Den första uppgift som vittnar om bosättning på Salsbäcks ägor står att finna i 1729 års mantalslängd. Där framkommer att gamle båtsman Håkan Löks hustru var mantalsskriven på en änkebostuga belägen på mark som tillhörde bönderna Olof och Per i Salsbäck. Och följande år var dessutom ordinarie båtsman Anders Granboms hustru mantalsskriven på Salsbäck. Hon är införd direkt efter Olof och Per och inte ”På ägorna”. Anders Granbom hette några år senare Anders Lök efter att ha bytt efternamn med båtsman Mats Lök.
Anders Granbom/Lök var liksom tidigare Håkan Lök båtsman för rote 7, Salsbäcks rote. Och Mats Lök var rotens fördubblingsbåtsman mantalsskriven på Glovshult. Till roten hörde, sedan gränsändringen 1694, förutom Salsbäck och Glovshult även Granebo, Rumgärdet och Simmetorp.1
Båtsmanstorpet nr 7 är känt som Löktorpet och var vid mantalsskrivningen 1730 och följande år bokfört under Salsbäck. Torpet låg dock inte på Salsbäcks ägor utan på Granebo mark alldeles vid gränsen mellan Gummetorp och Granebo. I de äldsta båtsmansrullorna talas det om Salsbäcks och Granebos ”obytta ägor”.2
De som mantalsskrevs på Salsbäcks ägor var hustrurna till ordinarie respektive avskedade båtsmän men också änkor efter avskedade båtsmän. Det framgår inte om den ordinarie båtsmannen och den pensionerade (avskedade) bodde i samma stuga eller i var sitt hus. Om det var olika bostäder behöver de inte nödvändigtvis ha varit belägna intill varandra. I längderna för 1785 och 1786 talas om ”en stuga” för avskedade båtsman Håkan Lök och hans hustru. Och 1800 flyttade Håkan Dansson med familj in i ”Gamla Löktorpet”. Den uppgiften tyder på att det även fanns ett ”Nytt Löktorp” som kan ha varit bostad för rotens ordinarie båtsman.
Båtsmän med hustrur mantalsskrivna på Salsbäcks ägor
| Period | Båtsman |
|---|---|
| 1695–1729 | Båtsmännens hustrur mantalsskrivna på Granebo ägor |
| 1729 | Änkebostuga för gamle båtsman Håkan Lök med hustru |
| 1730–1743 | Anders Granbom/Lök (Namnbyte till Lök 1732) |
| 1744–1763 | Håkan Lök (1712–1797) |
| 1764–1767 | Vakant |
| 1768–1770 | Per Lök |
| 1771–1781 | Sigvard Lök (1735–1781) |
| 1783–1790 | Ordinarie båtsman Lök |
| 1791 | Håkan Lök |
| 1792–1798 | Olof Lök (1755) |
| 1799–1812 | Anders Lök (1780) |
I Jonsbergs första bevarade husförhörslängd (1765–1770) är Löktorpet registrerat efter Granebo och föregås av bosättning på Salsbäcks ägor. I senare längder varierar adresserna mellan Löktorpet respektive Båtsmanstorpet nr 7 och På Salsbäcks ägor. I husförhörslängden 1863–1870 uppges att torpet ligger på Granebo ägor, men det fortsätter likväl att redovisas under Salsbäck fram till och med 1914–1923. Löktorpet hade då av rotebönderna sålts till folkskolläraren J.A. Levin. Övergången från Indelningsverk till allmän värnplikt 1901 fick till följd att de gamla båtsmanstorpen återgick till rotens bönder som beslutade om deras fortsatta öden.
