I ett kungligt brev utfärdat på Stockholms slott den 7 mars 1582 av Johan III fick kronans bönder tillåtelse att köpa bördsrätten till de hemman de brukade och bebodde. Bördsrätten skulle gälla för bonden själv och efterkommande arvingar ”till evärdlig ägo”. Alla slag av kronohemman – krono, kyrko, präste, stubbe etcetera – inkluderades men även arv och eget-gårdar liksom kronotorpen.
Anledningen till kungens beslut var förmodligen behovet av att förstärka kronans sinande kassa. Bördsrättsköpen påminner därför om en av tidens många extraskatter, dock var beloppen denna gång betydligt högre. Och bönderna uppmanades till sådana köp. Ovilliga bönder rentav hotades om man inte följde kungens vilja. Köpen genomfördes huvudsakligen åren 1582 till 1588 men det finns exempel på senare köp. Handlingar som rör Jonsberg är daterade 1583 och 1584.
Det är ännu inte helt klarlagt vad bördsrättsköpen egentligen innebar. Köpte man arvsrätt eller äganderätt eller bådadera? Det är dessutom oklart hur länge köpen var giltiga. Upphävdes de kanske under Sigismund och Karl IX?
För Jonsbergs vidkommande tycks bördsrättsköpen ha omfattat nästan samtliga stubbe- och kronohemman. I de samtida fogderäkenskaperna behöll dessa gårdar sin natur och inget tyder på att bördsrätterna ändrat ägarförhållandena. Kronohemman var fortsatt kronohemman och behandlades som sådana. Arkö och Gränsö avviker dock. Av 1825 års jordebok framgår att Gränsö och Arkö fick bördsrättsbrev 1583 utfärdade av Johan III. I praktiken var de att betrakta som skattehemman, även om de bokfördes som krono. Se vidare bilaga 1.