under de sex åren 1883–1889 tjänstgjorde Fager som båtsman under 3 år och 4 månader varav hälften till sjöss och hälften på land.⁶

Johansson Fager brukade inte själv de åkrar som tillhörde båtsmanstorpet. Brukaren hette Johan August Månsson (1838) och flyttade in med sin familj samtidigt som Fager ankom. Senare (1892) övertog Månsson grannhuset Överbäcken och bosatte sig där.

När kompanichefen, kapten Backström, med följe i november 1886 inspekterade torpet konstaterade de att stugbyggnaden var i fullgott skick. Huset var av timmer med tegeltak på bräder och innehöll stuga och kammare. Utifrån angivna mått kan boytan beräknas till cirka 43 m². Till torpet hörde också ladugård med bod och loge. Ladugården var byggd i timmer, försedd med halmtak och hade plats för två nötkreatur. Golvytan uppgick till omkring 60 m².  Boden krävde omfattande reparationer av golv, tak, en gavel och dörrfoder. Alla brister skulle vara åtgärdade för 1 augusti 1887.⁷

Skräddare, skomakare med flera

Runt Överbäcken samlades flera torp med tillhörande uthus. Tillsammans bildade de en liten by. Där samsades båtsmän, avskedade (pensionerade) båtsmän, änkor efter båtsmän med hantverkare oftast skräddare och skomakare.

Den redan omnämnde sockenskräddaren Erik Andersson (1719–1780) var 30 år när han 1749 mantalsskrevs på Mönnerums ägor. Han var gift med Ingrid Persdotter (1717–1783) och efterträddes av mågen Jonas Bengtsson (1782) gift med Maria Eriksdotter (1754–1810). Efter en tid som sockenskräddare i Långdalstorpet, där hustrun avled, och Skarpåker återvände Jonas Bengtsson via Mönsätter till Överbäcken för att snart flytta vidare till Eketorpet på Djäknetorps ägor. När han återkom till Mönnerum efter hustruns bortgång bodde Jonas tillsammans med sin syster Kerstin Bengsdotter (1758).

Sockenskomakaren Sven Svensson (1771) flyttade in i Överbäcken 1796 från Häradshammar tillsammans med hustrun Stina Larsdotter (1771). De var utflyttade före 1816, och följdes av Jonas Carlsson (1785) gift 1814 med Anna Jonsdotter (1787). Jonas bodde kvar ända fram till 1865. Sista tiden levde han ensam efter hustru Annas bortgång 1850. Han var då 65 år och fick fattigunderstöd av socknen. I bouppteckningen efter Anna specificeras en husbyggnad vid Överbäcken. Vidare framgår att familjen var skyldig Olof Nilsson i Mönnerum tomtöre för tio år.⁸

Omsättningen på boende i Överbäcken verkar periodvis ha varit hög, och flera av familjerna hade fosterbarn som försörjdes på församlingens bekostnad. Bland fosterbarnen märks i längden 1855–1862 två syskon Orolig, pojken Anders Petter Orolig (1848) och flickan Anna Orolig (1852). Efter några flyttade de vidare till nya fosterföräldrar i Hammarsberg 1859 respektive Lövdal 1861. Inte mindre än femton barn förefaller en tid ha vistats i de olika husen i Överbäcken inklusive båtsmanstorpet.

Efter hand ökade inslaget av jordbruksanknutna titlar och yrken. Vid mitten av 1800-talet flyttade till exempel torparen/backstugusittaren Per Eriksson (1796) in med hustru Anna Jonsdotter (1804) och barn. De hade åren innan varit brukare av Gummetorp 1:2. Per Eriksson avled i februari 1869 och efterlämnade hustru och fem barn. Överbäcken bestod vid den tiden av en stugbyggnad jämte bodar, loge och fähus. I det senare var en ko inhyst.⁹

Efter Pers död 1869 ägdes Överbäcken av änkan Anna Jonsdotter ända fram till 1892. Ny ägare blev därefter arbetaren Johan August Månsson (1838). Han hade dessförinnan brukat det intilliggande båtsmanstorpet nr 20. Sonen Per Otto Johansson (1878) blev med tiden skomakare i Appelberg efter att under några år prövat lyckan i Stockholm. Efter Månssons följde folkskollärare Johan Alfred Levin med familj.   

Pigan Kristina Olina Olofsdotter (1863) flyttade in i Överbäcken 1885 tillsammans med sina två oäkta barn. Hon var född i Berga i Östra Husby. Fadern var dräng och familjen cirkulerade mellan olika gårdar i Östra Husby och Häradshammar. Kristin, som hon kallades, begav sig till Jonsberg i november 1880 och anställdes som piga hos min mormors föräldrar, Magnus Alfred Jonsson och Anna Alexandra Nilsdotter, i Salsbäck 1:3. De var också faddrar till hennes första barn, Elin Augusta (1882).

Kristin och dottern flyttade samma år till Gässlingsbo där de bodde inhyses hos brukaren Per Ludvig Lidman. År 1884 fick Kristin tjänst som piga hos Hans Gustav Jonsson i Salsbäck 1:2, som också ägde Gässlingsbo. Sommaren 1885 föddes sonen Karl August med Hans Gustav Jonsson och Johanna Håkansdotter som faddrar. Senare under året fick Kristin och barnen bostad i Överbäcken. Där födde hon ytterligare tre barn – Selma Sofia (1888), Johan Oscar (1890) och Gunhild Klarina (1901) – alla med okänd fader och med efternamnet Andersson.

