Den gamla bygemenskapen splittrades genom laga skiftet. Allt var förstås inte idylliskt i byarna. Skiftet kunde nog också innebära att gamla konflikter löstes eller ebbade ut när kontrahenterna flyttade isär. Samtidigt som skiftet kunde ge upphov till nya kontroverser.
För Mönnerums by innebar det laga skiftet stora förändringar. De släkter som ägt och brukat jorden genom många generationer försvann successivt. Sven Persson kan ha varit missnöjd med den nya ordningen. I sitt överklagande, daterat 5 oktober 1859, skrev han nämligen: ”dömd att från byn utflytta”. Det dröjde inte heller länge innan han sålde gården till grannen Jonas Persson. Själv ägde han redan och var bosatt i Litsleäng i Häradshammar och skaffade snart ytterligare gårdar. Genom försäljningen försvann en gammal släkt från Mönnerum.
Mönnerum 1:2 och 1:3 lades 1881 samman till en enhet efter att Jonas Perssons son, Jon Alfred Jonsson, flyttat från byn. En annan av sönerna, Hans Gustav Jonsson, ärvde Mönnerum 1:4, men då han saknade arvingar kom ytterligare en gammal släkt snart att lämna Mönnerum för gott. Avsaknaden av arvingar innebar också att det kvarvarande hemmanet på Nergården efter en tid gick ur en gammal släkt.
Utflyttningen av Mönnerum 2:2 till Västerängen blev aldrig av. Bröderna Larsson sålde sina hemman i Uppgården och flyttade 1870 respektive 1881 från Jonsberg. Mönnerum 2:1 och 2:2 lades samman till en enhet och med ny utsocknes ägare. Utflyttningen av Mönnerum 2:3 till Hagtäppan genomfördes däremot och Carl Fredrik Jonsson med familj flyttade in. Men även han fann för gott att flytta från Jonsberg 1909. Ytterligare en gammal släkt lämnade därmed Mönnerum.
Mönnerum 1, Nergården (1 mantal)
Stora Mönnerum
Strax efter att laga skiftet var genomfört, avled Olof Nilsson i september 1867 vid 76 års ålder. Han hade haft förtroendeuppdrag som nämndeman och kyrkvärd, men även varit utsedd till elektor vid 1839 års riksdagsmannaval. Det var också en person man kunde vända sig till i ekonomiska trångmål för att låna pengar. Vid sin död hade han fordringar på 21 personer, och vissa av dem hade flera reverser. En av de större låntagarna var Nils Olofsson i Salsbäck, vars skuld uppgick till 1334 kronor. Totalt belöpte fordringarna till 8935 kronor vilket var mer än taxeringsvärdet (8100 kr) för 3/8 mantal Mönnerum. Den åttondedel hustrun fört med sig i boet åsattes inget värde.1
Mågen Anders Nilsson (1814–1883) tog över gården efter Olof Nilsson och änkan Annika Jonsdotter hamnade på undantaget. Anders efterträddes hösten 1876 av sin son Olaus Andersson (1843) först som brukare och senare som ägare. Under Olaus tid som bonde utökades ägorna ytterligare 1881 genom förvärv av Mönnerum 1:3 från Jon Alfred Jonsson.2
Mönnerum 1:2 och 1:3 är i församlingsboken 1896–1904 sammanförda till en enhet om ¾ mantal. Vid det nya seklets början arrenderade Olaus ut gården till Ernst Karlsson (1877). Ernst var son till Carl Fredrik Jonsson i Mönnerum 2:4 (Norra Mönnerum) och han brukade även fädernegården. Vid den här tiden började prästen i Jonsberg mer allmänt använda titeln arrendator istället för som tidigare brukare i kyrkböckerna. Ernst Karlsson kvarstod som arrendator fram till mars 1914 då familjen flyttade till Lilla Gyllinge i Östra Husby som han övertog efter faderns död 1913. Han hade sedan 1911 brukat även den gården efter sin bror Karl August. Lilla Gyllinge var på ett mantal skatte.
Ernst Karlsson efterträddes i Mönnerum av lantbrukaren Karl August Karlsson (1851) som kom tillflyttande från Kappestad i Kuddby. Lantbrukare var liksom arrendator och hemmansägare titlar som kring 1900 började bli vanliga i de kyrkliga längderna. De ersatte de tidigare benämningarna ägare och brukare.
Olaus Andersson avled 1918 till följd av ”hjärtlidande”. Gården övertogs av hans änka Maria Amalia Vikström (1864). De hade inga egna barn, men väl en fosterdotter vid namn Rut Ingeborg Helena Liljestrand (1882) som kom till Mönnerum från Norrköping 1891. Olaus hade varit gift en gång tidigare. Första hustrun, Christina Persdotter (1847), avled dock 1887 i lunginflammation vid 40 års ålder och även det äktenskapet var barnlöst. En av Olaus drängar var för övrigt Karl Johan Karlsson som senare kom att bli bonde i Salsbäck och ägare av Lilla Mönnerum (Mönnerum 1:4).
Det var fosterdottern som trädde in som ny ägare av Mönnerum 1:2 och 1:3 efter Maria Amalias död 1933. Makarna hade upprättat ett gemensamt testamente, enligt vilket all kvarlåtenskap, bortsett från 1000 kronor vardera till hustruns systerdöttrar Agda och Berta Nilsson i Stensborg, skulle tillfalla fosterdottern Rut Liljestrand. Makens systerdotter Elin Svensson i Litsleäng skulle däremot inte under några omständigheter få del av arvet.3
Ruth Liljestrand (1882) hade anor från bygden. Hennes mamma Clara Sofia Olofsdotter (1854) var född i ett torp på Önsätters ägor som dotter till båtsmannen Olof Öberg och hans hustru Johanna Sofia Jonsdotter. Clara Sofia gifte sig med båtsmannen Johan Alfred Lundgren Orolig Björling (1850–1876) bosatt på båtsmanstorpet nr 8 under Möckeläng. Maken förolyckades under tjänstgöring ombord på korvetten ”Gefle” i Engelska kanalen. Han blev bara 26 år. Den efterlevande änkan arbetade först som piga hos bonden Johan Peter Pettersson i Möckeläng för att senare flytta till Norrköping. Där gifte hon sig med skomakargesällen Anders Gustav Andersson Liljestrand. De fick döttrarna Rut Ingeborg (1882) och Anna Eugenia (1886) samt sonen Gustav Valdemar (1887).