Kyrkobokförda på Löktorpet respektive Båtsmanstorpet nr 7 och på Salsbäcks ägor
| HFL | Namn |
|---|---|
| 1765–1770 | Båtsman Per Lök (1724), h. Kerstin Eriksdotter (1722), barn; in från Kvistom 1770 Båtsman Sigvard Hansson (1740), h. Kerstin Olovsdotter (1739), barn; På Salsbäcks ägor: Avskedad båtsman Håkan Lök (1712), h. Maja Jonsdotter (1711), barn; |
| 1778–1790 | På Salsbäcks ägor: Båtsman Sigvard Lök (1735–1781), h. Kerstin Olovsddotter (1734), barn; Avskedade båtsman Håkan Lök (1712), h. Maja Jonsdotter (1711), barn; |
| 1790–1806 | Båtsman Anders Lök (1780), h. Karin Nilsdotter (1747); Båtsman/avskedade båtsman Olof Larsson Lök (1755), h. Maja Andersdotter (1762), barn; Avskedade båtsman Håkan Lök (1712–1797), h. Maja Jonsdotter (1711–1791); Per Ingemundsson (1738–1798), h. Kerstin Persdotter (1740–1797); -1791 Inhyses Nils Persson (1740), h. Kerstin Eriksdotter (1748), barn: -1791 Inhyses änkan Ingrid Nilsdotter (1748), barn, piga; 1800- Håkan Danson (1731), h. Brita Jonsdotter (1746), barn; |
| 1806–1816 | 1810- Per Eriksson Lök (1783), h. Anna Stina Olovsdotter (1787), barn; -1806 Båtsman Anders Lök (1780/1779); Karin Nilsdotter (1747–1810), Maja Nilsdotter (1743); På Salsbäcks ägor: Håkan Danson (1731–1810), h. Brita Jonsdotter (1746); Ingrid Persdotter (1771), dotter; F.d. torparen Nils Månsson (1755), h. Lisa Olovsdotter (1753) |
| 1817–1834 | Båtsman Per Lök (1783), h. Anna Stina Olovsdotter (1787), barn; Kerstin Persdotter (1794), barn; På Salsbäcks ägor: Till hus Nils Månsson (1755), h. Lisa Olovsdotter (1753–1821), piga Anna Danielsdotter (1756) med dotter; |
| 1835–1847 | Båtsman Per Lök (1783–1839), h. Anna Stina Olovsdotter (1787–1838), barn; 1840–1842 Båtsman Nils Gustav Eriksson Lök (1818); Båtsman Adolf Arvidsson Lök (1818), h. Anna Brita Nilsdotter (1814); 1840–1842 Arrendator Anders Olofsson (1818), h. Anna Stina Persdotter (1814), barn; 1841–1842 pigan Anna Stina Eriksdotter (1809); |
| 1848–1855 | Båtsman Anders Arvidsson Lök (1818), h. Anna Britta Nilsdotter (1814); |
| 1855–1862 | -1859 Båtsman Anders Arvidsson Lök (1818), 1856-h. Anna Britta Nilsdotter (1814); 1856- Båtsman Nils Petter Persson Lök (1838), h. Johanna Andersdotter (1838), son; Skomak. Gustav Svensson (1828), h. Emilia Kristina Wilhelmina Westerberg (1839), dotter; Skomak. Carl Johan Andersson (1840); |
| 1863–1870 | Båtsman Nils Petter Lök (1838), h. Johanna Andersdotter (1838), barn; |
| 1871–1879 | Båtsman Nils Petter Persson Lök (1838), h. Johanna Andersdotter (1838), barn; |
| 1880–1890 | Båtsman Nils Petter Persson Lök (1838), h. Johanna Andersdotter (1838), barn; 1887-1889 Hyr: Olof Reinhold Ferdinand Jonsson (1864), h. Johanna Karolona Gustavsson (1867), barn; |
| 1891–1895 | Båtsman Nils Petter Persson Lök (1838), h. Johanna Andersdotter (1838), barn; Hyr: 1894–1895 änkan Kristina Eriksdotter (1834); 1895-1896 Stenarb. Johan Emil Nilsson (1869), h. Kristina Albertina Andersdotter (1861); |
| 1896–1904 | Båtsman Nils Petter Persson Lök (1838–1902), h. Johanna Andersdotter (1838–1900); Hyr: 1899–1902 Sonen till Nils Petter Lök Stenhuggare Anton Konrad Nilsson (1874), h. Berta Albertina Johansson (1875), barn. |
| 1905–1913 | -1910 Arb. Johan August Nilsson (1851), h. Johanna Karolina Wilhelmsdotter (1849); -1909 Deras son arb. Knut Arvid From (1888); Till hus: 1907–1910 änkan Kristina Karolina Jonsdotter (1827); 1911–1912 Jordbruksarb. Karl Oskar Karlsson (1886), h. Elsa Alida Johansson (1882); |
