Släktlinjer

Släktlinjer – Östergården

Östra skattehemmanet, eller Nergården, i Mönnerums by ägdes och brukades, som vi sett, under flera århundraden av en och samma släkt. Åtminstone från omkring 1640 och trehundra år framåt tycks släktingar ha avlöst varandra i generation efter generation. Det kan inte uteslutas att anorna går ännu längre tillbaka. Det är dock först med de äldsta bevarade husförhörslängderna från sent 1700-tal som vi med större säkerhet kan fastställa släktrelationerna.   

Inkluderar vi de något osäkrare uppgifterna från 1600-tal och tidigt 1700-tal handlar det om minst fyra obrutna släktled. Alla fyra utgår från Ramfrid Grelsdotter med make Jon Svensson.

Släktled 1

GenerationNamn
1Jon Svensson och Ramfrid Grelsdotter
2sonen Per Jonsson (d. 1729) gift 1676 med Anna Andersdotter
3sonen Sven Persson (1696–1775) gift med Maria Olovsdotter (1700–1776
4sonen Olov Svensson (1723–1782) gift med Anna Månsdotter (1740–1788)
5sonen Nils Olovsson (1756–1834) gift med Britta Olovsdotter (1765–1819)        
6sonen Olov Nilsson (1791–1867) gift med Annika Jonsdotter (1798–1872)
7dottern Brita Olovsdotter (1817–1894) gift med Anders Nilsson (1814–1883)
8sonen Olaus Andersson (1843–1918) gift med Christina Persdotter (1847–1887) omgift med Maria Amalia Vikström (1864–1933)
9fosterdottern Ruth Liljestrand (1882–1949)

En av de längsta släktlinjerna innehåller i det tredje ledet nämndemannen Sven Persson (1696–1775) i Nergården (Östergården) och hans hustru Maria Olovsdotter (1700–1776). De ägde och brukade den gård som senare skulle få beteckningen Mönnerum 1:2 och med tiden bli känd som Stora Mönnerum. Gården fanns i släkten redan när Sven Persson tillträdde som brukare 1718. Han beviljades, som vi minns, lagfart på ¼ Mönnerum 1733 efter att ha köpt gården av släktingar 1731.1 Anorna sträcker sig troligen bakåt till Jon Svensson och Ramfrid Grelsdotter, och möjligen ända till det tidiga 1600-talets Grels och i så fall kan vi lägga till ytterligare en generation. 

Sven gifte sig omkring 1720 med Maria Olovsdotter, och 1723 föddes ”Svens barn i Mönnerum kallad Olof”. På Östkinds härads höstting 1730 utsågs Sven Persson i Mönnerum till nämndeman och det uppdraget behöll han över lång tid. Mantalslängder från 1740-, 1750- och 1760-talen talar om ”nämndeman Sven”. Och enligt dödboken avled ”gamle nämndemannen Sven Persson i Mönnerum” i lungsot vid 79 års ålder den 11 november 1775. Hustrun Maria (1700) som var ”sängliggande” levde ytterligare några månader fram till mars 1776.  

Gården ärvdes av sonen Olov Svensson (1723–1782) gift med Anna Månsdotter (1740–1788). Han var bonde i Skriketorp innan han övertog fädernegården genom att lösa ut sina syskon Måns, Per, Britta och Anna.2 Olov avled 1782 i lungsot precis som fadern gjort. Hustrun Anna Månsdotter drev jordbruket vidare men även hon drabbades av lungsot och gick bort 1788, vid en ålder av 48 år.

Nils och Annas son Nils Olovsson (1756) gifte sig 1785 med Brita Olovsdotter (1765) från Salsbäck och de tog över gården. Brita var dotter till Anna (Annika) Andersdotter i hennes äktenskap med Olof Bengtsson. Nils beskrivs som ”ofärdig i högra sidan” i husförhörslängden 1806–1816 och även senare. Vi får också uppgifter om att han var kyrkvärd och nämndeman. Nils avled i kolik 1834 och efterlämnade sonen Olov (1791) och döttrarna Annika (1802) och Ingrid (1805).

Olov Nilsson (1791–1867) blev en av de mer namnkunniga bönderna i Mönnerum. Han fick förtroendeuppdrag inte bara som kyrkvärd och nämndeman utan även som elektor vid riksdagsmannaval. Och hans namnteckning finns under flera bouppteckningar. Hans hustru Annika Jonsdotter (1798–1872) var dotter till bonden Jon Sevardsson i en av granngårdarna i byn (släktlinje 4).

Olovs syster Annika (1802) gifte sig 1823 med Per Nilsson i Möckeläng. Efter att Annika avlidit 1825 gifte sig systern Ingrid (1805) med sin svåger omskrivne Per Nilsson i Möckeläng. Olov Nilsson och Annika Jonsdotter ärvde vardera 1/8 av sina fädernegårdar och löste ut sina syskon. Det gemensamma gårdsinnehavet blev därmed ½ mantal Mönnerum Nergård. De saknade manliga arvingar varför gården ärvdes av dottern Brita (1817) gift med Anders Nilsson (1814) från Lunnebo i Häradshammar.

Brita Olovsdotter (1817) var den femte generationen räknat från Sven Persson (1696). Hon och maken Anders fick flera barn. Äldst av syskonen var sonen Olaus (1843) som tog över gården efter föräldrarna. Han utökade ägorna ytterligare till ¾ mantal genom förvärv av granngården Mönnerum 1:3.

Olaus Andersson gifte sig först med Christina Persdotter (1847–1887) från Skälläng i Rönö, som dog till följd av lunginflammation 1887. Han gifte senare om sig med Maria Amalia Vikström (1864–1933) född i Gottenvik. Båda äktenskapen blev barnlösa. Gården togs över av fosterdottern Ruth Liljestrand (1882). Hon sålde 1939 Stora Mönnerum till Georg Pettersson (1902). Därmed gick gården ur släkten.     

