Salsbäck 1:2

Salsbäck 1:2 Ägarlängd 1707–1995

PeriodBonde, brukare
1707–1747Olof Sevardsson (d. 1741) h. Kerstin Svensdotter (1686–1748), barn: Brita (1719), Anna (1720) Sven (1724)
1748–1780Sven Olofsson (1724–1780) h1. Kerstin Hemmingsdotter (1722–1770), barn: Olov (1749–1774), Kerstin (1753–1765), Annika (1757), Maria (1761–1774); h2 Kerstin Månsdotter (1723–1799)
1780–1808Annika Svensdotter (1757–1788) make Nils Persson (1746), barn: Per (1778), Sven (1782), Olov (1786). Nils Persson omgift med Annika Andersdotter (1770), barn: Anders (1796), Anna Maja (1792), Nils (1804). Flyttade till Gummetorp.
1809–1859Olov Nilsson (1786–1859) h. Anna Danielsdotter (1787–1868), barn: Anna Kristina (1815–1815), Anna Karolina (1818). Ägde även Gässlingsbo, Äspdal, Fyrskeda och Haddesätters äng.
1859–1873Anna Karolina Olofsdotter (1818–1873) make Håkan Jönsson (1817–1873), barn: Anna Stina (1841), Kristina Karolina (1844–1844), Johanna Karolina (1845–1847), Nils Gustav (1851–1866), Johanna Karolina (1856), Augusta Amalia (1860–1860)
1873–1933Johanna Karolina Håkansdotter (1856–1933) make Hans Gustav Jonsson (1853–1924). Ägde även Gässlingsbo och Mönnerum 1:4. Brukare 1873–1875 Per Andersson (1839) från Brytsbo. Arrendator 1907–1933 Karl Johan Karlsson (1872) från Fyrskeda h. Anna Helena Nilsson (1878), barn: Nils Einar (1906), Anna Maria (1908), Sofia Linnea (1911).
1933–1950Anna Helena Nilsson (1878–1950) make Karl Johan Karlsson (1872), systerdotter till Johanna Karolina Håkansdotter. Arrendator Nils Einar Karlsson (1906–1991), h. Helena Birgitta Wernersson (1907–2000), barn: fosterdotter Aira Honkanen (1939), Anna Lovisa (1944), Karl Johan (1945–1999).
1950–1996Karl Johan Karlsson (1872). Nils Einar Karlsson (1906–1991), Helena Birgitta Wernersson (1907–2000), barn: fosterdotter Aira Ajna Maria Honkanen (1939), Anna Lovisa (1944), Karl Johan (1945–1999). Arrendator från 1979 Sören Glimnér.
Anmärkning: Mönnerum 1:4 ingår genom giftermål från 1875. Fet anger kommande ägare.
Källa: Digitala forskarsalen/Arkiv digital: Mantalslängder, Kyrkoarkiv Jonsberg m.fl. församlingar.

Johanna Håkansdotter och Hans Gustav Jonsson

Sensommaren 1873 avled med bara några veckors mellanrum Håkan Jönsson, hans hustru Anna Karolina Olofsdotter och dottern Christina. Håkan dog enligt död- och begravningsboken för Jonsbergs församling i bröstsjukdom, dottern Christina i lungsot (tuberkulos) medan ingen dödsorsak är angiven för hustrun Anna Karolina. Kvar i livet fanns de två döttrarna Anna Sofia (f. 1841) och Johanna Karolina (f. 1856). Tuberkulos eller lungsot var ingen ovanlig sjukdom vid denna tid. Av 23 avlidna i Jonsberg 1873 fick 4 diagnosen lungsot men för 13 saknas uppgift om dödsorsak. 