Familjen flyttade tillbaka till Öbergstorpet i Häradshammar 1882 och 1886 vidare till torpet Agneskog, även det beläget på Önsätters ägor och alldeles intill gränsen mot Mönnerum. Anna Eugenia kom med tiden att gifta sig med Arvid Johansson i Mönsätter på Mönnerums ägor (se nedan) och Rut Ingeborg blev således fosterbarn i Stora Mönnerum.
Arrendatorn Karl August Karlsson (1851–1918) kom som vi sett till Mönnerum 1914 och avled redan efter fyra år. Han efterträddes av sonen Karl Viktor Karlsson (1892) född i Bossgård Östra Husby. Efter att han sommaren 1929 gift sig med Ingrid Sofia Hjelm (1901) flyttade paret i november samma år till Sankt Johannes församling i Norrköping. Arrendet övertogs av Sven Arvid Johansson (1890) som dessförinnan arrenderat Skriketorp. Han var gift med Alfrida Eleonora Lindström (1888) och de hade tillsamman två döttrar och två söner. Enligt en svag notering i församlingsboken fick familjen hjälp i hushållet av Kristina Olina Olofsdotter från Englund.
Stora Mönnerum till salu
Förändringens vindar blåste över Mönnerum 1939. Gården såldes till Arvid Georg Pettersson (1902) och hans hustru Anna Gunborg Larsson (1900). Till familjen hörde även sonen Sture Georg (1930–2025). De kom närmast från Gryt där Georg arrenderat Axelsö som var en frälsegård på ett mantal under Engelholms fideikommiss. Georg var född i Tyrislöt i S:t Anna socken och hustru Gunborg i Rönö socken.
Förre arrendatorn av Mönnerum, Sven Arvid Johansson med familj, flyttade samtidigt från Jonsberg och Mönnerum till Högved Östergård i Gryts socken. Familjerna Pettersson och Johansson gjorde således en slags rockad med varandra. Rut Ingeborg Helena Liljestrand flyttade i oktober 1939 till Borgs församling i Norrköping, där hon avled ogift 1949 och med titeln brodös. Genom försäljningen gick gården efter minst nio generationer (se släktlinje 1 ovan) över till en helt ny släkt, den pettersonska.
Till följd av sammanslagningar hade Mönnerum 1:2 blivit den största gården i byn. Ägare av stora gårdar skaffade sig vanligen en större och modernare maskinpark än mindre gårdsägare. Georg Pettersson var den ende i grannskapet som kunde fylla i rutan för egen traktor vid Jordbruksräkningen 1944. Han ägde också mjölkmaskinsanläggning, tröskverk, självbindare, slåttermaskin och flera andra större redskap. Elektricitet och vatten fanns indraget i bostad och djurstallar. Från boningshuset fanns avloppsledning men gödselstaden var av sämre sort. Moderniseringen av mangårdsbyggnaden ägde, enligt Sveriges Bebyggelse, rum 1943 då även vattentoalett installerades.4
Mönnerum 1:3
Den gård i Mönnerums by som ägdes av Jonas Persson (1811–1877) med hustru Maja Lena Hansdotter (1816–1894) fick genom laga skiftet beteckningen Mönnerum 1:3. Hemmanet var på ¼ mantal och skulle försörja en stor barnaskara förutom föräldrarna själva och tjänstefolket. Mönnerum 1:3 var den gård som, enligt lantmätare Jonzons och de gode männens bedömning, hade de största och bästa husen och fick därmed stanna kvar i byn. Dessutom var ägorna väl samlade runt gården. Jonas utökade snart sitt markinnehav genom köpet av Mönnerum 1:4 från Sven Persson i Litsleäng. Jonas förvärvade dessutom Möckeläng 1:2 efter en annan Mönnerums-släkt, Lars Svensson i Uppgården (1809–1855), och dennes son Sven Larsson (1835).
En kortare tid ägde Jonas Persson även Varby nr 3 på ¼ mantal frälse i Östra Husby socken. Det var hans hustrus föräldrahem som han övertog efter svärfaderns, Hans Hansson (1782–1857) död. Varby sålde han efter några år (1865) till en av bönderna i Varby by. Svärmodern, Brita Nilsdotter (1790–1869) flyttade samtidigt till Mönnerum, där hon avled 1869.
Jonas Persson dog till följd av ”lunginflammation och difteri” i januari 1877. Han efterlämnade hustrun samt tre söner och tre döttrar. Sönerna Jon Alfred (1848) och Hans Gustav (1853) efterträdde honom som ägare och brukare av Mönnerum 1:3 innan den gården 1881 såldes till Olaus Andersson i byn.
Den äldste sonen, Nils Peter Jonsson (1838–1894), flyttade fjorton år gammal till sina morföräldrar i Varby i Östra Husby 1852. Där kallades han först ”gosse”, senare blev han dräng och så småningom arrendator. I Östra Husby gifte han sig med Johanna Charlotta Månsdotter (1841–1894) från Gröndal i Jonsberg och äktenskapet blev barnrikt. Familjen brukade Varby fram till att Jonas Persson avvecklade gården 1865. Nils Peter blev istället arrendator åt fadern på Möckeläng 1:2. Efter faderns bortgång ärvde han Möckeläng 1:2 och senare sålde han gården till sin kusin Johan Peter Pettersson (1840) som redan ägde Möckeläng 1:4.
Nils Peter Jonsson (1838–1894) övertog istället arrendet av Jonsbergs gård tillsammans med sin bror Jon Alfred Jonsson (1848–1939). De flyttade dit med sina familjer i november 1876. Jon Alfred gifte sig med Anna Lovisa Alexandersdotter (1846–1931) som var bördig från Äspdal i Häradshammar. Hennes far Alexander Månsson ägde en tid Mönnerum 2:3 (se nedan).