Släktled 2

GenerationNamn
1Jon Svensson och Ramfrid Grelsdotter
2sonen Måns Jonsson (1640)
2dottern Maria Månsdotter gift med Per Månsson i Möckeläng
4dottern Kerstin Persdotter gift med Olof Persson i Gåsätter
5sonen Per Olofsson (d. 1750) gift med Kerstin Persdotter från Jägerstorp
6sonen Per Persson (1747–1783) gift med Ingrid Nilsdotter (1753–1776) från Önsätter,
omgift med Maria Persdotter (1758) från Hylinge; 
Maria omgift med Jonas Månsson (1753) 
7sonen Per Persson (1780–1811) gift med Lena Persdotter (1778–1834)                       
8sonen Jonas Persson (1811–1877) gift med Maja Lena Hansdotter (1816–1894)
9sönerna Jon Alfred Jonsson (1848–1939) gift med Anna Lovisa Alexandersdotter (1846–1931)
samt Hans Gustav Jonsson (1853–1924) gift med Johanna Karolina Håkansdotter (1856–1933)

På det som skulle bli Mönnerum 1:3 och efter hand en del av Stora Mönnerum finns likaså en släktlinje som från Jon Svensson och Ramfrid Grelsdotter sträcker sig över minst nio generationer.

Maria Månsdotter i den tredje generationen var kusin med Sven Persson i släktled ett ovan och gift med Per Månsson i Möckeläng. Enligt hennes önskemål ärvdes Mönnerum av hennes döttrar Kerstin och Anna Persdotter (se släktled 3) medan sönerna Måns och Gudmund fick ärva Möckeläng.

Kerstin Persdotter, som alltså ärvde ¼ mantal Mönnerum, var gift med Olof Persson (1677–1737) från Gåsätter och de fick sönerna Per och Olov. Hustru Kerstin och sönerna drev gården vidare efter Olofs död 1737. Den äldste sonen Per Olovsson (d. 1750) gifte sig med Kerstin Persdotter från Jägerstorp. Han övertog ¼ Mönnerum men också fädernegården 1/3 Gåsätter där familjen bosatte sig, och födde sonen Per (1747).

Även hustru Kerstins yngre son Olov Olovsson (d. 1785) lämnade Mönnerum tillsammans med hustrun Karin Håkansdotter och finns mantalsskriven på Gåsätter från 1760. Han övertog Gåsätter genom arv efter föräldrarna och lottdragning inför Östkinds häradsrätt 1759 med brorsonen Per Persson (1747).3 I väntan på att nämnde Per skulle bli vuxen brukades Mönnerum av Måns Månsson (1719–1776) och hustru Anna Jonsdotter (1721). Denne Måns var son till Måns Persson i Möckeläng och faster med Kerstin Persdotter i Mönnerum.  

Per Persson (1747–1783) blev bonde i Mönnerum i mitten på 1770-talet i samband med att han i oktober 1775 gifte sig med Ingrid Nilsdotter (1753–1776) från Önsätter. Ett år senare föddes deras son Per som bara överlevde i 13 timmar. Några månader senare, december 1776, avled hustrun Ingrid Nilsdotter i frossa, 23 år gammal. Änklingen Per Persson gifte om sig i oktober 1777 med Maria Persdotter (1758) från Hylinge. I det äktenskapet föddes fem barn inklusive ett tvillingpar 1783 och sonen Per (1780)

Bonden Per Persson (1747–1783) avled i bröstfeber 36 år gammal i maj 1783. Trots sin korta levnad han hann gifta sig två gånger och sätta sex barn till världen varav endast sonen Per (1780) överlevde till vuxen ålder. Tvillingarna Annika och Måns föddes några månader efter hans död.

Av bouppteckningen efter Per Persson framgår att han ärvt ¼ i gamla skattehemmanet Mönnerum efter sin framlidne fader, men också att han dragit på sig betydande skulder. Den störste fordringsägare var Nils Persson i Salsbäck. I samband med bouppteckningen hölls på sedvanligt sätt auktion på Per Perssons efterlämnade ägodelar bortsett från fastigheten. En stor del av inköpen gjorde hans änka för att kunna driva jordbruket vidare. Hon ropade bland annat in redskap, hästar, kor, får och svin. Inropen från utomstående, mestadels grannar, täckte bara omkring en tredjedel, av skulderna.4

Underskottet betalades av änkans blivande nye make drängen Jon Månsson i Sörby. I gengäld skulle han ersättas för utlägget vid arvskiftet efter henne och innan andra ägodelar skiftades. Uppgörelse därom träffades i juli 1784.5

Änkan Maria Persdotter (1758) gifte således om sig med Jonas Månsson (1753). Han var son till bonden Måns Andersson i Mönnerum. Nämnde Måns torde vara den Måns som var gift med Karin Jonsdotter och mantalsskriven på Mönnerums Uppgård på 1750-talet i skarven mellan Jon Sevardsson och Sven Jonsson (1731/32) (se ovan).

Maria Persdotter och Jonas Månsson drev gården fram till att hennes son från första äktenskapet Per Persson (1780–1811) tog över. Han gifte sig 1806 med Lena Persdotter (1778–1834) från en av granngårdarna i Mönnerums by. Lena var född i Karlösa i Häradshammar. Hennes mamma Kerstin Nilsdotter (1756) kom från Häggebo och var först gift med Per Nilsson (1749) i Karlösa för att senare gifta om sig och bli bondhustru i Mönnerums Uppgård (nr 6 nedan).