Bouppteckningen efter Håkan Jönsson och Anna Karolina Olofsdotter visade på tillgångar till ett värde av 36 078 riksdaler riksmynt.1 För merparten (29 400) stod de fyra fastigheterna Salsbäck, Fyrskeda, Gässlingsbo och Utsätter. Sju personer var skyldiga Håkan pengar för tretton olika lån. Under rubriken kreatur hittar man: 2 ston 1 par oxar, 2 tjurar 8 kor, 2 kalvar och 1 lammunge. Håkan ägde bland annat 1 päls, 10 rockar, 9 par byxor och 11 västar. Och i Anna Sofias garderob samsades 1 kappa, 10 klänningar, 6 kjolar och 4 tröjor med hennes övriga gångkläder. Skulderna var obetydliga och utgjordes till stor del av kvarstående medel för två omyndiga barn från Viddviken för vilka de varit förmyndare. Ett nästan lika stort belopp var de skyldiga sin yngsta dotter.    

Håkan Jönsson och Anna Karolina Olofsdotter hade ärvt Fyrskeda efter Olof juniors änka Anna Danielsdotter som avled 1868. En av deras första åtgärder blev att byta arrendator. In från Gnedby i Kuddby flyttade i mars 1869 deras dotter Anna Sofia Håkansdotter (f. 1841) gift med Nils Magnus Nilsson (f. 1838). Efter Håkans och Anna Karolinas död kom Anna Sofia och Nils Magnus att ärva Fyrskeda.

Den yngsta dottern Johanna Karolina, senare känd som ”moster Johanna”, var 17 år gammal när föräldrarna avled 1873 och därmed omyndig. Ett stenkast från hennes föräldrahem låg en av Mönnerums-gårdarna, kallad Lilla Mönnerum (Mönnerum 1:4), efter att byn skiftats 1858–1863. Den gården ägdes först av Sven Persson i Litsläng, men förvärvades snart av kyrkvärden Jonas Persson (f. 1811) med hustru Maja Lena Hansdotter (f. 1816). De ägde även en av gårdarna som låg kvar i byn, nämligen Mönnerum 1:3. Familjen bestod av sju barn födda mellan 1838 och 1853. Den yngste hette Hans Gustav.

Den 12 september 1875 stod Johanna Karolina brud med Hans Gustav vid sin sida. De bosatte sig på Salsbäck och ägde och brukade dessutom Lilla Mönnerum samt Gässlingsbo. I skarven mellan deras giftermål och Håkan Jönssons bortgång brukades Salsbäck 1:2 av Per Andersson (f. 1839) med hustru och son. Familjen flyttade in från Brytsbo uppgård 1873 och återvände dit 1875.

Johanna Håkansdotter och Hans Gustav Jonsson fick aldrig några egna barn men tog i början av 1890-talet två fostersöner: Carl August Andersson (f. 1885) och Nils August Nilsson (f. 1881). Nils August var son till Hans Gustavs bror Nils Petter Jonsson som arrenderade Jonsbergs gård och dennes hustru Johanna Charlotta Månsdotter. Nils August stannade bara ett år i Salsbäck innan han 1896 flyttade till Söderköping.

Carl August Andersson var oäkta son till pigan Christina Olina Olofsdotter (f. 1863). Hon kom från Gässlingsbo till Salsbäck 1884 och där föddes sonen Carl August med Hans Gustav och Johanna som dopvittnen. Från Salsbäck flyttade Christina Olina vidare till Överbäcken där hon bodde med fyra barn alla födda utom äktenskapet och med efternamnet Andersson. Karl August kom till Salsbäck vid sex års ålder 1891 och stannade till 1909 då flytten gick till Östra Husby. Han blev senare känd som Kalle Hallsten.

Lilla Mönnerum användes först som undantag åt Hans Gustavs föräldrar. Pappan, Jonas Persson, avled redan 1877 medan mamman, Maja Lena Hansdotter, levde fram till 1894. När bara Hans Gustavs mamma var i livet användes Lilla Mönnerum som skollokal och bostad åt folkskolläraren Johan Alfred Levin (f. 1855) och hans familj. Han var född i Bankeryd i Jönköpings län och kom inflyttad till Jonsberg 1882 från Habo kommun i Skaraborgs län. Under Levins stränga tukt och förmaning fick många av traktens barn sina första lärospån i Lilla Mönnerums skola, bland andra min mormor.