Kristin bodde kvar i Överbäcken fram till 1910 då hon och yngsta dottern flyttade till backstugan Änglund under Möckeläng. De övriga barnen var utflugna. Sonen Karl August Andersson (1885) blev vid sex års ålder, 1891, fosterson hos Hans Gustav Jonsson och Johanna Håkansdotter i Salsbäck 1:2.

Karl August Andersson (1885) flyttade 1909 till Östra Husby där han tjänade dräng på olika gårdar. År 1910 gifte han sig med Anna Sofia Hallsten, dotter till socknens fjärdingsman, Johan Hallsten. Karl, som han kallades, tog sin hustrus efternamn och blev Karl Hallsten, alias ”Kalle Hallsten”. Efter överenskommelse med sin fosterfar, Hans Gustav Jonsson i Salsbäck 1:2, övertog Hallsten 1920 arrendet på Gässlingsbo och efterträdde Karl Filip Andersson. Senare testamenterade Johanna Håkansdotter gården till fostersonen. (Se vidare Gässlingsbo och Salsbäck)

Fagertorpet

Folkskollärare Levin förvärvade flera av traktens gamla båtsmanstorp, när de blev till salu efter att indelningsverket avvecklats. Löktorpet köpte han 1905 av de två bönderna Jonsson, Hans Gustaf och Magnus Alfred, i Salsbäck. Där tycks han dock aldrig själv ha bott utan haft torpet uthyrt. (Se vidare Salsbäck) Levin förvärvade emellertid även Fagertorpet och dit flyttade familjen från Lilla Mönnerum. I församlingsboken 1914–1923 står Levin som ägare av såväl Fagertorpet som Överbäcken och Båtsmanstorpet. Det senare tycks ha varit obebott.

Johan Alfred Levin avled i mars 1932 och hustrun Johanna Kristina i juli 1941. Enligt testamente skulle den make som överlevde den andre äga och disponera all egendom i boet. Efter bådas död skulle kvarlåtenskapen delas enligt lag mellan arvingarna. I bouppteckningen efter honom upptas bland fastigheter endast Fagertorpet, medan fru Levins bouppteckning även inkluderar Löktorpet. Fastigheterna svarade för 20–30 procent av hela behållningen.

Arvingarna utgjordes av döttrarna Maria och Johanna Sofia samt sönerna Karl Arvid och Gustav.¹⁰ Sonen Gustav Levin gick i faderns fotspår och utbildades sig till folkskollärare. I början av 1930-talet var han verksam i Dröstorps skola för att tio år senare ha flyttat till Östra Ryd. Karl Arvid Levin blev lots och Maria Levin gifte sig med en kaféägare i Norrköping. Den som kom att ta över Fagertorpet var dottern Johanna Sofia Levin, kallad Hanna. Hon arbetade en tid som handelsbiträde. Av skäl som vi inte känner till omyndigförklarades hon 1941 och företräddes vid moderns bouppteckning av sin förmyndare poliskonstapel Robert Lundmark. I församlingsboken för Jonsberg 1933–1941 finns ytterligare fyra vuxna personer noterade som omyndiga.

Hanna Levin flyttade snart till Norrköping där hon blev husföreståndare hos J. Andersson i kvarteret God Vän med adress Västra Kungsgatan 22. Hon levde fram till 1974 och bodde även då hos nämnde J. Andersson nu med adress Nygatan 23.¹¹ När Fagertorpet blev ledigt flyttade familjen Hallsten dit från Gässlingsbo.

Båtsmanstorpet nr 20

Period	Båtsmän
1765–70	Ord. båtsman Måns Fager (1735), h. Ingeborg Andersdotter (1732); Fördubbl. båtsman Håkan Kruskopp (1730), h. Maria Olovsdotter (1739);
1771–74 MTL	Ord. båtsman Måns Fager; Fördubbl. båtsman Håkan Kruskopp;
1778–90	Ord. båtsman Måns Fager (1736–1782), h. Ingeborg Andersdotter (1726); Ord. båtsman 1782- Håkan Fager Kruskopp (1730), h. Maria Olovsdotter (1739–1787); Fördubbl. båtsman 1789 Bengt Kruskopp Fördubbl. båtsman 1790 Anders Kruskopp (1751–1790), h. Bothild Tyrsdotter (1760); Fördubbl. båtsman 1790- Nils Persson Kruskopp (1758), h. Lisa Månsdotter (1754);
1790–1806	Ord. båtsman Håkan Fager (1730), h.2 Maja Nilsdotter (1743); Ord. båtsman Måns Fager (1766), h. Maja Carlsdotter (1762); Nils Persson Kruskopp (1758–1797), h. Lisa Månsdotter (1754);
1806–16 HFL och MTL	Ordinarie båtsmansboställe: Måns Fager (1766), h. Maja Carlsdotter (1762); 1810–1814 Båtsman Joh. Fager (1785); 1815- Båtsman Nils Gottman Fager (1793), h. Anna Andersdotter (1789); Fördubblingsbåtsmansboställe: -1806 Per Johansson Kruskopp (1763–1812), h. Ingrid Persdotter (1771); 1809–09 Per Kruskopp (d. 1809) Bouppteckning 1810–10 Bengt Persson Kruskopp (1788); Avsk. Båtsman Anders Lök (1779), h. Brita Månsdotter (1781);
1817–34	Båtsman Nils Fager (1793), h1. Anna Andersdotter (1789–1831), h2. Stina Johansdotter (1789); Avsk. Båtsman Måns Persson Fager (1766–1819), h. Maja Carlsdotter (1762–1819); son Carl Månsson (1801–1819);
1835–47	Båtsman Nils Fager (1793), h. Stina Johansdotter (1789–1847); Inhyses: Änk. Maja Lisa Persdotter (1784);
1848–55	Kronobåtsman Magnus Håkansson Fager (1824), h. Lena Persdotter (1821); Avsk. båtsman Nils Fager (1793);
1855–62	Kronobåtsman Magnus Håkansson Fager (1824), h. Lena Persdotter (1821);
1863–70	Kronobåtsman Magnus Håkansson Fager (1824), h. Lena Persdotter (1821);
1871–79	Kronobåtsman Magnus Håkansson Fager (1824), h1. Lena Persdotter (1821–76), h2. Maja Lena Jonsdotter (1834); 1876–78 Arr. Jonas Carlsson (1835), h. Christina Wilhelmina Nilsdotter (1837);
1880–90	Kronobåtsman Magnus Håkansson Fager (1824–82), -1884 h2. Maja Lena Jonsdotter (1834); 1883- Båtsman Karl Johan Johansson Fager (1863); 1883- Br. Johan August Månsson (1838), h. Maria Kristina Petersson (1832), son Per Otto (1878);
1891–95	F. båtsman Karl Johan Johansson Fager (1863), h. Anna Karolina Wastesson (1866); Till hus: -1892 Br. Johan August Månsson (1838), h. Maria Kristina Petersson (1832), son Per Otto (1878);
1896–1904	-1897 F. båtsman Karl Johan Johansson Fager (1863), h. Anna Karolina Wastesson (1866);
1905–13	Ingen uppgift
1914–23	Ingen uppgift
1923–32	Äg. folkskollärare Johan Alfred Levin;
1933–41	Ingen uppgift
1942–51	Ingen uppgift