Per Persson (1780–1811) och Lena Persdotter (1778–1834) fick sönerna Per (1808) och Jonas (1811). Den senare var bara ett drygt halvt år gammal när fadern gick bort i bröstfeber. Gården brukades därefter, enligt mantalslängderna, först av Lena Persdotter själv och senare av Olov Nilsson den äldre i Salsbäck. 

Av de två sönerna blev det Jonas som tog över ¼ mantal Mönnerum Nergård, medan Per blev bonde i Möckeläng. Jonas Persson (1811–1877) och Maja Lena Hansdotter (1816–1894) från Varby i Östra Husby gifte sig 1836 och hon flyttade in som bondhustru i Mönnerum. Jonas utökade ägorna genom inköp av Mönnerum 1:4 (Lilla Mönnerum) från Sven Persson men också 1/3 mantal Möckeläng 1:2 efter Sven Larsson. Han ägde därefter 5/6 mantal jord.

Inte mindre än sju barn föddes i äktenskapet mellan Jonas och Maja Lena. Sonen Jon Alfred Jonsson (1848), tog över fädernegården efter Jonas död. Sonen Nils Petter Jonsson (1838–1894) ärvde Möckeläng 1:2 och sonen Hans Gustav Jonsson (1853–1924) blev ägare av Mönnerum 1:4. Bröderna fick således var sin gård.

Jon Alfred, som sedan 1876 var arrendator på Jonsbergs säteri, sålde dock 1881 Mönnerum 1:3 till grannen Olaus Andersson (se ovan nr 1). Arrendet av Jonsbergs säteri delade han med brodern Nils Petter som sålde Möckeläng 1:2 till sin kusin Johan Peter Pettersson. Kvar fanns Hans Gustav Jonsson som ägde och var bosatt på den från byn utflyttade gården 1:4. Hans Gustav gifte sig med Johanna Karolina Håkansdotter från Salsbäck. De fick inga egna barn och Mönnerum 1:4 kom istället att uppgå i hennes släkt. De tre bröderna Jonsson blev därmed de sista i denna långa släktlinje med förankring i Mönnerum.       

Släktled 3

GenerationNamn
1Jon Svensson och Ramfrid Grelsdotter
2sonen Måns Jonsson (1640);
3dottern Maria Månsdotter gift med Per Månsson i Möckeläng;
4dottern Anna Persdotter (1703–1765) gift med Rael Andersson (1699–1770)
5sonen Anders Raelsson (1728–1802) gift med Carin Jönsdotter (1735)
6sonen Per Andersson (1766–1848) gift med Stina Svensdotter (1769–1815)
7sonen Sven Persson (1803–1877) gift med Maja Månsdotter (1802–1831) omgift med Maja Persdotter (1811)

På det hemman som skulle bli Mönnerum 1:4 kan sju generationer beläggas och även här kan anorna gå längre bak. Anna Persdotter (1703–1765) i generation 4 var syster med ovannämnda Kerstin Persdotter (se släktlinje 2). Annas far var Per Månsson i Möckeläng gift med Maria Månsdotter från Mönnerum.

Av bouppteckningen efter Anna Persdotter (1703–1765) framgår att hon ägt ”¼ Cavallerie Beneficie hemmanet Mönnerum”. Hon hade dels ärvt gården efter sina föräldrar, dels bytt till sig den ”utan penningar”, enligt bytesbrev 22 juni 1732, från sina bröder Måns och Gudmund Persson i Möckeläng.6 På gården fanns vid tiden för Annas bortgång fem namngivna kor, tre hästar, tre tjurar, två får och fyra svin. 

Anna Persdotter var gift med Rael (Ragvald) Andersson (1699–1770). De fick barnen Anders (1728), Maria (1735) och Per (1744). Dannemannen Rael Andersson avled 5 februari 1770 i ”håll och sting”. Hustrun var då död sedan fem år tillbaka, också hon av ”håll och sting”. Rael, eller Ragvald, Andersson härstammade från Risätter i Häradshammar, där hans föräldrar var bönder. Barnen Anders och Maria ärvde var sin gård i Mönnerum. Den yngste sonen Per Raelsson (1743) gifte sig med Ingrid Olofsdotter (1753–1810) från Salsbäck och blev bonde i Finntorp, Häradshammar.7

Sonen Anders Raelsson (1728–1802) gifte sig med Carin Jönsdotter (1735–1795). Innan de övertog Mönnerum hade Anders varit bonde i Önsätter medan brodern Per arbetade hemma på gården i Mönnerum. Anders med hustru finns mantalsskrivna på hennes föräldragård ¼ Önsätter från 1759 och de äldsta barnen föddes där: Annika (1760), Maria (1763), Per (1766) och Jöns (1768). Familjen bodde således kvar i Önsätter ännu i slutet av 1760-talet och flyttade troligen till Mönnerum i samband med Rael Anderssons bortgång 1770. Då hade Anders löst ut sina syskon Per och Maria. Gården hade tillfallit Anders efter lottdragning mellan bröderna. Fadern Rahl hade samtidigt garanterats rätt att bruka gården så länge han själv ville.8 I Mönnerum utökades familjen Anders Raelsson med ytterligare tre barn: Karin (1771), Ingrid (1773–1777) och Anders (1776).

Anders Raelsson och hans hustru Carin Jönsdotter ärvde såväl hans som hennes föräldrahem i Mönnerum respektive Lillgården i Önsätters by. Anders drog på sig så stora skulder att han beslöt sälja hustruns ¼ Önsätter för att kunna behålla sitt eget ¼ Mönnerum. Önsätters Lillgård köptes av deras måg Jon Jonsson i Ugglö gift med dottern Annika Andersdotter. Samtidigt fick hustrun Carin lov att avsäga sina arvsrätter i Mönnerum och Önsätter.9

Sonen Jöns (1768) föll offer i den smittkoppsepidemi som härjade i bygden 1770. Drygt två år gammal avled han den 25 maj i ”koppor”. Totalt dog i Jonsberg tretton små barn i ”koppor” mellan februari och oktober 1770. Till de drabbade familjerna hörde även Anders syster, Maria Raelsdotter med make Jon Sevardsson, som förlorade en son. Anders och Marias kusin i Möckeläng, Måns Gudmundsson, miste en dotter liksom Håkan Svensson och Karin Svensdotter från Mönnerums Uppgård. Det var uteslutande barn som dog i ”koppor”. Den vuxna befolkningen tycks ha klarat sig bättre.