Som folkskollärare tillhörde Levin en av socknens mer välutbildade personer och anlitades bland annat för bouppteckningar och i försäkringsärenden. Han var även ledamot av kyrkorådet och skolrådet. Levin köpte på ålderns höst de före detta båtsmanstorpen Löktorpet och Överbäcken med Fagertorpet. Han och familjen bosatte sig i Fagertorpet. Löktorpet ägdes fram till 1905 gemensamt av Hans Gustav Jonsson med hustru Johanna och Magnus Alfred Jonsson med hustru Anna.

Johanna Håkansdotter och Hans Gustav Jonsson saknade som framgått egna arvingar som kunde ta över de tre gårdarna efter dem. För att behålla egendomen inom släkten utarrenderades Salsbäck med Lilla Mönnerum till Johannas systerdotter Anna Helena Nilsson (f. 1878) och hennes make Karl Johan Karlsson (f. 1872).

Anna Helena Nilsson och Karl Johan Karlsson

Anna Helena var född 1878 i Fyrskeda som dotter till Anna Sofia Håkansdotter (syster till moster Johanna) och Nils Magnus Nilsson. De fick ytterligare fyra barn sönerna Nils Alfred (f. 1863), Johan Albert (f. 1866) och Anders Magnus (f. 1869) samt dottern Anna Christina (f. 1874). Johan Albert dog redan vid åtta års ålder och Anna Christina blev bara fyra månader.

De tre överlevande syskonen kom att bosätta sig på var sin gård i närheten av varandra. Anders Magnus med hustru Kristina Karolina Nilsson arrenderade Fyrskeda innan han ärvde gården efter föräldrarna.2 Nils Alfred gifte sig 1894 med Tekla Charlotta Friman och blev arrendator i Narvetorp. Och Anna Helena således bondhustru i Salsbäck. Hennes tilltalsnamn var Anna.

Karl Johan Karlsson föddes 1872 i Sörbyholm i Häradshammar. Föräldrar var statdrängen Karl Gustav Persson (f. 1839 i Jonsberg) och Karolina Nilsdotter (f. 1843 i Jonsberg). Familjen flyttade till Nybygget vid Jonsberg 1876 och pappan arbetade förmodligen som statdräng vid Jonsbergs säteri (gård). Syskonskaran utökades med tiden till fem barn:

Johanna Karolina (f. 1867), Karl Johan (f. 1872), Per Anton (f. 1879), Sofia Elisabet (f. 1880) och Anna Ottilia (f. 1883).

Hela familjen flyttade 1886 till Mönnerum nr 1 eller Nergården. Där blev Karl Johan vid femton års ålder (1887) dräng hos Olaus Andersson. Efter en sejour som dräng i Svenneby (1891–93) kom han åter till Jonsberg och bodde tillsammans med föräldrarna i Björnbomstorp, som var ett båtsmanstorp till Utsätter beläget på häradsallmänningen. Hösten 1894 fanns en drängplats ledig i Fyrskeda och dit begav sig den nu 22-årige Karl Johan. Där förälskade han sig i husets dotter Anna Helena (f. 1878). Bröllopet firades den 18 augusti 1903 och de nygifta bosatte sig i Fyrskeda. Sonen Nils Einar föddes 1906.

År 1907 flyttade Karl Johan Karlsson med familj in i Salsbäck som arrendator åt Hans Gustav Jonsson och Johanna Håkansdotter. Där utökades familjen med Anna Maria (f. 1908) och Sofia Linnea (f. 1911). När arrendatorsfamiljen fick sitt tredje barn flyttade Hans Gustav och Johanna Karolina 1911 till Lilla Mönnerum. 