Överbäcken

Period	Ägare och boende
1765–70	Sockenskräddaren Erik Andersson (1719), h. Ingrid Persdotter (1717);
1778–90	Skrädd. Erik Andersson (1719–1780), h. Ingrid Persdotter (1717–1783); Mågen Jonas Bengtsson (1752), h. Maja Eriksdotter (1754);
1790–1806	Skrädd. Jonas Bengtsson (1752), h. Maja Eriksdotter (1754–1810); 1796- Skomak. Sven Svensson (1771), h. Stina Larsdotter (1771);
1806–16	Skrädd. Jonas Bengtsson (1752), systern, pigan Kerstin Benetsdotter (1758); Skomak. Sven Svensson (1771), h. Stina Larsdotter (1771);
1817–34	Sockenskomak. Jonas Carlsson (1785), h. Anna Jonsdotter (1787); Änk. Brita Olovsdotter (1772);
1835–47	Skomak. Jonas Carlsson (1785), h. Anna Jonsdotter (1787); I en stuga: Änk. Brita Olovsdotter (1772); Änk. Maja Månsdotter (1785);
1848–55	Skomak. Jonas Carlsson (1785), h. Anna Jonsdotter (1787–1850); Avsk. båtsman Nils Fager (1793, pension och fattigunderstöd); I en stuga: Änk. Maja Månsdotter (1785), dotter Brita Stina Persdotter (1816), oäkta dotterdotter Anna Matilda (1846); 1852- Torp. Per Eriksson (1796), h. Anna Jonsdotter (1804);
1855–62	Skomak. Jonas Carlsson (1785); Torp. Per Eriksson (1796), h. Anna Jonsdotter (1804); I en stuga: Änk. Maja Månsdotter (1785), dotter Brita Stina Persdotter (1816), oäkta dotterdotter Anna Matilda (1846); I en stuga: Skomak. Anders Fredrik Hjelm (1820), h. Maja Kajsa Andersdotter;
1863–70	-1865 Skomak. Jonas Carlsson (1785); Äg. backstugusittaren Per Eriksson (1796–1869), h. Anna Jonsdotter (1804); Till hus: Pigan Anna Stina Eriksdotter (1809); -1868 Eva Charlotta Lidman (1852); -1867 Sven Adolf Svensson (1862); Till hus: -1868 Änk. Anna Stina Månsdotter (1801); Till hus: 1867–69 Carl Johan (Abrahamson) Stenberg (1830); 1868- Johanna Karolina Abrahamsdotter (1841); Änk. Maja Månsdotter (1785–1865);
1871–79	Äg. änkan Anna Jonsdotter Eriksson (1804); Till hus: F pigan, änk. Anna Stina Eriksdotter (1809); Änk. Anna Stina Månsdotter (1801); Arb. Carl Petter Svensson (1848), h. Charlotta Karolina Jonsdotter (1852); Till hus: Arb. Magnus Andersson (1818), h. Stina Lisa Hallberg (1828);
1880–90	Äg. änkan Anna Jonsdotter Eriksson (1804); Till hus: -1889 Arb. Magnus Andersson (1818), h. Stina Lisa Hallberg (1828); Hyr: 1889- Arb. Olof Reinhold Ferdinand Jonsson (1864), h. Johanna Karolina Gustafsson (1867); Till hus: 1885- Pigan Christina Olina Olofsdotter (1863);
1891–95	-1892 Äg. änkan Anna Jonsdotter Eriksson (1804); 1892- Äg. Johan August Månsson (1838), h. Maria Kristina Petersson (1832), son Per Otto (1878); Hyr: -1891 Arb. Olof Reinhold Ferdinand Jonsson (1864), h. Johanna Karolina Gustafsson (1867); Hyr: 1892–1895 Skomak. Karl Oskar Hjelm (1870), h. Maria Johansdotter (1868); Till hus: F. pigan Christina Olina Olofsdotter (1863);
1896–1904	Äg. arb. Johan August Månsson (1838), h. Maria Kristina Pettersson (1832–1898); Till hus: f. pigan Christina Olina Olofsdotter (1863); 1904- Till hus: änk. Maria Johansdotter (1868);
1905–13	Äg. arb. Johan August Månsson (1838); -1912 Till hus: änk. Maria Johansdotter Hjelm (1868); -1910 Till hus: f. pigan Christina Olina Olofsdotter (1863);
1914–23	Äg. folkskollärare Johan Alfred Levin (1855), h. Johanna Kristina Svensdotter (1861); – 1921 Johan August Månsson (1838); 1915–21 son skomak. Per Otto Johansson (1878); 1920–21 Elsa Maria Hjelm (1894); 1921–22 Hyr: jbr. arb. Karl Gustav Andersson (1894), h. Hilda Olivia Lind (1888);
1923–32	Se båtsmanstorpet Ingen uppgift
1933–41	Ingen uppgift
1942–51	Ingen uppgift

