I den del av Häradshammar som skulle bli Jonsbergs socken och församling beskattades på 1540-talet ett 60-tal hemman. Antalet varierar något mellan åren och ökade senare till ett 70-tal efter att bland andra häradstorpen inkluderats. Bortsett från Gottenviks by, med minst tre hemman, fanns ännu ingen uttalad bybildning. I vissa fall låg två gårdar tätt tillsammans som i Mönnerum, Fettsätter, Djäknetorp, Brytsebo, Möddebo, Isnäs och Kälebo. I övrigt rörde det sig om ensamgårdar ofta på betryggande avstånd från varandra.
Flertalet av de hemman som finns nämnda i 1500-talets fogderäkenskaper lever till namnet kvar än idag. Men inte alla. Några har övergivits och rivits, vissa avhysts, och ägorna lagts samman med andra gårdar till större enheter. Samtidigt har det tillkommit många nya bondgårdar och andra byggnader. All förändring av bebyggelsen har dock skett inom den fastighetsbildning som var etablerad senast på 1500-talet. Dessa hemman har utgjort stamhemman för nya gårdar.
Stubbehemman har varit den klart vanligaste jordnaturen i Jonsberg och omfattade 1545 inte mindre än 28 av totalt 63 hemman. Fyra av tio hemman brukades således av en stubbebonde. Denne hade, som vi minns, rätt att bruka sin gård mot att betala avrad (arrende) till kronan. I praktiken var ett stubbehemman likvärdigt med ett kronohemman.
Vid sidan av stubbehemmanen var sämjehemman en vanlig gårdstyp i början av 1540-talet. Däremot fanns det bara ett kronohemman, nämligen Rocklösa. Brukaren av ett sämjehemman betalade avrad till kronan, likt krono- och stubbebonden, varför även sämjehemmanet var en variant av kronohemman.
De tio sämjehemman som fanns i Jonsberg 1543 omdefinierades 1544 till ”chronogods”. Den tidigare skatteutjorden Ransäter var därefter det enda kvarvarande sämjehemmanet, och för övrigt det enda i hela Östkinds härad. Av Jonsbergs 63 beskattade gårdar 1545 var därmed 41 någon form av kronohemman, dvs två av tre.
De hemman som före reformationen ägdes av katolska kyrkan och klostren behöll som vi sett sin gamla jordnatur även efter att de övertagits av kronan. Varken kyrkan eller klostren har dock ägt gårdar i Jonsberg men väl i Häradshammar och övriga socknar tillhörande Östkinds härad. Emellertid skulle efter beslut 1692 ett kaplansboställe uppföras i Jonsberg på mark tillhörande Görstorps stubbehemman.1
Adelns jordinnehav i Jonsberg var länge begränsat till en handfull gårdar. Från 1540-talet och framåt rörde det sig om ett tiotal hemman och då har även arv och eget gårdar inkluderats. Till de senare hörde: Jonsberg, Stockholmstorp, Klockarbo, Håcklö, Djäknetorp och Björnö. Först från 1560-talet började nämnda gårdar redovisas som arv och eget.2 Inkomsterna från arv och eget gick till kungen eller någon i hans familj. Direkt frälseägt var däremot Gottenvik som rapporterade fyra frälsebönder 1540 och senare tre.
Frälsehemman fanns dessutom i Kälebo och Skallgärde. Det senare hemmanet ägdes 1543 av Märta Eriksdotter Ryning (d. 1564) på Grensholmen i Vånga socken. Därefter bytte Skallgärdet ägare flera gånger och tillhörde, enligt J.A. Almquist, från 1642 Åke Hansson Ulfsparre, som samma år bytt till sig gården från Fredrik Stenbock (d. 1652). Skallgärdet kom därmed in under Jonsbergs säteri.3 Fogderäkenskaperna hävdar däremot att frälsehemmanet Skallgärde på 1580-talet tillhörde Magnus Jöransson och omkring 1620 ägdes av ”fru Anna på Hovgren”. Först i 1660-talets jordeböcker är Jonsbergs säteri, genom Åke Åkesson Ulfsparre, nämnt som innehavare av Skallgärde.4
Kälebo by bestod av två hemman varav det ena var en frälsegård som 1565 ägdes av Carl Holgersson Gera (d. 1566). Tio år senare redovisas båda Kälebo-gårdarna som stubbehemman i fogderäkenskaperna.5
Tretton hemman ägdes och brukades vid samma tid av skattebönder. Antalet reducerades till ett dussin efter att Knutgärde omkring 1570 lagts samman med Öbbebo. Skattegårdarna graderades efter öresland. Det var ett mått som i första hand angav deras förmåga att betala årliga ränta (skatten) men också speglar deras storlek. De största skattegårdarna i Jonsberg mätte 12 öresland och utgjordes av Möckeläng, Mönnerum och Utsätter. Merparten av Jonsbergs skattehemman låg i socknens västra del nära gränsen mot Häradshammar. Förutom de nämnda även: Fettsätter med två hemman, Glofshult, Håkanbäck, Ribbingstorp och Rösätter samt ytterligare en gård i Mönnerum. Den enda skattegården med mer centralt läge var Bredåker.
Merparten av den årliga räntan från Brythiamarken på yttre Vikbolandet tillföll således vid 1500-talets mitt kronan, kyrkan ägde ingen egendom och adeln endast ett fåtal gårdar. Hemmanens fördelning efter skattenatur i Jonsberg 1545 kan sammanfattas i följande tablå:
Tablå: Hemman i Jonsbergs socken 1545 efter skattenatur
| Skatte | Stubbe | Krono | Sämje | Frälse | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| 13 (21%) | 28 (44%) | 12 (19%) | 1 (1,5%) | 9 (14%) | 63 |
Anmärkning: Frälse inkluderar arv och eget.
- J.A. Almquist (1947), s.177. ↩︎
- Bönderna kallas till en början Kungl. Maj:ts bönder, senare hertig Karls bönder respektive kung Karls bönder. Arv och eget hemmanen fördes in i särskilda räkenskapsböcker. De återfinns liksom häradets fogderäkenskaper i serien Landskapshandlingar 1530–1630 (Digitala forskarsalen: Östergötland, Östkinds härad). Arv och eget hemman är ofta bara summerade i häradets fogderäkenskaper.
↩︎ - J.A. Almquist (1947), s. 171 not 10. ↩︎
- Det torde vara Åke Åkesson Ulfsparre. Digitala forskarsalen: Landskapshandlingar 1530–1630, Östergötland, Östkinds härad 1580–1625; Jordeböcker ca 1630–1750, Östergötlands län. ↩︎
- J.A. Almquist 1947, s. 170 not 8. Carl Holgersson Gera var friherre, riksråd och lagman i Östergötland och kallades ”herre till Björkvik” i Östra Ryds socken (wikipedia.org/Carl Holgersson Gera). Digitala forskarsalen: Landskapshandlingar 1530–1630, Östergötland, Östkinds härad. ↩︎