Hans Gustav Jonsson avled i kräfta vid 71 års ålder den 10 april 1924. Hans änka Johanna bodde kvar i Lilla Mönnerum fram till sin död i hjärnblödning den 4 april 1933. Bouppteckningarna efter makarna Jonsson visar att Salsbäck och Gässlingsbo var Johannas enskilda egendom som hon ärvt före äktenskapet och Hans Gustav likaså före giftermålet förvärvat Mönnerum 1:4 eller Lilla Mönnerum. Så länge Hans Gustav var i livet fanns det djur i ladugården. I hans bouppteckning förtecknas 2 kor, 2 får och 20 höns. Hans Gustav hade vidare en fordran på sin brorson och även fosterson Nils August Nilsson. Nils August bodde vid denna tid i Bromsten i Spånga socken utanför Stockholm och var enligt revers skyldig Hans Gustav 2 000 kronor jämte ränta.3

Johanna Håkansdotter hade upprättat två testamenten. I det ena vädrade hon sitt missnöje med systern Anna Sofia i Fyrskeda och hennes make. Johanna menade att hennes systersöner Alfred och Anders Magnus fått överta föräldragårdarna Fyrskeda och Narvetorp för en ”billig lösensumma”. I gengäld testamenterade hon på förmånliga villkor Salsbäck och Mönnerum till sin systerdotter Anna Helena och hennes make Karl Johan Karlsson ”som under flera år på ett berömvärt sätt skött och brukat mina gårdar”. Lösensumman bestämdes till cirka 2/3 av taxeringsvärdet. Detta första testamente signerades och bevittnades i Mönnerum den 26 april 1926.4

Det andra testamentet handlade om Gässlingsbos framtid. Johanna skrev: ”Min käre fosterson Karl August Hallsten skall efter min död med full äganderätt bekomma ¼ Gässlingsbo som han nu i flera år brukat och arrenderat”. Testamentet undertecknades och bevittnades i Gässlingsbo den 10 oktober 1926.

Som vi minns hade den faderlöse Karl August Andersson (Hallsten) kommit som fosterbarn till Salsbäck 1891 vid sex års ålder och stannat där till 1909 då han var 24 år gammal. Under flera år hade han troligen arbetat som dräng under Hans Gustav. Karl August flyttade 1909 till Östra Husby och blev dräng i Stora Gyllinge. I Husby gifte han sig 1910 med Anna Sofia Hallsten som var dotter till fjärdingsmannen Anders Johan Hallsten. Snart var Karl August familjeförsörjare och flyttade som statdräng runt mellan gårdar i socknen: Bossgård, Veckelstad, Jämjö. Och däremellan ett år vid Händelö säteri utanför Norrköping.

År 1919 flyttade familjen till Drothems socken utanför Söderköping och där bokfördes Karl August som torpare på Mariehov. Det var också i Drothem han bytte till hustruns efternamn, Hallsten. Ett år senare var han med familjen tillbaka i Jonsberg och anförtroddes av Hans Gustav Jonsson arrendet på Gässlingsbo efter den pensionerade Karl Filip Andersson. Den senare hade för övrigt ett förflutet som dräng hos Hans Gustav och Karl Augusts mamma hade tjänat som piga åt Karl Filip. Och 1933 testamenterades således Gässlingsbo till Karl August Hallsten.

De var en mycket generös gåva av Johanna Jonsson. Gässlingsbo var 1933 taxerat till 13 800 kronor vilket var drygt 3 000 kronor mer än den rabatt på lösensumman för Salsbäck och Mönnerum tillsammans som hon gav sin systerdotter Anna Helena med maken Karl Johan Karlsson. Och Gässlingsbo representerade mer än 18 procent av boets hela behållning. Karl August behandlades närmast som han vore en egen son. Den andre fostersonen Nils August Nilsson som var brorsson till Hans Gustav nämns inte alls i bouppteckningen efter Johanna.      