Fagertorpet

Period	Ägare
1914–23	Folkskollärare Johan Alfred Levin (1855), h. Johanna Kristina Svensdotter (1861);
1923–32	Äg. Johan Alfred Levin (1855–1932), h. Johanna Kristina Svensdotter (1861), -1927 son Erik Gustaf (1900), 1925–28 dotter Johanna Sofia (1888);
1933–41	Äg. Johanna Kristina Levin f. Svensdotter (1861–1941); 1935- Äg. Johanna Sofia Levin (1888);
1942–51	1947- Äg. Karl August Hallsten (1885–1949) h. Anna Sofia Hallsten (1885);

Mönsätter

Mönsätter är beläget i den utkant av Mönnerums ägor som vetter mot Möckeläng och Önsätter i Häradshammars socken. Sockengränsen gick till och med rakt igenom huset. Förledet ”Mön” torde komma från huvudgården Mönnerum.

Första gången torpet Mönsätter nämns vid namn är i husförhörslängden 1817–1834. Anorna är dock äldre än så. De går tillbaka till 1783 då bonden Sven Jonsson (1831) med familj flyttade ut från Uppgården i byn och bosatte sig ”på ägorna”. Stugan kom att kallas ”Sven Jonssontorpet bortvid skogen”. Familjen fick senare sällskap av två skräddare: Jonas Bengtsson (1752) och Olov Sundholm (1779). Den förstnämnde flyttade vidare till Överbäcken och därefter till Eketorpet på Djäknetorps ägor. Även skräddaren Sundholm hade anknytning till Djäknetorp och även ett förflutet som skräddardräng i Malörtstorp (se På Gummetorps ägor).

Skräddaren Olov Sundholm är den som länkar ihop Sven Jonssontorpet bortvid skogen med Mönsätter. Han och hustrun Maja Jonsdotter var de sista boende i Sven Jonssontorpet och de första i Mönsätter. Samtidigt försvinner torpet ur husförhörslängden och Mönsätter träder in i dess ställe. Läget ”bortvid skogen” passar dessutom bra in på Mönsätter. I närheten av Mönsätter uppfördes senare torpen (lägenheterna) Lindersberg och Änglund.

Efter flera generationer av torpare efter Olov Sundholm – Ersson, Hansson, Bengtsson, Ekström, Schelin – ankom till Mönsätter 1895 snickaren Karl August Johansson (1857 i Östra Ny) med familj. Flyttvägen var kort, då de tidigare bott i och arrenderat Lindersberg. Karl August var gift med Christina Karolina Jonsdotter (1859 i Rönö) och hade med henne sonen Carl Arvid (1885 i Jonsberg). Christina Karolina var syster till Magnus Alfred Jonsson i Salsbäck, min mormors pappa. Mormor och Arvid, som han tilltalades, var således kusiner. För mig var han ”farbror Arvid i Mönsätter”.

Kristina Karolina Jonsdotter avled i april 1911. Karl August Johansson (”gubben i Mönsätter”) överlevde henne med ett kvarts sekel och gick bort i juli 1936. Han var då sedan 1917 omgift med Ida Karolina Olsson (1869 i Sankt Anna). De bodde, enligt äldre terminologi inhyses i Mönsätter hos farbror Arvid och hans hustru Anna Eugenia Liljestrand (1886 i Häradshammar), ”tant Anna i Mönsätter”. De förvärvade också Lindersberg som i församlingsboken 1933–1941 är registrerat under Möckeläng.

Anna och Arvid fick två barn: Kurt Arnold (1907) och Eva Svea Karolina (1908). Kurt emigrerade till Nordamerika i november 1927, och Svea gifte sig 1935 med Frans Gösta Liljekvist från Grindstugan. Samma år flyttade de till Finnkroken i Sankt Anna socken och fick barnen Karl Gösta och Birgitta.

Mormor och morfar umgicks regelbundet med tant Anna och farbror Arvid. Många midsomrar firade de tillsammans i Salsbäck ända till solens uppgång. Farbror Arvid biträdde mormor vid syneförrättningen 1910 av bäcken genom de yttre ängarna. Jag minns hur han på 1950-talet, efter pappas och morfars bortgång, hjälpte mormor och mamma med den tidens krångliga jordbruksdeklarationer. Deklarationerna skulle vara inlämnade senast den 15 februari. I dagar satt farbror Arvid hos oss och kämpade med siffrorna.