Nils Peter avled i kräfta trettondagsafton 1894 och hustrun Johanna Charlotta ett halvår senare också hon i kräfta. Ingen av dem nådde således femtio års ålder. De fem ännu hemmavarande barnen blev därmed föräldralösa och spreds på olika adresser. Den yngste sonen, fjortonårige Nils August Nilsson (1881–1957), blev fosterbarn hos sin farbror, Hans Gustav Jonsson i Lilla Mönnerum. Två av de äldre syskonen flyttade till Norrköping. Och de övriga två fick drängplatser i Hovgren respektive på Jonsbergs gård.
Jon Alfred Jonsson avslutade arrendeavtalet med ägaren av Jonsbergs gård efter tio år. Han blev istället arrendator av Björsäter och Ödebo som båda tillhörde Gottenviks säteri och ägdes av Gustav Olsson från Norrköping. Familjen Jonsson flyttade därför 1886 från Jonsberg och bosatte sig i Ödebo. Efter tio år i Ödebo gick flyttlasset till Mem i Tåby socken. När arrendet av Mem löpte ut i mars 1904 blev nästa adress Sätra gård i Gårdeby socken, sydväst om Söderköping. Sätra var på ett helt mantal jord och Jon Alfred står som ägare av frälsegården. Hustrun Anna Lovisa avled 1931 och Jon Alfred 1939 vid 90 års ålder.
Min mormors föräldrar, Magnus Alfred Jonsson och Anna Alexandra Nilsdotter, hyrde för en kortare tid bostad i Mönnerum 1:3. De flyttade in från Salsbäck 1:2 i november 1879 och ut till Salsbäck 1:3 i oktober 1880 där de övertog arrendet. Det var således medan Jon Alfred Jonsson fortfarande ägde Mönnerum 1:3 även om han var bosatt på Jonsbergs säteri och gården brukades av brodern Hans Gustav. Förre arrendatorn på Salsbäck 1:3, Niklas Nilsson, flyttade istället in i Mönnerum 1:3 och blev statdräng.
Lilla Mönnerum
Den från byn utflyttade gården, Mönnerum 1:4 (Lilla Mönnerum) tillhörde genom arv häradsdomaren Sven Persson i Litsläng (1803–1877). Strax efter att laga skiftet trätt ikraft sålde han sitt hemman till Jonas Persson i Mönnerum 1:3. Den senare gården avyttrades, som vi sett, till Olaus Andersson, medan Mönnerum 1:4 genom Hans Gustaf Jonsson blev kvar i släkten. Den kom dock genom giftermål att läggas samman med Salsbäck 1:2.
Hans Gustaf Jonsson (1853–1924) var gift med Johanna Karolina Håkansdotter (1856–1933), känd som ”moster Johanna”, och bosatt i Salsbäck. Lilla Mönnerum användes först som undantag för Hans Gustafs föräldrar Jonas Persson (1811–1877) och hans hustru Maja Lena Hansdotter (1816–1894). Gården kom senare att bli skollokal och lärarbostad.
Nya skolbyggnader hade på 1870-talet uppförts vid Dröstorp, Gottenvik och Riddartorp/ Ransätter. Liksom den redan befintliga kyrkskolan låg de i de östra och norra utkanterna av Jonsbergs socken. I de inre delarna saknades däremot skolor och barnen fick lång skolväg. Det torde vara anledningen till att skolan från 1880-talet fick disponera Mönnerum 1:4.
Folkskolläraren Sven August Almén (1858 i Vimmerby) flyttade in i mars 1880. Han stannade dock bara ett drygt år. Sommaren 1882 anlände istället folkskolläraren Johan Alfred Levin (1855). Han kom långväga ifrån. Levin var född i Barkeryd i Jönköpings län och adressen före Jonsberg var Habo socken i Skaraborgs län.
Luciadagen 1882 gifte han sig i Jonsbergs kyrka med Johanna Kristina Svensdotter (1861), bördig från socknen. Hon var dotter till Sven Johan Pettersson och Anna Carlsdotter som var bönder i Narvetorp och Granebo, innan de förvärvade Gummetorp 1:2. Makarna Levin fick flera barn tillsammans. Ett av dem var sonen Gustav (1900) som gick i faderns fotspår och blev folkskollärare. En tid var han verksam vid skolan i Dröstorp.
Levin blev en i bygden respekterad man och inte bara en fruktad lärare. Hans namn finns under ett stort antal bouppteckningar ofta tillsammans med fjärdingsmannen A.G. Svensson i Kvistom.
Folkskollärare Levin köpte 1905 Löktorpet. Det forna båtsmanstorpet ägdes fram tills dess gemensamt av de två bönderna i Salsbäck, Hans Gustav Jonsson med hustru och Magnus Alfred Jonsson med hustru. I församlingsboken 1914–1923 står Levin dessutom som ägare av Överbäcken. Troligen avses båtsmanstorpet nummer 20, som i längden 1933–1941 bytt namn till Fagertorpet. Överbäcken anges samtidigt som obebott. Levin kan ha ägt båda husen. Kyrkböckerna är svävande på den punkten.
Löktorpet hyrdes ut till en rad olika personer som ofta bara var kortvariga hyresgäster. Själv bosatte sig familjen Levin i Fagertorpet/Överbäcken. Johan Alfred Levin avled i mars 1932 och hustrun Johanna Kristina i juli 1941. Efter hans död övertogs Fagertorpet 1935 av dottern Johanna Sofia (1888). Hon hade tidigare arbetat som handelsbiträde. Av någon anledning som vi inte vet omyndigförklarades hon 1941. I församlingsboken för perioden 1933–1941 finns ytterligare fyra vuxna personer antecknade som omyndiga. Och 29 personer hade fått diagnosen sinnesslö.
Hans Gustav Jonsson och Johanna Håkansdotter bosatte sig i Lilla Mönnerum 1911 och gården var då utarrenderad till Karl Johan Karlsson i Salsbäck med hustru Anna Helena. Hon var bördig från Fyrskeda och systerdotter till Johanna. Första gången gårdsnamnet ”Lilla Mönnerum” nämns i församlingsboken är för perioden 1933–1941. Då var Hans Gustav död sedan 1924 och Johanna avled 1933.