Gässlingsbo stannade inom släkten Hallsten fram till slutet av 1940-talet. Karl August köpte och flyttade 1947 till Fagertorpet där han avled 1949 vid en ålder av 64 år. Bouppteckningen efter honom visade en behållning på endast 920 kronor.5 Ny ägare av Gässlingsbo blev Gunnar Svensson med familj.

Anna Helena Nilsson med maken Karl Johan blev den sjunde generationen i Salsbäck inom samma släkt räknat från och med Sevard Jonsson i slutet av 1600-talet. De hade brukat gården sedan 1907 och efterträddes av sonen Nils Einar Karlsson (1906–1991). Anna Helena avled i januari 1950 till följd av ”ålderssvaghet” enligt provinsialläkaren, doktor Lundin i Stegeborg. Taxeringsvärdet för Salsbäck och Mönnerum tillsammans, som testamenterats till henne och maken 1933, hade ökat från 35 600 till 51 800 kronor.6

Einar Karlsson och Brita Wernersson

Einar Karlsson gifte sig midsommarhelgen 1941 med Helena Birgitta Wernersson. Brita, som hon kallades för, var född 1908 i Skallsjö, Älvsborgs län. När de som arrendatorer tog över Salsbäck 1:2, inklusive Mönnerum 1:4, omfattade gårdarna tillsammans 72 hektar, varav 26 hektar täckdikad åker och 35 hektar skog. Arealen var något större än genomsnittet för Jonsberg och standarden för Salsbäck 1:2 förhållandevis god.

Vatten och avlopp fanns indraget i bostaden, el var installerat för belysning och till viss del för kraft. Gödselstaden var cementerad. Toaletten utgjordes som för de flesta av ett utedass. Maskinparken var modern för sin tid med del i traktor, tröskverk och konstgödselspridare. Korna mjölkades med maskin och vatten fanns genom rörledning att tillgå i ladugården. Gården kunde nås per telefon på nummer 25.7

Brita Wernersson var yngsta dotter till Karl Verner Andersson (f. 1865 i Å) och hans hustru Ida Nygren (f. 1874 i Loftahammar, Kalmar län). Karl Verner och Ida flyttade till Västergötland som nygifta i november 1899. Han kom närmast från Skränge i Östra Husby, där pappan var hemmansägare. Idas senaste adress var Skällviks socken.

Första uppehållet i Västergötland var gården Sämsholm belägen i Norra Säms socken. Långväga flyttningar var inget nytt för Karl Verner. Strax före flytten till Västergötland hade han nyligen återvänt till Skränge från Älvdalen i Kopparbergs län (Dalarna). Mellan november 1898 och juli 1899 hade han tjänstgjort som rättare på gården nummer 7A i Älvdalens kyrkby. Och dessförinnan hade han från 1891 till 1897 vistats i Sundsvall, där han har titlarna dräng respektive sjöman.

Karl Verner hade 1899 fått anställning som inspektor på Sämsholm. Han fortsatte att arbeta som rättare på stora västgötagårdar. Från Norra Säm gick flytten hösten 1901 till Gamlegård i Tuns socken och våren 1904 till Floda säteri i Skallsjö. Sonen Bengt Erik föddes i Norra Säm 1900, dottern Elsa Margareta 1902 i Tun, och det yngsta barnet Helena Birgitta (Brita) i Skallsjö 1908.

Familjen stannade tretton år i Skallsjö fram till hösten 1921. Karl Verner sökte sig tillbaka till Vikbolandet och Östra Husby. I november 1921 flyttade familjen in i Skränge Södraberg som inhyses. Dottern Brita tog hösten 1925 anställning som piga i Evalund i Östra Ny men var tillbaka i Skränge ett år senare. Våren 1927 flyttade hon till Stockholm och skrevs in i Kungsholms församling med adress Kungsholms hamnplan 3. På Scheelegatan 4 i Kungsholms församling bodde redan systern Elsa sedan 1924. 