Sven Jonssontorpet bortvid skogen

Period	Boende
1778–90	1783- Sven Jonsson (1731), h. Carin Håkansdotter (1749) flyttat ut från Mönnerum;
1790–1806	Sven Jonsson (1731), h. Carin Håkansdotter (1749);
1806–16	Sven Jonsson (1731–1813), h. Carin Håkansdotter (1749–1811); Skrädd. Jonas Benetsson (1752), pigan Kerstin Benetsdotter (1758); F. sockenkrädd. Olov Sundholm (1779), h. Maja Jonsdotter (1789);

Mönsätter

Period	Ägare och boende
1817–34	-1821 Torp. Olov Sundholm (1779), h. Maja Jonsdotter (1789); 1823–30 Torp. Karl Erik Ersson (1794), h. Cajsa Andersdotter (1801); Torp. Anders Hansson (1766), h. Anna Hemmingsdotter (1774);
1835–47	Torp. Anders Hansson (1766–1836), h. Anna Hemmingsdotter (1774, flyttar till sonen i Granbo); 1841- Torp. Johan Bengtsson (1785, ofärdig, till fattighuset 1845), h. Fredrika Eriksdotter (1812); 1836–37 Daglön. Nils Månsson (1807), h. Anna Olovsdotter (1812); -1841 Inhyses. f. bonden Olov Andersson (1789), h. Stina Svensdotter (1787); Torp. Anders Peter Ekström (1805), h. Stina Johansdotter (1796);
1848–55	Förpant.äg. Anders Peter Ekström (1805), h. Stina Johansdotter (1796);
1855–62	Anders Peter Ekström (1805), h. Stina Johansdotter (1796);
1863–70	-1866 Anders Peter Ekström (1805), h. Stina Johansdotter (1796–1864); Äg. f. torp. Jakob Fredrik Schelin (1825), h. Anna Nilsdotter (1799); Arr. Sven Håkansson (1819), h. Karin Johansdotter (1819);
1871–79	Äg. f. torp. Jakob Fredrik Schelin (1825), h. Anna Nilsdotter (1799);
1880–90	Äg. f. torp. Jakob Fredrik Schelin (1825), h. Anna Nilsdotter (1799–1882); 1883- Pig. Änkan Christina Eriksdotter (1834);
1891–95	-1895 Äg. f. torp. Jakob Fredrik Schelin (1825), h. Anna Nilsdotter (1799–1882); 1895- Carl August Johansson (1857), h. Christina Carolina Jonsdotter (1859), son Carl Arvid (1885); Till hus: -1893 Pig. Änkan Christina Eriksdotter (1834);
1896–1904	Carl August Johansson (1857), h. Christina Carolina Jonsdotter (1859), son Carl Arvid (1885);
1905–13	Snick. Carl August Johansson (1857), h. Christina Carolina Jonsdotter (1859–1911); -1907 son Karl Arvid (1885); 1910- Spåntäck. Karl Arvid Johansson (1885), h. Anna Eugenia Liljestrand (1886), son Kurt Arnold (1907), dtr. Eva Svea Karolina (1908);
1914–23	Äg, Spåntäck. Karl Arvid Johansson (1885), h. Anna Eugenia Liljestrand (1886); Till hus: Carl August Johansson (1857), 1916- h2. Ida Karolina Olsson (1869);
1923–32	Äg, Karl Arvid Johansson (1885), h. Anna Eugenia Liljestrand (1886); -1927 son Kurt Arnold (1907), dtr -1927, 1928- Eva Svea Karolina (1908);  Hyr: Carl August Johansson (1857); h2. Ida Karolina Olsson (1869);
1933–41	Äg, Karl Arvid Johansson (1885), h. Anna Eugenia Liljestrand (1886); -1935 dtr Eva Svea Karolina (1908);   Carl August Johansson (1857–1936), h2. -1936 Ida Karolina Olsson (1869);
1942–51	Äg. Karl Arvid Johansson (1885), h. Anna Eugenia Liljestrand (1886);

Lindersberg

Första omnämnandet av lägenheten Lindersberg. även benämnt Lindesberg, finns i husförhörslängden 1848–1855. Ägare var då Jonas Jönsson Molin (1792). Han hade tidigare varit hemmansbrukare på Häggebo Nergård, men vid 53 års ålder bosatte han sig 1851 i Lindersberg. Den 24 år yngre Anna Persdotter Lidman (1819) blev hans hustru 1857. Det var Molins andra äktenskap. Han hade tidigare varit gift med Anna Jonsdotter och hade flera barn med henne, bland andra sonen Anders (1826) född medan Molin var torpare i Berg under Gottenvik. Den nya hustrun var dotter till livgrenadjär Lidman och hans hustru bosatta i Broxmanstorp. I Molins andra äktenskap föddes sonen Per Gustav (1857).

Jonas Jönsson Molin avled 1875. Lindersberg övertogs av sonen och snickaren Anders Jonsson Molin (1826–1886). Han gifte sig med Inga Persdotter (1833) och ett av deras barn hette Karl Gustav (1875). Sonen var i tioårsåldern när fadern Anders i mars 1886 begick självmord genom att skära sig i halsen. Begravningen av honom skedde i tysthet.

Lindersberg förblev trots allt i den Molinska släkten genom fem generationer ända fram till 1920-talet. Flera arrendatorer och hyresgäster passerar revy i husförhörslängderna. En av dem var den ovannämnde Carl August Johansson (1857) med familj som arrenderade marken 1886–1895 innan de bosatte sig i Mönsätter.