Johanna Håkansdotter testamenterade ¼ mantal Mönnerum och ½ mantal Salsbäck till ”min syster- och guddotter Anna Helena Karlsson och hennes man Karl Johan Karlsson i Salsbäck” för en lösensumma av 10 000 respektive 15 000 kronor. Beloppet var klart under taxeringsvärdet och ansågs lågt. Det förmånliga priset försvarades med att Anna Helenas bröder hade fått ärva Fyrskeda respektive Narvetorp på fördelaktiga villkor.5
Utöver Mönnerum och Salsbäck ägde makarna Jonsson även ¼ mantal Gässlingsbo. Den gården testamenterade Johanna Karolina till ”min käre fosterson Karl August Hallsten”. Denne hade redan i flera år brukat och arrenderat Gässlingsbo. Det senare testamentet är daterat i Gässlingsbo den 16 oktober 1926 och bevittnat av poliskonstapel Josef Hjelm i Norrköping och folkskollärare Gustaf Levin i Jonsberg. (Se vidare Lars Nilsson ”Salsbäck” opublicerat).
Karl Johan Karlsson och hans hustru Anna hyrde ut Lilla Mönnerum till flera predikanter. Först i raden var Ernst Alvar Hedmo (1909) som tillsammans med hustru och dotter flyttade in i september 1939. De kom från Hällestad och lämnade Lilla Mönnerum i september 1941 för Risinge. Efter Hedmo följde predikanten Herman Emanuel Lundberg (1898). Han och familjen ankom i början av december 1941. Senare användes Lilla Mönnerum som arbetarbostad för drängar vid Salsbäck, innan det blev sommarställe.
Byggnaden är ännu kvar i släkten. Einar Karlsson efterträdde sin far Karl Johan Karlsson som ägare. Och efter Einar Karlsson har hans dotter Ann Lovis (Anna Lovisa) och dotterdotter Åsa behållit byggnaderna men sålt av marken. Det blir sex generationer räknat från Jonas Persson.
Ägarlängd för Mönnerum 1
| Period | Mönnerum 1:2 (1/2 mtl) | Mönnerum 1:3 (1/4 mtl) | Mönnerum 1:4 (1/4 mtl) |
|---|---|---|---|
| 1863–70 | Äg. Olof Nilsson (1791–1867), h. Annika Jonsdotter (1798); Äg. måg Anders Nilsson (1814), h. Brita Olovsdotter (1817); | Äg. Jonas Persson (1811), h. Maja Lena Hansdotter (1816); | Äg. Sven Persson (1803) i Litsläng; Äg. Jonas Persson (1811), h. Maja Lena Hansdotter (1816); |
| 1871–79 | Äg. Anders Nilsson (1814), h. Brita Olovsdotter (1817); Bruk. 1876- sonen Olaus Andersson (1843), h1. Christina Persdotter (1847); På undantag Annika Jonsdotter (1798–1872); | Äg. sonen Jon Alfred Jonsson (1848), h. Anna Lovisa Alexandersdotter (1846) till Jonsberg 1876; Bruk. sonen Hans Gustav Jonsson (1853) i Salsbäck; | Äg. Jonas Persson (1811–77), h. Maja Lena Hansdotter (1816); Äg./bruk sonen Hans Gustav Jonsson (1853) i Salsbäck; På undantag Maja Lena Hansdotter (1816); |
| 1880– 90 | Anders Nilsson (1814–83), h. Brita Olovsdotter (1817); Äg./Bruk. Olaus Andersson (1843), h1. Christina Persdotter (1847–87), h2. Maria Amalia Vikström (1864); | Äg. Jon Alfred Jonsson (1848) på Jonsberg; Äg./Bruk. 1881- Olaus Andersson (1843) på Mönnerum 1:2; | Äg./Bruk. Hans Gustav Jonsson (1853) i Salsbäck; På undantag Maja Lena Hansdotter (1816); |
| Mönnerum 1:2, 1:3 (3/4 mantal) | |||
| 1891–95 | Äg./Bruk. Olaus Andersson (1843), h2. Maria Amalia Vikström (1864), fosterdotter Ruth, Ingeborg Helena Liljestrand (1882); På undantag Brita Olovsdotter (1817–94); | Äg./Bruk. Olaus Andersson (1843) på Mönnerum 1:2; | Äg./Bruk. Hans Gustav Jonsson (1853) i Salsbäck; På undantag Maja Lena Hansdotter (1816–94); |
| 1896–1904 | Äg. Olaus Andersson (1843), h2. Maria Amalia Vikström (1864), fosterdotter Rut Liljestrand (1882); Bruk. Ernst Karlsson (1877) på Mönnerum 2:4; | Äg./Bruk. Hans Gustav Jonsson (1853) i Salsbäck; | |
| 1905–13 | Äg. Olaus Andersson (1843); h2. Maria Amalia Vikström (1864), fosterdotter Rut Liljestrand (1882); Arr. Ernst Karlsson (1877), h. Tekla Amanda Herzell (1878–1913); | Äg. Hans Gustav Jonsson (1853), h. Johanna Karolina Håkansdotter (1856); Arr. Karl Johan Karlsson (1872) i Salsbäck; | |
| 1914–23 | Äg. Olaus Andersson (1843–1918), Äg. änkan Maria Amalia Vikström (1864), fosterdotter Rut Liljestrand (1882); Arr. -1914 Ernst Karlsson (1877); Arr. 1914–18 Karl August Karlsson (1851–1918), h. Anna Fredrika Persdotter (1856); Arr. sonen Karl Viktor Karlsson (1896); | Äg. Hans Gustav Jonsson (1853), h. Johanna Karolina Håkansdotter (1856); Arr. Karl Johan Karlsson (1872) i Salsbäck; | |
| 1923–32 | Äg. Maria Amalia Vikström (1864), fosterdotter Rut Liljestrand (1882); Arr. -1929 Karl Viktor Karlsson (189?), h. Ingrid Sofia Hjelm (1901); Arr. 1929- Sven Arvid Johansson (1890), h. Alfrida Eleonora Lindström (1888); | Äg. -1924 Hans Gustav Jonsson (1853–1924); 1924- Hans Gustav Jonssons sterbhus; Arr. Karl Johan Karlsson (1872); | |
| 1933–41 | Äg. -1933 Maria Amalia Vikström (1864–1933); Äg. 1933–39 fosterdottern Rut Ingeborg Helena Liljestrand (1882); Arr. 1929–39 Sven Arvid Johansson (1890), h. Alfrida Eleonora Lindström (1888); Äg./Bruk. 1939- Arvid Georg Pettersson (1902), h. Anna Gunborg Larsson (1900), son Sture Georg (1930); | Äg. Hans Gustav Jonsson sterbhus, Johanna Karolina Håkansdotter (1856–1933); Arr./Äg. 1933- Karl Johan Karlsson (1872), h. Anna Helena Nilsson (1878); | |
| 1942–51 | Äg./Bruk. Arvid Georg Pettersson (1902), h. Anna Gunborg Larsson (1900), son Sture Georg (1930); | Äg. Karl Johan Karlsson (1872), h. Anna Helena Nilsson (1878–1950); Arr. Nils Einar Karlsson (1906) h. Helena Birgitta Vernersson (1907); | |
Mönnerum 2, Uppgården (1 mantal)
Mönnerums Uppgård var vid tiden för laga skiftet uppdelad på tre enheter vardera om 1/3 mantal. Alla hemmanen ägdes av omyndiga arvingar efter de nyligen och i arbetsföra år avlidna bönderna Lars Svensson (1809–1855) och Jonas Carlsson (1814–1855).
