Johan Casimir (1589–1652) var bördig från Pfalz i södra Tyskland, därav titeln pfalzgreve. Han var sedan 1615 gift med sin syssling prinsessan Katarina av Sverige (1584–1638) som var dotter till Karl IX och halvsyster med Gustav II Adolf. Ett av parets åtta barn var blivande kung Karl X Gustav (1622–1660). Genom sin hustru var Johan Casimir farbror till drottning Christina.
Efter giftermålet bosatte sig Johan Casimir och hans hustru Katarina i grevskapet Kleeburg i Elsass (Alsace) som han ärvt efter sin far. Oroligheter i grevskapet, som ligger på gränsen mellan Tyskland och Frankrike, fick Johan Casimir med familj att 1622 flytta till Sverige, där han förlänades med Stegeborgs slott.
Johan Casimirs hustru, prinsessan Katarina (d. 1638), hade utlovats en riklig brudskatt. För att kunna betala den pantsatte kronan alla sina behållna hemman i Björkekinds härad. Kung Gustav II Adolf skänkte några år senare (1626) Skenäs kungsgård till sin halvsyster och hennes make Johan Casimir. Pfalzgrevens gårdsinnehav på Vikbolandet ökade därefter ytterligare bland annat genom köp av Bråborgs (Brånäs) kungsgård. Och i Jonsberg köpte, som redan framgått, Casimir 1627 kronohemmanen Rocklösa, Ransätter, Vigelsbo och Hälltorp, vilka i 1631 års jordebok kallas ”Skenäs köpegods”.1
Efter utnämningen till hertig förlänades Johan Casimir 1651 den årliga räntan från 87 gårdar på 76 ¾ mantal i Östkinds härad. Av dessa hemman var 31 belägna i Jonsberg och utgjorde samtliga av kronan dittills behållna gårdar. Skatten från berörda hemman tycks ha levererats till Skenäs. Därefter hade kronan inte längre någon skatt att kräva in från bönderna i Jonsberg. All årlig ränta tillföll adeln.2
Johan Casimir avled i malaria på Stegeborgs slott i början av juni 1652. Han begravdes några månader senare i Strängnäs domkyrka under omfattande hedersbetygelser och efter att kvarlevorna förts i procession från Stegeborg till Strängnäs. Arvet efter pfalzgreven delades i två lika stora delar, där Östkinds härad räknades till Ludderhuvud-lotten. Den var namngiven efter en kungsgård i Drothems socken.3
Den årliga räntan från flertalet av de hemman i Jonsberg som förlänades Johan Casimir 1651 återgick till kronan i samband med sonens, Karl X Gustav, trontillträde 1654. Den nye kungen lät omedelbart förpanta räntorna till fru Margareta Adler (d. 1657) och hennes arvingar. Panten var säkerhet för de försträckningar (lån) som kronan mottagit av hennes make riksrådet Johan Adler Salvius. Skatten från andra gårdar gick till den grevliga ätten de la Gardie. I arvet efter Johan Casimir ingick även skattehemmanet Håkanbäck. Hans Åkesson Ulfsparre bytte i början av 1660-talet till sig Håkanbäck från kronan och lade samman gården med sitt skattehemman Ribbingstorp. Kort därefter bebyggde Ulfsparre Ribbingstorp med Håkanbäck till säteri under namnet Broxvik. Och strax före sekelskiftet ödelades Håkanbäck genom en förödande brand.