| 1914–1923 | Stenarb. Erik Oskar Johansson (1889–1916), h. Hilda Olivia Lind (1888), barn; Se vidare Granebo |
| 1923–1932, 1933–1941, 1942–1951 | Se Granebo |
Det var inte bara båtsmän som prästen vid husförhören noterade som bosatta i Löktorpet. Flera andra personer uppges också vara hemmahörande i båtsmanstorpet för kortare eller längre tid. En av dem var Nils Persson (1749) med hustru Kerstin Eriksdotter (1748) och sonen Nils (1882). De bodde inhyses i Löktorpet från 1787 till 1791 då deras färd gick vidare till Fettsätters ägor. Håkan Danson (1731) med hustru Brita Jonsdotter (1746) flyttade in i Löktorpet från Häradshammar 1800. Han avled i lungsot och begravdes i augusti 1810, 79 år gammal.3 Hustrun bodde som änka kvar till 1816 då hon flyttade till Östra Ny. Andra som pigan Anna Stina Eriksdotter (1809) bodde bara kortvarigt i Löktorpet. Hon ankom från Kuddby 1841 och flyttade ut 1842 till Överbäcken. Där stannade hon också ett år innan hennes nästa adress blev Brytsebo uppgård.
Uppgifterna i husförhörslängderna tyder på att det stundtals kan ha bott många personer i det rum och kök om 39 km2 som utgjorde Löktorpet.4 Andra år inskränktes antalet boende till båtsmannen med familj. Och med tanke på att båtsmannen under många månader kunde han tjänstgöring i Karlskrona var det periodvis hans hustru och barn som fick sköta om båtsmanstorpet.5
Båtsmanstorpens begränsade boyta kan ha bidragit till kontroverser mellan de boende. Karin Nilsdotter (1747) som en tid bodde inhyses i Löktorpet uppgavs i längden 1806–1816 att ”genom osämja själv skilt sig från sin man Lars Orolig”. Hon noteras vidare för att vara ”mycket döv och svagsint”. Lars Orolig var båtsman i Oroligtorpet under Möckeläng.
Efter att Indelningsverket avvecklats hyrde rotebönderna ut Löktorpet till personer på jakt efter bostad innan de sålde det till folkskolläraren J.A. Levin. Han fortsatte med uthyrningen. Hyresgästerna var jordbruksarbetare och stenarbetare med familjer. I regel stannade de bara några år innan flyttlasset på nytt skramlade fram längs den lilla vägen förbi Kvistom och vidare mot bredare vägar.
Gunnar Severin Karlsson (1896) med hustru Anna Amalia Södling (1897) och adoptivsonen Erik Gustav Åke Andersson (1929) var de sista som bodde i Löktorpet på Granebo ägor. Familjen kom inflyttande från Å socken 1930 och flyttade ut 1937 till Tällebråten på Häggebo ägor. Löktorpet såldes i början av 1940-talet till Häradshammars hembygdsförening och flyttades till Kättinge IF:s dåvarande festplats på berget nära Kättinge station och den 1956 nyöppnade skolan i Kättinge.
- Riksarkivet Vadstena: Båtsmanshållet GIc:1–4. Roten hade tidigare nummer 9 men det ändrades 1694 till nummer 7 och roten utvidgades samtidigt med Rumgärdet. ↩︎
- Lars Nilsson, Bilaga 3: Löktorpet – Båtsmansrote nr 7 ↩︎
- Håkan Dansson har vi stött på flera gånger. Han var född i Ransäter 1731, först gift med Anna Olofsdotter (1720–1767) från Salsbäck och bonde i Lunnebo som hustrun bytte till sig. Efter hennes död 1767 gifte han om sig med Brita Jonsdotter från Glovshult. De återfinns som bönder i Narvetorp mellan 1770 och 1790 varefter familjen återvände till Lunnebo. Vid 69 års ålder flyttade de till ”Gamla Löktorpet” där Håkan Dansson avled 1810. ↩︎
- Riksarkivet Täby: Rotehandlingar, Östgöta Båtsmanskompani, Torpsyn 1886 Löktorpet. ↩︎
- Riksarkivet Täby: Båtsmansrullor 1800-talet, rote 7 med flera. ↩︎