Vid laga skiftet 1858 företräddes Lars Svenssons två andelar av sonen Sven Larsson (1835) från Möckeläng samt av Anders Persson från Mullingstorp som förmyndare för de omyndiga barnen. Petter Carlsson från Fagerhult i Östra Ny var förmyndare för avlidne Jonas Carlssons och Anna Stina Fredriksdotters omyndiga barn och företrädde dem vid laga skiftet. Petter var för övrigt bror med Jonas. Under skiftets gång blev de tidigare omyndiga barnen myndiga och kunde därför i slutskedet företräda sig själva och sina gårdar.
De som efter laga skiftet tog över Uppgårdens tre hemman var söner till Jonas och Lars: Nils Gustaf Larsson (1838), Anders Magnus Larsson (1840) och Carl Fredrik Jonsson (1841).
Mönnerum 2:2 och 2:3
Anders Magnus Larsson (1840) gifte sig 1863 med Kristina Karolina Alexandersdotter (1841) från Äspdal i Häradshammar. Bröllopet ägde således rum innan skiftet var helt avslutat. Han ärvde den gård som kom att få beteckningen Mönnerum 2:2 och familjen skulle bo kvar i byn. De övriga två gårdarna skulle flyttas ut. På ogifte Nils Gustaf Larssons (1838) lott föll Mönnerum 2:3 med krav på att flytta till Västerängen på vägen mot Möckeläng. Jonas Carlssons son Carl Fredrik Jonsson (1841) skulle flytta ännu längre bort, till Hagtäppan ungefär mittemot Mönsebo på andra sidan sjön eller ån och nära Fettsätters och Önsätters ägor. Den gården fick beteckningen Mönnerum 2:4. Först kallades den Lilla Mönnerum men namnet blev senare Norra Mönnerum. Carl Fredrik gifte sig 1868 med Johanna Augusta Ahlberg (1848) från Björby i Styrstad socken.
Nils Gustaf var kanske missnöjd med skiftet och/eller kravet på utflyttning. Möjligen kändes flyttningen av gården som en alltför betungande uppgift eller också stod inte hans håg till jordbruket. Hur som helst överlät han sitt hemman till Alexander Månsson i Äspdal, som i sin tur kontrakterade Anders Magnus som brukare. Den senare var, som vi minns, gift med en dotter till Alexander Månsson. Nils Gustaf stannade kvar en tid i Mönnerum 2:3 och hyrde där bostad av Alexander Månsson. Men 1870 lämnade han gården och etablerade sig som handelsman i Norrköping. Där avled han ogift 1915.
Någon utflyttning av Mönnerum 2:3 till Västerängen verkställdes aldrig. Gården förvärvades istället av Anders Magnus, som redan brukat ägorna i flera år. Han lade samman 2:2 och 2:3 till en enhet om 2/3 mantal. Anders Magnus Larsson lämnade dock Mönnerum och Jonsberg i mars 1881 och flyttade med sin familj till frälsegården Vreta nr 1 på 3/4 mantal under Ållonö i Östra Stenby. Familjen bestod vid det laget av sju barn förutom Anders Magnus och Kristina Karolina.
Anders Magnus var 41 år och hustrun 40 år när familjen av okänd anledning lämnade Mönnerum för Östra Stenby. Under de kommande decennierna följde en lång kedja av flyttningar. I november 1886 befann sig familjen Larsson på väg till Ringarum i södra Östergötland. På Ållebråta storgård väntade Erik Gerhard Petersson (1860), med rötter från Visätter i Häradshammar, på sin nya ladugårdsarrendator. Kanske kände familjerna varandra på något sätt sedan tidigare. Tre år senare, 1889, finner vi Anders Magnus som daglönare bosatt på Passdal kvarn i Börrum. Året därpå var familjen tillbaka i Jonsberg.
De hyrde bostad i Nysätter på Fyrskeda ägor för att 1892 flytta till Äspdal i Häradshammar. Anders Magnus svärfar Alexander Månsson hade nyligen avlidit, varför gården nu ägdes av Magnus Månsson. Han anställde Anders Magnus som arrendator. Efter fem år i Äspdal gick flytten 1897 till Boberga i Östra Husby. Boberga nr 1 och 2 på tillsammans 1½ mantal ägdes vid den tiden av Johan Pettersson på Grevstad i Å socken. När arrendetiden var över 1903 och Anders Magnus 63 år gammal hyrde familjen bostad i Varby nr 3, inte så långt från Boberga. Vistelsen där stannade vid tre år.
Nästa adress blev S:t Anna socken. Anders Magnus fick arbete som gårdssnickare och familjen bodde först i lägenheten Mellankärr på Mörkö ägor. Senare flyttade de inom socknen till Görvik respektive Ramsdal. På den senare platsen avled Anders Magnus Larsson 77 år gammal i december 1917 till följd av ”åderförkalkning och svag hjärtverksamhet”. Hustrun Christina Carolina gick bort nästan på dagen två år senare, 1919.