Lägenheten Lindersberg låg i utkanten av Mönnerums ägor på gränsen mot Möckeläng, och på mark som även efter laga skiftet var gemensam för bönderna i Mönnerums by. Huset är möjligen uppfört på den mark som förr kallades Wirsätters lindor (se ovan). Lindersberg betecknas i husförhörslängderna som en förpantningslägenhet. Marken med byggnader var alltså lämnad som pant för ett lån. År 1902 avsöndrades dock Lindersberg från Mönnerum. Det var bönderna Carl Fredrik Jonsson, Fredrik Björklund, Olaus Andersson och Hans Gustav Jonsson i Mönnerum som sålde Lindersberg till Karl Gustaf Molin (1875) och hans hustru Klara Sofia Johansdotter (1877).¹²

Snickaren Karl Gustaf Molin avled i mars 1913 i ”äggvita”, och några månader senare dog hans mamma Inga Persdotter av ”ålderdomsbräcklighet”. Karl Gustav Molin hade konsulterat flera läkare för att få bot mot sin åkomma. Sist i raden av doktorer var lasarettsläkaren N. Hellström i Söderköping. Bouppteckningen efter Molin upprättades den 19 juni 1913 av J.A. Levin och A.K. Svensson. Utjorden Lindersberg värderade de till 500 kronor, vilket motsvarade värdet av fem kor. Familjen höll sig med ko, gris och höns och även en del åkerjord hörde till torpet.¹³

När boet efter Inga Persdotter Molin förtecknades den 7 oktober 1913, av Levin och Svensson, var taxeringsvärdet 1000 kronor, alltså dubbelt så högt som några månader tidigare. Arvtagare var sönerna Ander Petter och Johan Alfred som båda utvandrat och bosatt sig i Nordamerika jämte sondottern Ingeborg Alida.¹⁴

Klara Sofia Johansdotter, änkan efter Karl Gustaf Molin, pendlade en tid mellan Lindersberg, Norrköping och Stummelsätter i Häradshammar. Hyresgäster kom och gick under dessa år.  En av dem som hyrde i Lindesberg var stenarbetaren Otto Wilhelm Gustavsson (1869). Han bodde där från 1933 till 1938 då han flyttade till Söderköping. Från torpet Hagen under Björsäter kom Gustav Jakob Karlsson (1891) inflyttande 1933. Han stannade ett år innan han återvände till sin födelsesocken Östra Husby. När huset blev ledigt flyttade tvätterskan Hilda Helena Nilsson (1882) in från Liljeberg under Brytsbo. Kronhagen, fattigstugan, blev hennes nästa adress i december 1941.

Klara Sofia Molin sålde slutligen Lindersberg till Arvid Johansson i Mönsätter. Och i församlingsboken 1933–1941 återfinns Lindersberg under Möckeläng.

Lindersberg

Period	Ägare och boende
1848–55	1851- Änkl. Jonas Jönsson Molin (1792);
1855–62	Jonas Jönsson Molin (1792), h. Anna Persdotter Lidman (1819);
1863–70	Jonas Jönsson Molin (1792), h. Anna Persdotter Lidman (1819);
1871–79	F. snickaren Jonas Jönsson Molin (1792–1875); 1878- Äg. snickaren Anders Jonsson Molin (1826), h. Inga Persdotter (1833); Till hus: Änk. Anna Lidman (1819), arb. sonen Per Gustav Molin (1857); Till hus: 1877–78 Änk. Kajsa Persdotter (1825), son Otto Werner Andersson (1866);
1880–90	Äg. snickaren Anders Jonsson Molin (1826–86), h. Inga Persdotter Molin (1833); 1886- Arr. snick. Carl August Johansson (1857), h. Christina Carolina Jonsdotter (1859), son Carl Arvid (1885); -1881 Till hus: Änk. Anna Lidman Molin (1819–81), arb. sonen Per Gustav Molin (1857);
1891–95	Äg. änk. Inga Persdotter Molin (1833); -1895 Arr. snick. Carl August Johansson (1857), h. Christina Carolina Jonsdotter (1859), son Carl Arvid (1885); 1895- Hyr: Arb. Carl Anton Jonsson (1869), h. Emma Matilda Andersdotter (1868);
1896–1904	Äg. änk. Inga Persdotter Molin (1833); Snick. Karl Gustav Molin (1875), h. Klara Sofia Karlsson (1877); -1896 Till hus: stenarb. Carl Anton Jonsson (1869), h. Emma Matilda Andersdotter (1868); 1896–1903 Till hus: stenarb. Karl Fredrik Vikström (1872); 1896–1900 Till hus: stenarb Karl Oskar Johansson (1870);
1905–13	Äg. änk. Inga Persdotter Molin (1833–1913); Äg. snick. Karl Gustav Molin (1875–1913), h. Klara Sofia Karlsson (1877);
1914–23	-1916, 1920- Äg. Klara Sofia Molin f. Karlsson (1877); -1916, 1920- dotter Ingeborg Alida Molin (1900), gift 1922 med Karl Fingal Hägg (1903); 1914–15 Arr. Jakob Vilhelm Hedenberg (1855), h. Hilda Augusta (1857); 1914–15 Jbr. arb. Johan Edvard Eriksson (1891) h. Gerda Karolina Karlsson (1888); 1916–22 Arb. Karl Oskar Karlsson (1886), h. Ella Alida Johansson (1882);
1923–32	Äg. Klara Sofia Molin (1877), bosatt i Stummelsätter 1924-; -1926 Måg, jbr. arb. Karl Fingal Hägg (1903), h. Ingeborg Alida Molin (1900); 1926–28 Hyr: skomak. Anders Gustav Johansson (1878), h. Hulda Karolina Karlsson (1893); 1928–32 Jbr. arb. Anders Eriksson (1884), h. Alfrida Matilda Fritiof (1881–1930); 1925–30 Änk. Hilma Karolina Nilsson f. Månsdotter (1868); 1931–32 Änk. Anna Vilhelmina Svensson f. Thorsson (1896);
1933–41	Äg. Arvid Johansson Mönsätter; Hyr:-1934 Jordbr. arb. Gustav Jakob Karlsson (1891); -1938 Stenarb. Otto Vilhelm Gustavsson (1862); -1941 Tvätterska Hilda Helena Nilsson (1882);
1942–51	Äg. Arvid Johansson Mönsätter;