Sensommaren 1928 återvände Brita Wernersson till Vikbolandet. Hon blev hushållerska åt sin bror Bengt som efter att ha köpt Uppgården i Mönnerum (Mönnerum 2:2 med 2:3) flyttade in som ny ägare i april 1928. Med till Mönnerum från Skränge följde också föräldrarna Karl Verner och Ida. Bengt gifte sig i maj 1929 med Signe Helena Andersson (f. 1896 i Östra Husby). Nu behövde han inte längre sin systers tjänster. I november 1929 flyttade hon till Ålem i Kalmar län och anställdes som mejeribiträde i det producentkooperativt ägda Ålems mejeri.

Vistelsen i Ålem blev dock kortvarig. Bengts hustru Signe avled nämligen bara något år efter bröllopet, den 30 juni 1930. I oktober samma år var Brita Wernersson tillbaka i Mönnerum som hushållerska åt brodern. Åtta år senare, november 1938, tog hon anställning som hushållerska i Fyrskeda. Bengt hade då helt nyligen, oktober 1938, gift om sig med Sofia Linnea Karlsson (f. 1911) från Salsbäck. Som gift behövde han ånyo inte sin systers omsorg.

Brita blev kvar i Fyrskeda fram till giftermålet med Einar Karlsson från Salsbäck midsommaren 1941. Ett syskonpar (Einar och Linnea) hade därmed gift sig med ett annat syskonpar (Bengt och Britta).       

Tant Britta och farbror Einar, som jag alltid kallat dem, var ungefär jämnåriga med mamma och pappa. Och vi som växte upp som barn i Salsbäck på 1940- och 1950-talen var också jämnåriga: Aira (f. 1939 i Viborg), Anna Lovisa (f. 1944) och Karl Johan (f. 1945). 

Och vi själva: Elsi Helena (f. 1943) och Lars Herbert (f. 1945). Aira var ett av många krigsbarn från Finland. Hon växte upp i det krigshärjade Karelen som Finland förlorade till Sovjetunionen genom vinterkriget 1939–40 och fortsättningskriget 1941–44. Aira kom till Sverige och Salsbäck 1948 och stannade på Vikbolandet livet ut. Hon avled i Östra Husby vid midsommartid 1984.8

Farbror Einar blev den siste bonden i sin släkt. Efter att han slutat som bonde 1979 utarrenderades Salsbäck 1:2 till Sören Glimnér. Och en tid efter farbror Einars död 1991 såldes gården 1996 till Ola och Anne-Marie Johansson. Den hade då varit inom samma släkt i åtta generationer. Tant Britta hade fyllt 92 år när hon avled 2000.

  1. Arkiv digital: Östkinds häradsdrätt: Bouppteckning FII:45 (1873), s. 3503 Håkan Jönsson. Kronan infördes som valuta i Sverige 1873 men i bouppteckningen anges alla värden i den gamla enheten, riksdaler riksmynt. ↩︎
  2. Kristina Karolina Nilsson var brorsdotter till Hans Gustav Jonsson och hennes bror Nils August Nilsson var en tid fosterbarn hos Hans Gustav och Johanna i Salsbäck. ↩︎
  3. Arkiv digital: Bouppteckning Bråbygdens domsaga FII:12 (1924–25) s. 351 Hans Gustav Jonsson. ↩︎
  4. Arkiv digital: Bouppteckning Bråbygdens domsaga FII:17 (1933–34) s. 605 Johanna Karolina Jonsson. ↩︎
  5. Arkiv digital: Bråbygdens och Finspånga läns domsaga, Bouppteckning FII:2 (1949), s. 450 Karl August Hallsten. ↩︎
  6. Arkiv digital: Bråbygdens och Finspånga läns domsaga, Bouppteckning FII:3 (1950), s. 195 Anna Helena Karlsson. ↩︎
  7. Arkiv digital: Jordbruksräkningen 1944 bild 9480. ↩︎
  8. Brittas och Einars förstfödda var en ej namngiven son, född den 20 maj 1942 och avliden på Norrköpings BB den 24 maj samma år. ↩︎