Tjugofem år efter att Maja Lena Jönsdotter ansökte om laga skifte av Mönnerums by hade sönerna sålt föräldrahemmet och flyttat från Jonsberg. Man kan undra om det var den utvecklingen hon föreställde sig och ville underlätta ett kvarts sekel tidigare. Skiftet kan ha blivit dyrare än beräknat för Mönnerum 2:2, den i byn kvarvarande gården skulle bidra till kostnaderna för utflyttningen av i det här fallet två enheter. Maja Lena själv bodde kvar i undantaget på Mönnerum 2:2 fram till sin död i slag den 6 maj 1889. Hon begravdes i Häradshammars kyrka en vecka senare enligt attest av vice pastor Odahl.
Gården till salu
Som ny brukare av Mönnerum 2:2 och 2:3, efter familjen Larssons flyttning till Östra Stenby, tillträdde bondsonen Anders Peter Andersson (1854) från Mullingstorp i Häradshammar. Efter bara två år återvände han till Mullingstorp 1883. Ett skäl till den korta tiden kan vara att Mönnerum var till salu. Efter Anders Magnus Larssons sorti kom fortsättningsvis i stort sett varje ägarskifte innebära att en ny släkt flyttade in i mangårdsbyggnaden.
Johan Persson (1861) från Utangärstad i Östra Husby köpte Mönnerum 2:2 och 2:3 och flyttade in i slutet av maj 1883. Han var född i Berga nr 1 i Östra Husby och bara drygt 20 år när han ankom. I november 1885 gifte han sig med Hilda Maria Eriksson (1860) som var dotter till rättare Eriksson på Stensö i Östra Husby. Endast några dagar före giftermålet står hon som inflyttad till Jonsberg från Risinge socken. Tre döttrar föddes under åren i Mönnerum.
Johan anlitade min mormors pappa Magnus Alfred Jonsson (1854) som arrendator 1894. Han var gift med Anna Alexandra Nilsdotter (1854) från Salsbäck och de hade dottern Hilda Helena (1885), min mormor. Familjen kom tillflyttande från Löten (Kjerstinstorp) i Häradshammar.
Magnus Alfred var troligen kontrakterad för sex år. Vid sekelskiftet 1900 flyttade han och familjen från Mönnerum till Salsbäck 1:3 som han tillsammans med Anna Alexandra förvärvat av hennes systerdöttrar. Då hade Johan Persson med familj redan lämnat Mönnerum och flyttat till Agneskog i Häradshammar 1898. Torpet låg på Önsätters ägor intill Mönnerum och alldeles på gränsen mot Jonsberg, Johan Persson står i husförhörslängden som ägare av Agneskog, Ett år senare hade familjen flyttat vidare och var då skrivna i Drothems socken.
Björklund tar över
Den nye ägaren av Mönnerum 2:2 och 2:3 hette Fredrik Björklund (1837) med hustru Karolina Larsdotter (1834). De var båda födda i Björkviks socken i Södermanlands län. Föräldrarna var åbor och brukade gårdarna Svenstorp respektive Nyffe. Till Mönnerum kom familjen Björklund/Larsdotter i december 1897 från Lönö i Häradshammar. Fredrik hade varit befallningsman på Lönö i 27 år, alltsedan ankomsten dit 1871 från Tunaberg. Med köpet av Mönnerum blev han hemmansägare vid 61 års ålder.
Fredrik Björklund anlitade mågen Hjalmar Ferdinand Karlsson (1872) som ny arrendator efter Magnus Alfred Jonsson. Hjalmar var född i Borum i Mogata och sedan 1896 gift med Fredrika Sofia Björklund (1872). Paret flyttade in i Mönnerum 1899 från Norrköping.
Karolina Larsdotter fick bara några få år som bondhustru i Mönnerum. I mitten av juni 1902 dog hon 68 år gammal till följd av ”bröstlidande”. Fredrik Björklund avled 1914 vid 77 års ålder. Han led av en magsjukdom och behandlades av flera läkare bland andra doktor Hellström i Söderköping. Hellström var lasarettsläkare i Söderköping och det var där sjuka jonsbergsbor skulle söka vård. Norrköpings stad tillhörde vid den här tiden inte Östergötlands läns landsting utan svarade, liksom vissa andra större städer, för sin egen sjukvård.
Fredrik Björklund efterträddes av sin måg och arrendator Hjalmar Ferdinand Karlsson. Hustrun Fredrika Sofia Björklund gick bort i kräfta 1923. Barnen, som blev hela nio till antalet, antog efternamnet Hjalmarsson och var vid moderns död mellan 6 och 22 år gamla. Kort efter hustruns bortgång, 1928, sålde Hjalmar Mönnerum och flyttade till Hagerstorp där han blev arrendator hos Johan Gottfrid Andersson.
Bengt Vernersson
Som ny ägare av Mönnerums Uppgård tillträdde Bengt Erik Vernersson (1900). Tillsammans med föräldrarna, Karl Verner Andersson (1865) och Ida Nygren (1874), flyttade han in i Mönnerum 1928 från Skränge Södraberg i Östra Husby. I maj 1929 gifte sig Bengt med Signe Helena Andersson (1896) från Mastad i Östra Husby. Hustru Signe avled dock i barnsäng 1930. Bengt gifte om sig 1938 med Sofia Linnea Karlsson (1911) från Salsbäck 1:2. I Mönnerum föddes sönerna Nils Erik (1939) och Bengt Inge (1941). Den äldste sonen förolyckades i hemmet bara några år gammal.
I maj 1945 flyttade Bengt och Linnea Vernersson med sonen Bengt Inge från Mönnerum. Bengt valde att bli arrendator hos Axel Nicklasson i Svenneby i Häradshammar istället för hemmansägare i Mönnerum. Först finns familjen bokförd på 1/3 mantal skatte immediale Svenneby och kort därefter på ¼ mantal skatte Grönevad 1:5. Dottern Anna Margareta (1945) föddes strax efter ankomsten till Häradshammar.