Stensborg, Högadal, Björkäng

Under 1800-talets senare decennier uppfördes ytterligare så kallade lägenheter på mark tillhörande Mönnerum: Stensborg, Högadal och Björkäng. Stensborg och Högadal ligger båda på ägor som tillhört Mönnerum nr 1 Nergården och relativt nära den gamla byn utmed vägen mot Jonsberg. Högadal är i husförhörslängden 1880–1890 uppfört under Salsbäck. Det torde bero på att marken genom laga skiftet tillfördes Mönnerum 1:4 (Lilla Mönnerum) vars dåvarande ägare Hans Gustaf Jonsson genom giftermål även var bonde i Salsbäck. Stensborg däremot växte fram på ägor tillhörande Mönnerum 1:2 och 1:3 (Stora Mönnerum).

De första ägarna av Stensborg var muraren Lars Peter Nilsson (1858) och hans hustru Anna Lovisa Vikström (1859). Hon var syster med Maria Amalia Vikström i Stora Mönnerum. Syskonskapet kan tänkas ha varit av betydelse för att de fick bygga på platsen. Lars Peter Nilsson och hustru Anna Lovisa Vikström kvarstår som ägare ända in på 1940-talet. Familjen hade gott om hyresgäster, ofta för kortare tid. Åren 1907–1908 var till exempel blivande ägaren av Mönsätter och Lindersberg Arvid Johansson med familj bosatta i Stensborg.

Från Jonsbergs skola intill kyrkan via Gottenviks skola anlände till Stensborg 1921 folkskolläraren Reinhold Karlqvist (1853–1927) med familj. På hans ansvar låg att sköta undervisningen i den fortsättningsskola som riksdagen beslutat om 1918. Fortsättningsskolan var en obligatorisk påbyggnad till den ordinarie folkskolan. Och Stensborg användes som skollokal. En tid var Karlqvist dessutom ordförande för Jonsbergs kommunalstyrelse och kommunalnämnd. Familjen Karlqvist stannade i Stensborg till 1925 då de flyttade till intilliggande Högadal. 

Förste ägare av Högadal var skomakaren och handlaren Anders Petter Hjelm (1843) som med hustru och sju barn flyttade in 1890 från närbelägna Hjälmsätter. Näste ägare var handlaren Lorentz Bergengren i Ekenberg. Han bodde där dock inte själv. Efter åtta år i Högadal flyttade familjen Hjelm till Norrköping i april 1898. Några månader senare bosatte sig fröknarna Fredrika (1844) och Kristina Andersson (1838) i Högadal. De var långväga flyttare, kom närmast från Vittinge i Västmanlands län och var yngre systrar till handlare Bergengrens hustru, Sofia Charlotta Andersdotter (1835). Kanske var det genom henne de fick reda på att Högadal var ledigt.

Enligt Kristina Anderssons testamente skulle Högadal efter hennes död, och i enlighet med systerns uttalade vilja, säljas på auktion genom förre folkskolläraren och tillika kommunalnämndens ordförande Reinhold Karlqvists (1853) försorg. Testamentet är bevittnat av Reinhold Karlqvist och Lars Peter Nilsson, ägaren av Stensborg. Karlqvist med familj hyrde sedan början av 1920-talet bostad i Stensborg och hade väl som grannar lärt känna fröknarna Andersson. Auktionen resulterade i att Karlqvist själv köpte Högadal och flyttade in där 1925 tillsammans med hustrun Tekla Augusta Wettermark (1856) och hemmavarande dottern Berta Elisabet (1885).

Efter Reinhold Karlqvists bortgång 1927 och hans hustrus död 1936 köptes Högadal av jordbruksarbetaren Gustav Ferdinand Karlsson med hustru Emma Skärlund. De stannade dock bara i fyra år. Mer långvarig ägare blev målarmästaren Karl Gunnar Sahlin (1913) med familj som ankom till Högadal 1941.

Gunnar Sahlin hade växt upp i Hammarsberg tillsammans med brodern Georg och systern Olga. Georg gifte sig med Eva Svensson från Möckeläng och bosatte sig i Björkäng 1937 (Mönnerum 2:11). Huset som ligger på vägen mellan Mönnerum och Möckeläng, var då nytt och där bodde till en början även Gunnar med hustru Margit Wissting (1920) samt brödernas mamma Sigrid Sahlin (1881). 