Anders Raelsson (1728–1802) drabbades av slaganfall och avled i mars 1802. Han var då änkling efter att hustrun dött i lungsot 1795. Av bouppteckningen efter hustrun Carin Jönsdotter framgår bland annat att det fanns åtta kor på gården samtliga namngivna enligt tidens sed.10 Makarna efterlämnade flera barn bland annat sönerna Per (1766–1848) och Anders (1776–1834) som båda var bosatta i Mönnerum vid faderns död.11

Den äldste sonen Per Andersson (1766–1848) tog över gården efter fadern efter att ha löst ut sina syskon, Anders och Karin.12 Per gifte sig 1797 med Stina Svensdotter (1769–1815) som var dotter till Sven Nilsson (1731) som en tid ägde hela Mönnerums Uppgård (se ovan). Pers bror Anders (1776–1834) arbetade som dräng i Mönnerum och uppges i husförhörslängden 1817–1834 som ”mycket sjuklig”. Han dog i slag bara några dagar före jul 1834. Systern Karin gifte sig och blev bondhustru i Glofshult.

Bouppteckningen efter nämnde Anders Andersson (1766–1834) visar att han hade en fordran på brodern Per för inlösen av ¼ mantal Mönnerum samt ränta från år 1819. Pers son Per Mönner hade dock 1829 erbjudit sig att betala 1/3 av beloppet om hans farbror skulle behöva medel på sin ålderdom. Per Mönner bodde vid det tillfället på kronobefallningsbostället Östra Helgestad i Östra Husby. De övriga barnen ansåg sig inte betalningsskyldiga.  Bouppteckningen visar vidare att den bortgångne Anders Andersson vårdats i hemmet av Pers son Sven Persson (1803) och att denne lagt ut pengar för läkemedel samt för begravningskostnader.13

Per Andersson (1766–1848) dog på grund av ålderdomssvaghet 1848. Gården hade då övertagits av sonen Sven Persson (1803–1877) och Per bodde sedan länge på undantaget. Sven gifte sig 1827 med Maja Månsdotter (1802) från Svenneby i Häradshammar. Hon avled i barnsäng bara 29 år gammal 1831. Två år senare gifte Sven om sig med Maja Persdotter (1811) från Gåsätter i Häradshammar. Den familjen flyttade till Jämjö i Östra Husby 1843, men ägde fortsatt ¼ mantal Mönnerum Nergård. Som arrendator (brukare) av hemmanet anlitades Petter Petterson (1816) med hustru Anna Nilsdotter (1812). De kom inflyttande från Östra Stenby 1844 och fortsatte 1849 från Mönnerum till Björsätter.

Jämjö var en gård på hela 2½ mantal och ägdes av ”herr commissarie” Per Mönner, alltså Sven Perssons bror. Sven arrenderade 1/3 av Jämjö, ”tredingsbruk”, fram till 1848 då han köpte Litsleäng i Häradshammar och flyttade dit med sin familj. Sven Persson stod samtidigt kvar som ägare av ¼ mantal Mönnerum Nergård. Efter att laga skiftet av Mönnerum var slutfört 1865 sålde dock Sven Persson Mönnerum 1:4 till Jonas Persson på Mönnerum 1:3. Därmed försvann den här släkten ut Mönnerums historia. Hemmanet 1:4 togs visserligen över av en annan Mönnerums-släkt men bara för att snart därefter gå över i en släkt knuten till Salsbäck 1:2. 

Sven Persson (1803) dog i vattusot 1877. Vid den tidpunkten ägde han ½ mantal Häradshammar, 2/52 mantal Litsleäng, 49/400 mantal Satterstad utjord samt ¼ av Wirsätters äng. Resten av ¼ mantal Litsleäng ägdes och brukades av sonen Sven Peter Svensson på Häradshammars gård. Wirsätters äng hade varit gemensam mark för bönderna i Mönnerums by fram till skiftet 1802 (se ovan). I samband med försäljningen till Jonas Persson förbehöll sig Sven Persson, enligt köpebrev 16 mars 1864, äganderätten till sin del av ängen. Arvtagare var sonen hemmansägaren Sven Peter Svensson i Häradshammar.14

Per Anderssons och Stina Svensdotters söner Sven och Per gjorde båda två en anmärkningsvärd karriär inom rättsväsendet. Sven Persson (1803–1877) var inte bara bonde och ägare av flera gårdar, han utsågs dessutom till nämndeman och häradsdomare.15 Brodern Per (1808–1852) bytte efternamn från Andersson till Mönner. Sådana namnbyten förekom men var mycket ovanliga i det tidiga 1800-talet.16 Redan i husförhörslängden för Jonsberg 1817–1834 kallade han sig Mönner. Per Persson Mönner blev senare kronolänsman och hovrättskommissarie, bosatt först i Östra Husby (Helgestad, Bossgård och Jämjö) innan han 1844 flyttade till Täktö i Klockrike. När han avled 44 år gammal 1852 till följd av leversot var han skriven på ¼ mantal Stenkulla i Klockrike socken.