Mönnerum 2:2 och 2:3 var relativt moderniserad när Vernerssons flyttade därifrån. Vatten- och avloppsledningar fanns indragna i mangårdsbyggnaden, liksom el och telefon. Restaureringen lär, enligt Svenska Gods och Gårdar, ha skett 1938. I ladugården mjölkades korna med maskin och därtill krävdes el och vatten. Gödselstaden var av hög kvalitet. Flera maskiner och större redskap var av modernt snitt och gården var delägare i en traktor men också i andra maskiner.6
Familjen Vernersson följdes av familjen Svenssons. David Elis Svensson (1897) var född i Möddebo som son till rättaren Carl Fredrik Svensson på Jonsbergs säteri och hans hustru. Efter drängplatser i Jonsberg, Kuddby och Furingstad och Stummelsätter i Häradshammar gifte han sig 1933 med Elsa Karolina Andersson (1904). Hon var född i Kärna socken och hade tjänat piga på många ställen och även i städer som Uppsala och Södertälje. Ett tag i början av 1920-talet var de dräng och piga på gården Björklund i Kuddby.
Norra Mönnerum (Mönnerum 2:4)
Carl Fredrik Jonsson var bara omkring 20 år gammal när han tog över lantbruket efter sin far Jonas Carlsson (1814) och på 1860-talet flyttade ut från byn till Hagtäppan vid gränsen mot Önsätter och Fetsätter. Han ägde Norra Mönnerum fram till 1909 då han och familjen flyttade till Östra Husby. Det senaste tiotalet år hade gården brukats av hans son Ernst Karlsson (1877) som även arrenderade Mönnerum 1:2 och 1:3 av Olaus Andersson.
Den nye ägaren av Norra Mönnerum hette också Jonsson, Adolf Fredrik Jonsson. Han var född 1858 i Mogata, gift sedan 1892 med Johanna Nilsdotter (1856) från Östra Husby. De flyttade in i slutet av oktober 1911 från Häradshammar. Deras enda barn var fosterdottern Rut Karolina Nilsson som föddes dagarna före jul 1894 i Häradshammar.
Adolf Fredrik brukade gården själv med hjälp av drängar fram till 1924, då han fyllde 66 år. En av drängarna var Nils Helmer Nilsson. Han var född i Sankt Olai församling i Norrköping 1895 och kom till Norra Mönnerum 1918 från Tunaberg på andra sidan Bråviken i Södermanland.
Nils Helmer, kallad Helmer, gifte sig med husets dotter Rut i augusti 1924. Giftermålet ledde till att han blev arrendator av Norra Mönnerum för att 1927 ta över som ägare. Deras förstfödda, sonen Gunnar, dog samma dag som han föddes i juli 1925. Rut och Helmer fick ytterligare fem barn: Rut Kerstin (1926), Bengt Helmer (1927), Nils Östen (1929–1929), Eva Karolina (1930–1930) och Hans Adolf (1931). Tre av de sex barnen dog således kort efter födseln.
Det var under Helmers tid som bonde i Norra Mönnerum som gården elektrifierades och anslöts till telenätet. Mangårdsbyggnaden skall ha renoverats 1936 enligt ägarens uppgift till bokverket Sveriges Bebyggelse. Vatten och avlopp drogs in i boningshuset och djuren tillförsäkrades likaså tillgång till vatten. Större redskap anskaffades i begränsad omfattning.7 Den som kom att ta över gården var den yngste sonen Hans, och efter honom dottern Anna.
Ägarlängd för Mönnerum 2
| Period | Mönnerum 2:2 (1/3 mtl) | Mönnerum 2:3 (1/3 mtl) | Mönnerum 2:4 (1/3 mtl) |
|---|---|---|---|
| 1863–70 | Äg./Bruk. Anders Magnus Larsson (1840), h. Kristina Karolina Alexandersdotter (1841); | Äg. Alexander Månsson i Äspdal; Bruk. Anders Magnus Larsson (1840) på Mönnerum 2:2; | Äg./Bruk. Carl Fredrik Jonsson (1841), h. Johanna Augusta Ahlberg (1848); |
| 1871–79 | Äg./Bruk. Anders Magnus Larsson (1840), h. Kristina Karolina Alexandersdotter (1841); | Äg. Alexander Månsson i Äspdal; Bruk. Anders Magnus Larsson (1840) på Mönnerum 2:2; | Äg./Bruk. Carl Fredrik Jonsson (1841), h. Johanna Augusta Ahlberg (1848); |
| Mönnerum 2:2, 2:3 (2/3 mantal) | |||
| 1880–90 | Äg./Bruk. -1881 Anders Magnus Larsson (1840), h. Kristina Karolina Alexandersdotter (1841); Bruk. 1881–1883 Anders Peter Andersson (1854); Äg./Bruk 1883- Johan Persson (1861), h. Hilda Maria Eriksson (1869); | Äg./Bruk. Carl Fredrik Jonsson (1841), h. Johanna Augusta Ahlberg (1848); | |
| 1891–95 | Äg. Johan Persson (1861), h. Hilda Maria Eriksson (1869); Bruk. 1894- Magnus Alfred Jonsson (1854), h. Anna Alexandra Nilsdotter (1853); | Äg./Bruk. Carl Fredrik Jonsson (1841), h. Johanna Augusta Ahlberg (1848); | |
| 1896–1904 | Äg. -1898 Johan Persson (1861), h. Hilda Maria Eriksson (1869); Äg. 1898- Fredrik Björklund (1837), h. Karolina Larsdotter (1834–1902); Arr. -1900 Magnus Alfred Jonsson (1854), h. Anna Alexandra Nilsdotter (1853); Arr. 1900- måg Hjalmar Ferdinand Karlsson (1872), h. Fredrika Sofia Björklund (1872); | Äg. Carl Fredrik Jonsson (1841), h. Johanna Augusta Ahlberg (1848); Arr. Ernst Karlsson (1877), h. Tekla Amanda Herzell (1878); | |