Stensborg

Period	Ägare och boende
1891–95	Äg. muraren Lars Peter Nilsson (1858), h. Anna Lovisa Vikström (1859);
1896–1904	Äg. muraren Lars Peter Nilsson (1858), h. Anna Lovisa Vikström (1859); Hyr: arb. Nils Fredrik Hellström (1858), h. Emilia Karlsdotter (1856);
1905–13	Äg. muraren Lars Peter Nilsson (1858), h. Anna Lovisa Vikström (1859); -1906 Till hus: arb. Nils Fredrik Hellström (1858), h. Emilia Karlsdotter (1856); 1906–07 Extra banvakt Per Ferdinand Andersson (1878), h. Selma Kristina Persson (1878); 1907–08 Karl Arvid Johansson (1885), h. Anna Eugenia Liljestrand (1886);
1914–23	Äg. muraren Lars Peter Nilsson (1858), h. Anna Lovisa Vikström (1859); Till hus: 1920- Anna Fredrika Karlsson f. Persdotter (1920-Anna); 1921- Alfred Reinhold Karlqvist (1853), h. Tekla Augusta Wettermark (1856), dotter Berta Elisabet (1885);
1923–32	Äg. muraren Lars Peter Nilsson (1858), h. Anna Lovisa Vikström (1859); -1925 F. folkskollär. Alfred Reinhold Karlqvist (1853–1927), h. Tekla Augusta Wettermark (1856), dtr Berta Elisabet (1885); 1926- Änk. Maria Kristina Karlsson (1859);
1933–41	Äg. muraren Lars Peter Nilsson (1858), h. Anna Lovisa Vikström (1859–1938); Änk. Maria Kristina Karlsson (1859–1935); 1935- Jbr. arb. Adolf Viktor Karlsson (1876), h. Augusta Amalia f. Karlsson (1873);
1942–51	Äg. Lars Peter Nilsson (1858-1946); 1948- Adolf Sigfrid Hansson (1881), h. Selma Karolina Karlsson (1882);

Högadal

Period	Ägare och boende
1880–90	1890- Skomak. Anders Petter Hjelm (1843), h. Augusta Sofia Lindström (1843);
1891–95	Skomak. Anders Petter Hjelm (1843), h. Augusta Sofia Lindström (1843);
1896–1904	Äg. handl. L Bergengren i Ekenberg; -1898 Äg. skomak. och handl. Anders Petter Hjelm (1843), h. Augusta Sofia Lindström (1843); 1898- Äg. frk. Fredrika Andersson (1845); 1898- Till hus: frk. Kristina Andersson (1838);
1905–13	Äg. frk. Fredrika Andersson (1845); Till hus: frk. Kristina Andersson (1838);
1914–23	Äg. frk. Fredrika Andersson (1845–1920); Till hus: frk. Kristina Andersson (1838);
1923–32	-1924 Frk. Kristina Andersson (1838–1924); 1925- F. folkskollär. Alfred Reinhold Karlqvist (1853–1927), h. lägenhetsäg. Tekla Augusta Wettermark (1856), dtr Berta Elisabet (1885);
1933–41	Äg. A. R. Karlqvists sterbhus, änk. Tekla Augusta Wettermark (1856–1936), dtr Berta Elisabet (1885); 1937–41 Lägenhetsäg. Jbr. arb. Gustav Ferdinand Karlsson (1877), h. Emma Maria Skärlund (1881); 1941- Mål. Mäst. Karl Gunnar Sahlin (1913), h. Margit Elisabeth Eugenia Wissting (1920), dotter Anna Lilian Elisabeth (1939), son Karl Ingvar (1940);
1942–51	Äg. Karl Gunnar Sahlin (1913), h. Margit Elisabet Eugenia Wissting (1920);

Björkäng

Period	Ägare och boende
1933–41	1937- Äg. Georg Fredrik Sahlin (1903), h. Eva Hildegard Svensson (1909); 1937- Änk. Sigrid Alfrida Sahlin f. Svensson (1881); 1937–1941 Mål. mäst. Karl Gunnar Sahlin (1913), h. Margit Elisabeth Eugenia Wissting (1920);
1942–51	Äg. Georg Fredrik Sahlin (1903), h. Eva Hildegard Svensson (1909);

---

1. Riksarkivet Vadstena: Båtsmanshållet GIc:1, GIc:4. ↩︎
2. Centrala soldatregistret.se (CSR). Anders Lindberg är enligt detta register första båtsmannen för Mönnerums rote. Andra källor vittnar om fyra föregångare från 1680-talet och framåt. Min bedömning är att uppgifterna i CSR är högst opålitliga och särskilt de äldsta. Se: Lars Nilsson, ”Kan man lita på Centrala soldatregistret?” An-tecknat 2025, Sollentuna släktforskare.  ↩︎
3. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning 1809 Per Kruskopp FII:18 nr 655. ↩︎
4. Centrala soldatregistret.se ↩︎
5. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning 1819 Carl Månsson FII:32 nr 419. ↩︎
6. Riksarkivet Täby: Båtsmansrullor 1800-tal, rote 20 Mönnerum. ↩︎
7. Riksarkivet Täby: Rotehandlingar, Östergötlands båtsmanskompani, rote 20 Mönnerum ↩︎
8. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:43 nr 607, Anna Jonsdotter, Överbäcken, Mönnerums ägor. ↩︎
9. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:45 nr 1885, Per Eriksson, Överbäcken. ↩︎
10. Arkiv digital: Bråbygdens domsaga. Bouppteckning FII:16 nr 26 HT1932 s. 1819, Johan Alfred Levin, Fagertorpet; Bouppteckning FII:21 nr 40 VT1942 s. 1305, Johanna Kristina Levin, Fagertorpet.  ↩︎
11. Arkiv digital: Sveriges befolkning 1950. Sveriges dödbok 1860–2016. ↩︎
12. Lantmäteriet: Lantmäterimyndigheternas arkiv 05-JON-AVS84, Möckeläng 1902. ↩︎
13. Arkiv digital: Bråbygdens domsaga, FII:6, Karl Gustaf Molin HT 1913 nr 71. ↩︎
14. Arkiv Digital. Bråbygdens domsaga, Bouppteckning FII:6 Inga Persdotter Molin HT 1913 nr 72. ↩︎