Släktled 4

GenerationNamn
1Jon Svensson och Ramfrid Grelsdotter
2sonen Måns Jonsson (1640)
3dottern Maria Månsdotter gift med Per Månsson i Möckeläng
4dottern Anna Persdotter (1703–1765) gift med Rael Andersson (1699–1770)
5Maja Raelsdotter (1735–1780) gift med Jon Sevardsson (1741–1814), Jon omgift med Annika Ingesdotter (1760–1810)
6dottern Ingrid Jonsdotter (1774–1847) gift med Lars Larsson (1770–1857)
7sonen Jonas Larsson (1810–1835) med hustru Cajsa Månsdotter (1808–1838)

Den fjärde släktgrenen kan relateras till den gård i Mönnerums by som Per Jonsson (d. 1729) gjorde anspråk på i början av 1710-talet men som Östkinds härads tingsrätt tilldömde Jon Sevardsson (d. 1748) från Salsbäck (se ovan). Den som senare kom att ärva ”¼ av gamla skattehemmanet knektgården Mönnerum” och lösa ut sina släktingar var Maja Raelsdotter.17 Hon var dotter till Rael Andersson och Anna Persdotter och bror med Anders Raelsson (släktlinje 3). Genom sina föräldrar och farföräldrar var hon släkt med förre ägaren, Jon Sevardsson (d. 1748).

Maria gifte sig i oktober 1767 med Jon Sevardsson (1741–1814). Jon var sonson till den förre ägaren av Mönnerum, Jon Sevardsson (d. 1748), och makarna således på distans släkt med varandra. Den yngre Jon Sevardsson var född i Hälltorp och son till Sevard Jonsson och Ingrid Sverkersdotter.18 När Jon nått vuxen ålder städslades han som dräng i Mönnerum av Sven Jonsson (1731). I byn fann Jon och Maria tycke för varandra och gifte sig.

Sju barn föddes i äktenskapet men endast dottern Ingrid (1774) överlevde till vuxen ålder. Deras förstfödda fick namnet Jon efter fadern. Han föddes nyårsafton 1767, döptes på nyårsdagen och avled tio dagar senare efter att ha kvävts i sängen av modern. Sådana olyckor var inte helt ovanliga vid denna tid och föranledde denna gång inte någon närmare utredning.

Sonen Anders (1768) var ett av de tretton barn som föll offer i den smittkoppsepidemi som härjade i Jonsberg mellan februari och oktober 1770. Drygt två år gammal begravdes han den 25 maj efter att ha avlidit i ”koppor”. Andra familjer som drabbades av den elakartade sjukdomen var Marias bror Anders Raelsson, hennes kusin Måns Gudmundsson i Möckeläng och grannen Håkan Svensson. (Se vidare Anders Raelsson i släktlinje 3).

En annan vanlig och dödsbringande barnsjukdom var mässling. Jon och Marias tredje barn Anders (1771) var ett av många barn som fick sätta livet till. Han dog 1777, sex år gammal. Ett halvår dessförinnan, i början av juli 1776, födde Maria Raelsdotter trillingar. Alla tre dog inom någon vecka. Maria själv han inte fylla 45 år innan hon avled 1780 i ”håll och sting”, dvs lungsjukdom.  

Den efterlevande maken, Jon Sevardsson (1741–1814), gifte samma år om sig med Annika Ingesdotter (1760–1810) från Vånga i Häradshammar. Hennes bror, Per Ingesson, var för övrigt bonde i Möckeläng och 1793 mantalsskriven som arrendator på 1/3 mantal Mönnerums Uppgård. Arrendet övertogs därefter av Per Ingessons svåger Jon Sevardsson.19

I äktenskapet mellan Jon Sevardsson och Annika Ingesdotter föddes sju barn, liksom i hans första gifte. En av sönerna, Inge (1787), dog i den epidemi av kikhosta som bröt ut sommaren 1793. Det enda av barnen som överlevde till vuxen ålder var dottern Annika (1798–1872). Hon kom att gifta sig med Olof Nilsson i granngården (nr 1 ovan). Jons hustru, Annika Ingesdotter, var 50 år när hon den 26 december 1810 avled i ”håll”. Jon Sevardsson överlevde således både sina hustrur och avled 1814 i lungsot vid 73 års ålder. Av hans fjorton barn nådde endast två döttrar vuxen ålder, och båda två blev bondhustrur i Mönnerums by.  

Gården ärvdes av systrarna Ingrid (1774) och Annika (1798) Jonsdotter. De erhöll vardera 1/8 mantal Mönnerum Nergård. Ingrid gifte sig vid 24 års ålder med Lars Larsson (1770–1857), bondson från Uppgården. Lars tilldelades förtroendeuppdrag som kyrkvärd och nämndeman och han var ofta anlitad som förrättare av bouppteckningar.

Sonen Jonas Larsson (1810–1835) var bara 24 år gammal när han avled i ”vattensot och blodstörtning”. Den efterlämnade hustrun Cajsa Månsdotter (1808–1838) var född i Lövdal som dotter till Måns Månsson (1781–1817) och Maja Jonsdotter (1779–1833). Före giftermålet hade hon tjänat piga i Mönnerum. Cajsa Månsdotter dog några år efter maken i lungsot. Sonen Jonas Jonsson (1834) blev därmed föräldralös redan vid fyra års ålder.

Efter att Ingrid Jonsdotter avlidit 1847 beslöts att hemmanet, 1/8 mantal kronoskatte Mönnerum, skulle utarrenderas på två år genom auktion. Växande gröda och lösegendomen skulle likaså bortauktioneras. Årligt undantag förbehölls för arvingarna.20

Tanken eller förhoppningen var kanske att Jonas Jonsson (1834) skulle överta gården när han blev vuxen. Så blev dock inte fallet. Han blev först dräng i Stenvik och flyttade 1850 till Häradshammar efter att ha fått drängplats i Svenneby. En så liten enhet som 1/8 mantal gick kanske inte längre att leva på. Jonas Larsson representerar den femte och sista generationen ur denna släkt med anor från Mönnerum. 