| 1905–13 | Äg. Fredrik Björklund (1837); Arr. måg Hjalmar Ferdinand Karlsson (1872), h. Fredrika Sofia Björklund (1872); | Äg -1909 Carl Fredrik Jonsson (1841–1913) h. Johanna Augusta Ahlberg (1848); Äg. 1911- Adolf Fredrik Jonsson (1858), h. Johanna Nilsdotter (1856), fosterdotter Rut Karolina Nilsson (1894); Arr. -1911 Ernst Karlsson (1877), h. Tekla Amanda Herzell (1878); | |
| 1914–23 | Äg. -1914 Fredrik Björklund (1837–1914); Äg./Bruk. Hjalmar Ferdinand Karlsson (1872), h. Fredrika Sofia Björklund (1872); | Äg. Adolf Fredrik Jonsson (1858), h. Johanna Nilsdotter (1856), fosterdotter Rut Karolina Nilsson (1894); | |
| 1923–32 | Äg. -1928 Hjalmar Ferdinand Karlsson (1872), h. Fredrika Sofia Björklund (1872–1923); Äg. 1928- Bengt Erik Vernersson (1900), h1. Signe Helena Andersson (1896–1930); | Äg. -1927Adolf Fredrik Jonsson (1858), h. Johanna Nilsdotter (1856); Arr. 1924–27/Äg 1927- Nils Helmer Nilsson (1895), h. Rut Karolina Nilsson (1894); | |
| 1932–41 | Äg. Bengt Erik Vernersson (1900), h2. Sofia Linnea Karlsson (1911); | Äg. Nils Helmer Nilsson (1895), h. Rut Karolina Nilsson (1898); | |
| 1942–1951 | Äg. -1945 Bengt Erik Vernersson (1900), h2. Sofia Linnea Karlsson (1911); Äg 1945- David Elis Svensson (1897), h. Elsa Karolina Andersson (1904); | Äg. Nils Helmer Nilsson (1895), h. Rut Karolina Nilsson (1898). | |
Förtroendeuppdrag
Flera av bönderna i Mönnerum anlitades av socknen och häradet för olika slags uppdrag. Såväl Sven Persson (1696) som Sven Jonsson (1731/32) utsågs på 1700-talet till nämndemän för Östkinds härad. Olof Nilsson (1791–1867) i Nergården var nämndeman, kyrkvärd och elektor vid riksdagsmannavalet 1839. Dessutom var han sockenbankir. På granngården växte Sven Persson (1803) upp som med tiden blev nämndeman och häradsdomare men var då bonde i Litsläng.
Bland kyrkvärdar och nämndemän finns också: Nils Olovsson (1757), Lars Larsson (1770) och Jöns Nilsson (1778). Andra som fick förtroendet att vara kyrkvärd var Jonas Carlsson (1814) samt bröderna Jonas Persson (1811) och Per Persson (1808 gift i Möckeläng) liksom Jonas Perssons son Hans Gustaf Jonsson. Lars Svensson (1809) hade uppdrag som nämndeman och sockenföreståndare. Han var också som vi sett bouppteckningsman och auktionist. Anders Nilsson (1814) var ytterligare en nämndeman från Mönnerums by.
Kyrkvärdar och sockenföreståndare utsågs av sockenstämman som även valde sexmän och roteföreståndare. Även på dessa poster har bönder från Mönnerum varit rikt representerade.
Större brukningsenheter
Före laga skiftet fanns upp till minst sju bönder med familjer och tjänstefolk verksamma i Mönnerums by. Mot 1800-talets slut var det bara två bönder kvar i byn. Minskningen berodde inte bara på utflyttning av två gårdar utan också genom att gårdar lades samman till större enheter. Den processen startade redan före laga skiftet och inkluderade även granngårdar.
I Uppgården utökade Lars Svensson (1809) och Maja Lena Jönsdotter sina ägor genom att 1838 köpa en av byns övriga två gårdar. Ett drygt decennium senare, 1850/51, bytte de till sig 1/3 mantal Möckeläng. I utbyte lämnade de två hemman i Kälebo vardera om ¼ mantal. Det ena var Lars Svenssons arvegods, det andra hade makarna gemensamt köpt under äktenskapet. Gårdarna fördelades mellan sönerna Sven, Nils Gustaf och Anders Magnus. Alla tre sönerna flyttade efter hand från Mönnerum och Möckeläng. Vid början av 1880-talet fanns bara en bonde kvar i Mönnerums Uppgård.
I Nergården utökade Olof Nilsson (1791) och Annika Jonsdotter sina ägor upp till ½ mantal. Barnbarnet Olaus Andersson köpte 1881 ytterligare ¼ mantal Mönnerum, och därefter återstod även i Nergården bara en bonde. Kring sekelskiftet hade dessutom Nergården en tid samma arrendator som den från Uppgården utflyttade gården Norra Mönnerum (Mönnerum 2:4). Den från Nergården utflyttade gården Lilla Mönnerum (Mönnerum 1:4) lades genom giftermål samman med Salsbäck 1:2 och gick över till annan släkt. Till det gårdsinnehavet hörde till en början även Gässlingsbo som senare testamenterades bort.
Vid mitten av 1950-talet var fortsatt två bönder verksamma i gamla Mönnerums by. Båda hade låtit renovera sina hemman under slutet av 1930-talet och förnyat maskinparken efter tidens standard.
- Arkiv digital: Östkinds häradsrätt Bouppteckning FII:45 nr 1389 Olof Nilsson. ↩︎
- Arkiv digital: Bråbygdens domsaga Bouppteckning FII:9 nr 841 Olaus Andersson. ↩︎
- Arkiv digital: Bråbygdens domsaga Bouppteckning FII:17 nr 1065 Maria Amalia Andersson (f. Vikström). ↩︎
- Arkiv digital: Jordbruksräkningen 1944. Sveriges bebyggelse op.cit. s. 191. ↩︎
- Arkiv digital: Bråbygdens domsaga, Bouppteckning FII:17 nr 605, Johanna Karolina Jonsson (f. Håkansdotter). ↩︎
- Arkiv digital: Jordbruksräkningen 1944. Svenska gods och gårdar op.cit. s. 187. ↩︎
- Arkiv digital: Jordbruksräkningen 1944. Svenska Gods och Gårdar, op.cit. s. 188. ↩︎