Lars Larsson bodde kvar i Mönnerum som undantagsman, innan han 1856 togs in på fattighuset. Han avled en kort tid senare, 1857, vid den aktningsvärda åldern av 87 år. Hela hemmanet, på ¼ mantal, kom att övertas av grannen Olov Nilsson (nr 1 ovan) och hans hustru Annika Jonsdotter som var arvtagerska till 1/8. De två hemmanen, vardera om ¼ slogs samman till ½ mantal Mönnerum.   

Släktlinjer – Västergården

Det västra skattehemmanet, eller Uppgården, i Mönnerums by ägdes och brukades, liksom det östra, under lång tid av personer ur en och samma släkt. Efter sex generationer räknat från 1640-talet bröts dock kedjan i slutet av 1700-talet. De familjer som därefter tog vid stannade i Mönnerum upp till tre eller fyra generationer.

Släktled 5

GenerationNamn
1Sven Nilsson (1738–1802) gift med Kerstin Olovsdotter (1738–1767) omgift med Ingrid Jonsdotter (1752)
2dottern Annika Svensdotter (1738–1767) gift med Olof Persson (1756–1791) omgift med Sven Jonsson Lindberg (1744–1812);
3sonen Sven Svensson (1803) med hustru Maja Jonsdotter (1802–1832)

Sven Nilsson (1738–1802) var född i Rocklösa. Han tog över gården, som var en frälsegård under Broxvik, efter sin far Nils Timansson. Svens första hustru hette Kerstin Olovsdotter (1738–1767) och deras barn Nils (1763) och Annika (1765) var födda i Rocklösa. Sven gifte om sig med Ingrid Jonsdotter (1752) från Lindöja och de köpte in sig i Mönnerums Uppgård så att de en tid kom att äga hela hemmanet (se ovan). Flera barn föddes i äktenskapet, men det var dottern Annika som kom att överta det tredjedelshemman i Mönnerums Uppgård som Sven Nilsson behöll. Familjen flyttade till Broxvik 1787 där Sven anställdes som gårdsfogde. Mönnerum brukades under hans frånvaro av Nils Olofsson (1756) med hustru Brita Olovsdotter i granngården (släktlinje 1). Snart var dock Sven tillbaka i Mönnerum för att 1792 flytta till Djäknetorp. Per Ingesson i Möckeläng och Jon Sevardsson (nr 4 ovan) anlitades då som arrendatorer.

Hemmanet, 1/3 mantal Mönnerums Uppgård, ärvdes efter Sven Nilsson av dottern Annika Svensdotter (1765) gift med lotsen Sven Jonsson Lindberg (1744). Båda hade varit gifta tidigare. Annika äktade 1788 lotsdrängen Olof Persson Lindström (1756). Deras dotter Anna Stina föddes på Lindöja 1789. Två år senare drunknade Olof Persson i en olycka 1791.

Änkan gifte om sig 1792 med änklingen och lotsen Sven Jonsson Lindberg (1744–1812) från Lindöja. Hans första hustru hette Kari Larsdotter (1730–1790) och hon var mor till ovannämnde Olof Persson, alltså Annikas make. Släktskapet var så nära att de behövde kungligt tillstånd för att få gifta sig. Deras gemensamma son Olov föddes 1793 och Sven 1803.

Gården brukades några år i början av 1810-talet av sonen Olov Svensson (1793) och därefter av sonen Sven Svensson (1803). Sven gifte sig 1825 med Maria Jonsdotter (1803) från Utsätter, men flyttade till Skällvik 1832 efter hustruns bortgång i lungsot samma år. De övriga två hemmavarande sönerna Olov (1793) och Jöns (1798) hade flyttat till Häradshammar 1825. Genom dottern Anna Stina Olofsdotter behölls dock anknytningen till Mönnerum. Hon gifte sig nämligen med en av bönderna i Uppgården, Fredrik Fredriksson (släktlinje 6) och deras ättlingar levde vidare i Mönnerum genom ytterligare tre generationer.

Efter att bröderna Svensson lämnat släktens gård i Mönnerum köptes hemmanet gemensamt av det unga paret Olov Andersson (1810) och Cajsa Jönsdotter (1806). Hon var bonddotter från Lövdal och han bondson från Drögestad i Dagsberg. Deras tid i Mönnerum blev dock kort. Olov dog i ”håll” i februari 1833, bara 23 år gammal. I maj samma år föddes sonen Anders, som ärvde 2/3 av gården efter fadern. Anders liv varade bara i några månader. Han avled i ”slag” i början av september 1833 och en bouppteckning upprättades i slutet av oktober.21

Cajsa Jönsdotter stod därefter som ensam ägare av 1/3 mantal Mönnerums Uppgård. Hon flyttade dock tämligen omgående från Mönnerum till Östra Husby och sin trolovade Hans Persson i Korttorp. Därefter brukades gården några år av Per Hammarquist (1801) och Anna Larsdotter (1803) innan den förvärvades av grannarna Lars Svensson och Maja Lena Jönsdotter (släktlinje 7).      

Släktled 6

GenerationNamn
1Fredrik Fredriksson (1760–1793) gift med Kerstin Nilsdotter (1756–1812), Kerstin omgift med Lars Larsson (1733–1800);
2sonen Fredrik Fredriksson (1789–1866) gift med Anna Stina Olovsdotter (1779–1837)
3dottern Anna Stina Fredriksdotter (1815–1885) gift med Jonas Carlsson (1814–1855)
4sonen Carl Fredrik Jonsson (1841–1913)

Fredrik Fredriksson (1760–1793) var född i Gårdsjö i Häradshammar och gifte sig i Karlösa i samma socken 1789 med änkan Kerstin Nilsdotter (1756). Kerstin var född i Häggebo och syster till Per och Jonas Nilsson i Gummetorp. En tid bodde också Kerstin hos bröderna i Gummetorp innan hon 1777 flyttade till Karlösa som bondhustru åt Per Nilsson (1749). Maken hade alltså samma namn som brodern och de var dessutom födda samma år. Tre barn föddes i äktenskapet innan maken Per dog. Kerstin gifte om sig med ovannämnde Fredrik Fredriksson och de flyttade med sina barn till Mönnerums Uppgård 1790. Familjen hade då utökats med Kerstin och Fredriks gemensamma son Fredrik (1789). Det hemman de köpte hade tidigare ägts av Erik Svensson (1732) som i sin tur förvärvat gården av Jon Hansson i Kättinge (se ovan).

Fredrik Fredriksson avled 1793 i bröstfeber, vid en ålder av 33 år. Kerstin Nilsdotter blev därmed änka för andra gången och gifte 1794 om sig på nytt. Den nye maken hette Lars Larsson (1733–1800) och var frälsebonde från Fettsätter. Han hade tidigare varit torpare i Ängstorpet under Broxvik och gift med Lena Danielsdotter (1740). De hade flera barn tillsammans bland andra sonen Lars Larsson (1770). Det är samme Lars Larsson som gifte sig med Ingrid Jonsdotter (1733) och blev bonde i Mönnerums Nergård (släktlinje 4 ovan). Kerstin Nilsdotter (1756) blev änka en gång, ty maken Lars Larsson (1733–1800) avled i ”håll” i februari 1800. Av bouppteckningen efter Lars Larsson (1733) framgår att familjen ägde tre kor vid namn ”Blomstra”, ”Kungsöga” och ”Stina”.22

Kerstin Nilsdotter (1756–1812) avled i mars 1812 till följd av ”andetäppa”. Gården brukades några år av mågen Per Persson i Mönnerums Nergård som var gift med Kerstins dotter Lena (släktlinje 2) innan sonen Fredrik Fredriksson (1789) tog över.

Fredrik Fredriksson (1789) gifte sig 1811 med den jämngamla Anna Stina Olovsdotter (1789). Hon var dotter till Annika Svensdotter (1765) i hennes första äktenskap med Olof Persson (släktlinje 5). Fredrik och Anna Stina växte således upp på var sin gård i Mönnerum. Anna Stina Olovsdotter (1789–1837) avled i feber i november 1837 vid en ålder av 48 år. Fredrik hade överlevt sin hustru med nästan 30 år när han dog till följd av ”slag” den 9 mars 1866, 77 år gammal.

Dottern Anna Stina Fredriksdotter (1815) vigdes samman med Jonas Carlsson (1814) från Lunnebo i Häradshammar i Jonsbergs kyrka den 22 november 1839 och de övertog gården. Liksom många andra bönder i Mönnerum dog Jonas Carlsson (1814–1855) i tämligen unga år, blott 41 år gammal. Dödsorsaken uppgavs vara diarré. I dödboken har prästen även skrivit att kyrkvärden Jonas Carlsson var ”en redbar, duglig och av många saknad man”. Sonen Carl Fredrik Jonsson (1841) var bara 14 år vid faderns bortgång varför det dröjde till 1861 innan han kunde ta över gården. Carl Fredrik blev den sista i det här släktledet som verkade som bonde i Mönnerum.

Släktled 7

GenerationNamn
1Arvid Nilsson (1755–1815) och Elin Andersdotter (1739–1820)
2Elins dotter i tidigare gifte Lena Nilsdotter (1782–1837) gift med Jöns Nilsson (1788–1846)
3dottern Maja Lena Jönsdotter (1813–1889) gift med Lars Svensson (1809–1855)
4sönerna Nils Gustav Larsson ogift (1838–1915) och Anders Magnus Larsson (1840–1917) gift med Christina Carolina Andersdotter (1841–1919)

Arvid Nilsson (1755) var född i Oklunda i Östra Husby och gifte sig 1785 med änkan Elin Andersdotter (1739) från Grönvad i Häradshammars socken. Det var hennes tredje äktenskap varför hon hade flera barn med sig i boet, bland andra dottern Lena Nilsdotter (1782). I mantalslängderna från 1790-talet står ”Arvid Nilsson i Grönvad” som brukare av 1/3 mantal Mönnerums Uppgård. Senare köpte de hemmanet av ägaren, Olof Månsson från Utangärstad, och blev bönder i Mönnerum. Arvid avled 1815 i ”håll” och Elin 1820 till följd av ”ålderdom”. Hon blev 81 år.

Gården övertogs av Lena Nilsdotter (1782) som var Elins dotter i äktenskapet med Nils Olovsson i Grönvad. Den del av gården hon inte ärvde löste hon in av sina släktingar tillsammans med maken Jöns Nilsson.23

Jöns Nilsson (1788–1846) var, liksom svärfadern Arvid Nilsson, född i Oklunda och Arvid var bror med Jöns far Nils Nilsson. Jöns anförtroddes, likt många andra bönder i Mönnerum, med uppdrag som nämndeman och kyrkvärd. Av prästen i Jonsberg beskrevs han som en ”redlig och aktningsvärd man” i dödboken för 1846. Han var då änkling sedan flera år tillbaka. Hustrun hade nämligen avlidit i ”vattensot” i början av november 1837.

Lena Nilsdotter och Jöns Nilssons dotter Maja Lena (1813) representerar denna släktgrens tredje generation i Mönnerums Uppgård. Hon ärvde gården som enskild egendom efter sina föräldrar. År 1831 vigdes Maja Lena Jönsdotter i Jonsbergs kyrka med Lars Svensson (1809) från Kälebo och med Sven Larsson och Ingrid Månsdotter som föräldrar. Under äktenskapet förvärvade makarna 1838 tillsammans ytterligare 1/3 mantal Mönnerums Uppgård. Det måste ha varit den gård som tidigare ägdes av Olov Andersson (1810–1833) och hans hustru Cajsa Jönsdotter (1806) och dessförinnan av Annika Svensdotter (1765) gift med förre lotsen Sven Jonsson Lindberg (1742).

Lars Svensson och hans hustru Maja Lena Jönsdotter bytte 1850 dessutom till sig 1/3 mantal Möckeläng mot två gårdar i Kälebo vardera om ¼ mantal. Den ena var Lars Svenssons arvejord och den andra inköptes under äktenskapet. Familjen ägde därefter ett helt mantal jord fördelad mellan Mönnerum och Möckeläng.24

Lars Svensson avled på grund av ”bröstsjukdom” i december 1855 endast 46 år gammal. En dryg månad tidigare hade grannen Jonas Carlsson (släktlinje 6) också lämnat jordelivet mitt i sin krafts dagar. Lars Svensson efterlämnade hustru och åtta barn av totalt tio. Två av barnen hade således dött före fadern. Av prästens noteringar i dödboken framgår att Lars Svensson varit både nämndeman och sockenföreståndare, men också ”en mycket anlitad bouppteckningsman och auktionsförrättare”. Det styrks av bouppteckningen som visar att flera personer var skyldig honom pengar för resterande auktionsskulder.

Inget av de åtta barnen kom att stanna i Mönnerum. Sönerna Nils Gustaf (1838–1915) och Anders Magnus (1840–1917) ärvde visserligen var sitt 1/3 mantal Mönnerum Uppgård, men sålde senare gårdarna. Sonen Sven (1835–1919) ärvde 1/3 mantal Möckeläng som han likt sina bröder valde att avyttra.

När bouppteckning upprättades i juli 1889 efter den i maj samma år avlidna Maja Lena Jönsdotter var sonen Sven Larsson bonde i Hestad i Häradshammar. Anders Magnus Larsson var bosatt i Ringarum och Nils Gustav Larsson var handelsman i Norrköping. Den fjärde sonen, Lars August Larsson, hade emigrerat till Nordamerika. Tre av döttrarna var bondhustrur gifta med hemmansägare i Mullingstorp, Finntorp och Gäddestad. Dottern Anna Sofia var bosatt på Arkö och gift med kronolotsen Sven August Lindström.25

  1. Arkiv digital: Östkinds härads dombok 4 juni 1733 §15. ↩︎
  2. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:190 (1765) s. 332–333, Köpebrev daterat i Mönnerum 15 mars 1763. Måns Svensson var bosatt i Mönnerum, Per Svensson var bonde i Djäknetorp, Brita Svensdotter var gift med lotsen Anders Larsson på Gränsö och Anna Svensdotter bondhustru i Yxnö. ↩︎
  3. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:243 (1773) bild 8140 §24. Vid lottdragningen tillföll 1/3 Gåsätter Olof Olofsson och ¼ Mönnerum Per Persson. Olof fick dessutom ersätta Per med 150 daler kopparmynt. Den omyndige Per Persson företräddes av sin förmyndare Gudmund Persson från Möckeläng. Se även Arkiv digital: Bouppteckning FII:7 nr 949 1785, Olov Olovsson Gåsätter Häradshammar. ↩︎
  4. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, bouppteckning FII:7 nr 45, Per Persson 1783. Födelsenotis för Per Persson (1747) har inte återfunnits varken i Jonsbergs eller Häradshammars kyrkoarkiv. Sökningen har inkluderat åren runt 1747. Fadern bör dock ha varit Per Olovsson i Gåsätter som även ägde ett hemman i Mönnerums by. ↩︎
  5. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:319 (1785) bild 8300. ↩︎
  6. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:1 nr 1251 Anna Persdotter. Se även Östkinds häradsrätts dombok. ↩︎
  7. Ingrid Olofsdotters föräldrar var Anna Andersdotter och Olof Bengtsson. Olof var bördig från Finntorp. ↩︎
  8. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:214 (1769) s. 491, :221 (1771) s. 469 §50. ↩︎
  9. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:293 (1781) bild 8830 §16. ↩︎
  10. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:10, nr 981, Carin Jönsdotter. ↩︎
  11. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:14 nr 911, Anders Raelsson. ↩︎
  12. Arkiv digital: Göta hovrätt Småprotokoll EVIIAAC:426 (1799) bild 8170 s. 810. ↩︎
  13. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:39 nr 1879, Anders Andersson. ↩︎
  14. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FIIIa:1 nr 2309, Sven Persson. ↩︎
  15. Häradsdomare var beteckningen på den äldste av nämndemännen. ↩︎
  16. En som också bytte släktnamn var Olov Olovssons i Mönnerum respektive Gåsätter son Per (1767) som tog namnet Hammarsson (Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:7 nr 949, Olov Olovsson 1785). Hammarsson troligen efter Häradshammar. ↩︎
  17. Arkiv digital: Östkinds härad, Bouppteckning FII:6 nr 539, Maja Raelsdotter. ↩︎
  18. Sevard (Jonsson) finns mantalsskriven på Hälltorp fram till 1743. ↩︎
  19. Digitala forskarsalen/Arkiv digital: Mantalslängder1793-1801. ↩︎
  20. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:42 nr 747, Ingrid Jonsdotter 1847. ↩︎
  21. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:39 nr 981 Olov Andersson 1833 och 1109 Anders Olovsson. ↩︎
  22. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:13 nr 161 Lars Larsson. ↩︎
  23. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:40 nr 757. ↩︎
  24. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FII:43 nr 2333. ↩︎
  25. Arkiv digital: Östkinds häradsrätt, Bouppteckning FIIIa:5 nr 183 ↩︎